Arbetsbeskrivning

Bidragsbolaget Eltecno

2016-09-16

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Jessica Ziegerer

Namn: Truls Nilsson

Namn: Marcus Svensson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Emma Johansson, arbetsledare, Jonas Nyrén, arbetsledare, Hussein El-Alawi, fotograf.

Se vår bilaga med alla publiceringsdatum, samt förteckning över alla insända artiklar och länkar till jobben.

PUBLICERINGSDATUM

2016-04-03

VAR PUBLICERADES JOBBET?

I Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad och på sydsvenskan.se och hd.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Påhittad sjukdom, skattemiljoner i bidrag, sportbilar och usla arbetsförhållanden. Granskningen av Vellingeföretaget Eltecno ledde till vd:s avgång och massiv respons från läsarna. Avslöjandet blottlade brister i Arbetsförmedlingens rutiner och satte fart på Arbetsmiljöverket.

Det lovordade industriföretaget Eltecno blomstrade, var en av Vellinges största arbetsgivare och hade kunder som Ikea och Swedbank. Ägarna beskrev med stolthet hur de tog hand om långtidsarbetslösa och funktionsnedsatta och gav dem en ny chans i arbetslivet.

Men bakom fabriksfasaden dolde sig en helt annan verklighet.

Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad kunde avslöja hur företagets två ägare i åratal systematiskt kunnat utnyttja arbetslösa och anställningsbidragen för att själva tjäna stora pengar. I tätt samarbete med Arbetsförmedlingen hade företaget blivit som ett privat skånskt Samhall – fast utan samvete.

- Petra Petersson kodades som psykiskt sjuk – utan att hon var det – bara för att få jobba på Eltecno.
- Mikael Andersson hade dyslexi men hade aldrig behövt något bidrag – förrän han skulle anställas på Eltecno.
- Och Maria Arnell blev inte av med sitt bidrag fastän hon uttryckligen bad om det.

Exemplen var många fler. Det fanns visserligen anställda med funktionshinder som behövde bidragen för att kunna arbeta i sin egen takt. Men i Eltecnos fabrik fanns ingen förståelse för det. Genom ett stort antal vittnesmål och handlingar kunde vi belägga att de anställda istället tvingades jobba fortare och fortare under hård press och manisk kontroll. Levde de inte upp till kraven och höll sig till pratförbudet blev de utskällda eller hotade med att de skulle förlora jobbet.

Bakom stark sekretess där företagen skyddas från insyn kunde systemet fortsätta.
Sydsvenskan och HD lyckades tränga bakom skyddsmuren och avslöjade att Arbetsförmedlingen hade betalat över 50 miljoner kronor de senaste 8 åren till företaget.
Samtidigt hade ägarna tagit ut miljonbelopp varje år i vinst och pensioner. Pengarna gick till resor och dyra sportbilar. I den ena delägarens bilpark ingick en Lamborghini, en Ferrari, en Mercedes Benz och två Mini Cooper.

Vi lyfte också blicken och kunde visa hur det kontrollsystem på Arbetsförmedlingen som ska förhindra just ett missbruk av skattemiljarderna är alldeles för svagt. Vi visade även att de klagomål som hade lämnats aldrig kom längre till en handläggare, inga noteringar gjordes.
I kläm hamnade arbetsmarknadens absolut svagaste individer – i stark beroendeställning till både arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen.
I tron att de inte kunde få några andra jobb kände de anställda sig tvingade att stanna kvar på den arbetsplats de vantrivdes på – lyda och hålla tyst. Därmed kunde systemet fortsätta.

Först när Sydsvenskan avslöjat missförhållandena agerade myndigheterna.
Konsekvenserna av publiceringen blev stora. Vd:n avgick direkt efter ansvarsintervjun, en konsult hyrdes in som ny vd för att styra upp företaget. Arbetsförmedlingen startade en internutredning, bad de anställda om ursäkt offentligt och ändrade rutiner. (Se mer nedan)

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

För att journalisterna lyckades ta sig bakom Arbetsförmedlingens omfattande sekretess och med envist fotarbete kunde belägga missbruket av bidragsanställningarna och sätta fokus på ett bidragssystem som inte fungerar.
Missförhållandena där många anställda mådde dåligt hade fortsatt än i dag om granskningen inte hade publicerats.
Journalisterna lyckades få tag på över 50 anställda och tidigare anställda. Det var ett idogt arbete där vi knackade dörr, ringde och träffade åtskilliga personer som befann sig i en svår sits.

Det var människor som var rädda för att vara illojala mot sin arbetsgivare, eller Arbetsförmedlingen, och förlora sin anställning eller möjlighet att få ett nytt jobb. Människor som inte var vana vid att göra sin röst hörd.
Journalisterna lyckades skapa ett förtroende som gjorde att de ändå valde att berätta om sin och kollegornas situation.

Till sist utkrävde journalisterna ansvar både från företaget och Arbetsförmedlingen. Vi nöjde oss inte med att Arbetsförmedlingen "skulle undersöka" utan återkom en månad senare och bad ansvariga förklara hur det här kunde hända. Då erkände AF att det fanns brister i kontrollen av företagen. (Se den sista bifogade artikeln). Rutinerna ska nu ändras vilket kan förbättra situationen för anställda även på andra företag som får bidrag.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Ett anonymt tips kom till redaktionen. Efter att ha berättat första delen, hur Petra Petersson kodades som sjuk för att få jobba på Eltecno, fick vi ett enormt gensvar från läsarna. Då bestämde vi oss för att gå vidare och ta reda på om det verkligen kunde vara så att bidragen och människorna hade utnyttjats systematiskt?

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi har ringt, ringt, ringt, mejlat, skickat brev, sms:at och knackat dörr. Vi sökte efter folk på Facebook (med sökord som ”people who worked at Eltecno”) och Linkedin.

Inledningsvis hade vi bara ett namn på en anställd på Eltecno. När vi hittade nya namn ringde vi eller åkte till adressen och knackade på med prinicipen: ”Alla vi intervjuar måste ge minst ett nytt namn”.

Fotarbetet fungerade. Till sist hade vi ett Excelark med över 50 namn på nuvarande och tidigare anställda som vi talat med och tiotals timmar med inspelade intervjuer. Så växte efter hand bilden av hur omfattande utnyttjandet var.

Viktigt blev sedan att hitta skriftliga källor som bekräftade bilden källorna berättat.

Vi lade mycket tid på att fundera på hur vi kunde få fram uppgifter eftersom mycket på Arbetsförmedlingen omfattas av sekretess.

Här är några exempel:
a) Anställningsbidrag som betalas ut till företag är sekretessbelagda och endast nystartsbidraget syns på skattekontot. Men genom att lusläsa Eltecno-koncernens alla årsredovisningar hittade vi en not där företaget själv angav hur mycket bidrag det fick i anställningsstöd varje år. Genom att lägga ihop summor fick vi hela bilden.

b) Genom fullmakter från de anställda kunde vi begära ut deras registerutdrag från Arbetsförmedlingen och följa deras ärende, se hur myndigheten jobbat, vilka personer de varit i kontakt med och hur de fattat beslut om bidrag.

c) Vi fick tips från Fojos Offentlighetsjour om en dom som möjliggjorde att få ut kopior på beslut om bidrag. Vi lusläste lagtexten och fick ut alla bidrag som beviljats i Vellinge kommun med namn på personer som fått bidragen. Dock var företagsnamnet sekretessbelagt.

Arbetsförmedlingens egna förordningar blev viktiga – att stämma av emot för att förstå vad som var rätt och fel. Och vad som kanske var rätt enligt regelboken men ändå dåligt för de anställda.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Intervjuer med 50 anställda eller tidigare anställda på Eltecno.

Skriftliga källor i form av
- anställdas registerutdrag, aktivitetsrapporter från Arbetsförmedlingen, beslut från Arbetsförmedlingen.
- årsredovisningar för bolagen.
- uppgifter från bolagsverket
- utdrag från skattekontot från Skatteverket.
- mejlkonversationer mellan anställda/ företaget och anställda/ Arbetsförmedlingen.
- företagets egna regler
- Arbetsförmedlingens regelverk och egna rapporter.

Kartläggning av ägararna gjordes via offentliga register hos Skatteverket, transportstyrelsen, folkbokföringen, bolagsverket. I sociala medier kunde inköp av bilar och resor följas.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Sekretessen på Arbetsförmedlingen gör att bidragssystemet är väldigt svårgranskat. Vi fick avslag på en del handlingar vi ville få ut med hänvisning till affärsförhållandena. Se i "metod" hur vi löste det.
- Snåriga regler för de många olika bidragen och kodningen. Vi lade mycket tid på att läsa förordningar och regler.
• Rädslan hos de anställda. Många vågade inte framträda med namn och alla citat fick noga övervägas för att ingenting skulle kunna spåras till vem som sagt vad.
• Muntliga hot från en intervjuperson när vi knackade dörr.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Del 1
3/4 ”Kodad som sjuk – för att få jobba”
http://www.sydsvenskan.se/2016-04-03/kodad-som-sjuk-i-sju-ar-for-att-fa-jobba

Del 2
29/5 ”Det är ett dårhus”
http://www.sydsvenskan.se/2016-05-28/utsatta-fast-i-usel-arbetsmiljo-pa-skanes-privata-samhall

Del 3
30/5 Vd lever lyxliv och får bidragsmiljoner
http://www.sydsvenskan.se/2016-05-20/bidragsmiljoner-till-kritiserat-foretag---vd-lever-lyxliv

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Under hösten påbörjade Jessica Ziegerer research parallellt med andra uppdrag. I mars färdigställde hon det första avsnittet. Därefter kopplades Marcus Svensson och Truls Nilsson på projektet och under cirka en månad grävde de fram avsnitt 2, 3 och 4.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Arbetsförmedlingen stoppade omedelbart nya placeringar på Eltecno.
Myndigheten startade en internutredning där de tog kontakt med samtliga anställda med anställningsbidrag på företaget. Regiondirektören bad de anställda offentligt om ursäkt.
Arbetsförmedlingen ser över rutinerna för kontrollen av företag och har redan föreslagit förändringar.

Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion och har konstaterat flera brister som måste åtgärdas innan november.

Flera fackliga organisationer reagerade starkt, liksom oppositionspolitiker som krävde förändring. Forskare på Lunds Universitet har i debattartikel på DN debatt hänvisat till Eltecno-fallet.
Läsningen av artiklarna och spridningen i sociala medier var mycket stor. Men de viktigaste reaktionerna vi har fått har inte kommit från myndigheter, kollegor eller läsarna i stort – utan från de läsare som kände igen sig i avslöjandet.
Vi har fått mängder med mejl och telefonsamtal. Efter första delen ringde det oavbrutet i flera dagar. Arbetslösa och andra ville kommentera och berätta om liknande händelser. Det var som att någon – vi – äntligen sett de personer som aldrig eller sällan syns. Vi hade tagit oss an att stångas med ett system och en orättvisa som kändes oövervinnliga för dem som inte finner sig uppskattade eller efterfrågade på arbetsmarknaden – om de inte kommer med en påse bidragspengar från Arbetsförmedlingen.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.