Arbetsbeskrivning

Bombhemmet

2016-08-30

KATEGORI

Mindre dagstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn:

Namn: Josefine Julén

Namn: Kristian Alm

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Trede kompletteringen (senaste publiceringen) i bidraget Bombhemmet

PUBLICERINGSDATUM

2016-05-13

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Norra Halland

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vi kunde visa att storkoncernen Aleris familjehem i Kungsbacka är en social misär. Två ungdomar misshandlas och hotas av en tredje boende på hemmet. När polisen slår till avslöjas dessutom bombtillverkning i källaren, vanvård av djur, smuts och stök. Den 70-årige ensamstående familjepappan har helt tappat kontrollen. Polisutredning inleds, polisen gör orosanmälan och tar kontakt med Aleris familjehemskonsulent.

Vi kan visa att polisen redan 2010 slog larm men inget hände.
Trots polisens larm och utredning fortsätter koncernen att placera barn i hemmet.
Vi avslöjar också allvarliga brister i socialförvaltningarnas hantering av barnplaceringarna.
Aleris vägrar ta avstånd från hemmet, men lovar ”sätta in extra städning”.
Artiklarna leder till att IVO gör en granskning som ger placerande kommun allvarlig kritik.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Grävet bygger på djupa kontakter med polisen vilket möjliggjorde att informationen läckte. Den informationen gjorde det möjligt att ta sig runt socialens sekretess i flera fall.
Arbetet har varit långvarigt och inneburit ett mycket stort antal intervjuer och granskning av dokument inom socialtjänsten, en del av dem med källskydd.
Artikelserien handlar om de mest utsatta, barn i kris, och hur de kan hamna i kläm när myndigheter och vårdkoncerner lägger ansvaret på varandra.
Artikelserien har utmynnat i kritik från IVO.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Kriminalreporter Josefine Julén kände igen en adress i ett misshandelsfall och kopplade det till ett tillslag av nationella bombgruppen ett halvår tidigare. När adressen granskades ytterligare visade det sig att det var ett familjehem. Via länsstyrelsens djurgranskning fick vi bilder som visade misären i hemmet och bekräftade våra anonyma källors uppgifter.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Intervjuer med anonyma och offentliga poliskällor lade grunden. Därifrån kunde domar begäras ut som visade var barnen kom ifrån och bakgrund till placeringen. Med den kunskapen kunde sedan intervjuerna göras med socialtjänsten, vilket innebar att de i flera fall berättade, ”eftersom ni ju redan vet allt”. Vi granskade fyra kommuner och i tre av dem fick vi både bekräftelser och kommentarer kring fallen.
Alla samtal bandades och registrerades både digitalt och i pappersform. Alla citat godkändes av de inblandade.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Anonyma och offentliga poliskällor
Ett stor antal domar för de placerade ungdomarna
Länsstyrelsens djurinspektör
Handläggare på IVO
Tjänstemän på socialförvaltningarna, både handläggare och chefer
Fakturor för samtliga placerade barn i de berörda kommunerna
Skatteuppgifter för familjehemmet
Folkbokföring
Ansvariga politiker i socialnämnderna
Experter på familjehem på socialstyrelsen
Vårdkoncernen Aleris ansvariga
Familjehemspappan och tidigare placerade barn – anonymiserade
Anhöriga och gode män

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

1) En stor svårighet var relevansen för våra läsare. Vi är en lokaltidning som nästan enbart skriver om Kungsbacka. Missförhållanden var på hemmet i Kungsbacka, men de ansvariga satt i huvudsak på kommuner runt om i Sydsverige.
Vi gjorde ändå bedömningen att satsa fullt ut, vem skulle annars berätta vad som hänt i hemmet? Vi spred informationen efter hand till medier i de berörda hemkommunerna, vilket resulterade i flera artiklar, radioinslag och TV-inslag.
2) Den unga man som skadat andra pojkar och tillverkat bomber bodde fortfarande kvar. Hur undvika att skada hans integritet mer än nödvändigt? En delikat balansgång.
3) I hemmet placerades ytterligare en ung pojke under artikelseriens gång. Hur undvika att han kom i kläm?
4) Kunskaper om familjehem och vem som har ansvaret var inte lätt att reda ut, inte ens för de ansvariga på socialstyrelsen, som flera gånger fick ändra uppgifter efter att ha kontrollerat fakta med kolleger.
5) Att hinna med rutinarbete när halva redaktionen gräver.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

1) Del 1 som avslöjar de kraftiga missförhållandena och skapar intresse och bärkraft för resten av serien.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Från start till artikelseriens publicering tre månader. Uppföljning ett par månader senare, och ytterligare en när åtal kommer i höst.
Planer på en kontroll av situationen i familjehemmet när domen kommer.
Eftersom vi är en redaktion med fyra nyhetsreportrar, krävdes det att arbetet i början bedrevs parallellt med det dagliga. Men vi använde oss av en del trick från Gräv 2016 som hjälpte oss:
1) ”kratta först” var Daniel Olssons tips inför gräv. Vi kollade alltså parallellt hur det såg ut i Kungsbacka med omhändertaganden. Det gav en toppnyhet, vilket sedan gav en riksnyhet om hur pappor får ersättning från kommunen för felaktiga omhändertaganden. Bra utdelning i tidningen, vilket gav oss mer tid för grävandet och skapade tålamod hos kolleger.
2) ”våga gräva socialt” var guldspadevinnaren Katja Wagners råd. Vi kastade oss in i det utan stora kunskaper om familjehem (fick lite råd på vägen av Katja) och tog oss ut på andra sidan
3) ”skärp ingressen – det är nyheter vi jobbar med”. Maria Trädgårdhs uppmaning vid socialgräv förmedlade av Kerstin Weigl

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Mycket beröm från kolleger, flera artiklar i andra medier baserade på våra artiklar. Beröm från läsare – hög läsning på Facebook. Beröm från våra anonyma källor – givetvis anonymt.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Inte såvitt vi vet.