Arbetsbeskrivning

Bostad till varje pris

Anders Paulsson
2019-08-28

KATEGORI

Magasin

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Kristina Wahlgren

Namn: Anders Paulsson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

András Frimmel, AD på Hem & hyra
Johan Sjöholm, editionschef på Hem & Hyra
En källskyddad tolk

PUBLICERINGSDATUM

2019-05-06

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Rubrik: Miljonrullning utan kontroll – vi avslöjar Malmö stads dolda lägenhetssystem
Ingress: Med hjälp av en egen databas, ett gediget fotarbete och en omfattande insamling av offentliga handlingar avslöjar vi ett omfattande och hittills okänt lägenhetssystem där skattepengar går till att betala skyhöga hyror för akutboende till hemlösa. När Malmö stad löser situationen för hemlösa kan hyran för en trerummare stiga från förhandlade 7 500 kronor i månaden till 45 000 kronor. Vinsten landar hos mellanhänder som tjänar mångmiljonbelopp på att hyra ut lägenheter i andra hand till kommunen.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi har avslöjat Malmös stads dolda och dyra mellanhandssystem för lägenheter åt hemlösa. Vi visar hur hyresrätter används som handelsvaror i Malmö stads okända system för akutboende. Vi har lyft fram en unik helhetsbild, från miljonkostnaderna och ner till specifika månadshyror och livssituationerna för enskilda hemlösa. Det här är något som tidigare har varit totalt okänt. Varken kommunens ansvariga politiker eller malmöborna har känt till hur det har varit uppbyggt, vilka som varit involverade eller hur mycket det har kostat för enskilda lägenheter. Det som avslöjades genom vår databas fanns inte samlat någon annanstans och hade inte kunnat sammanställas på något annat sätt än genom vårt pusselarbete med en mängd olika källor.

Flödet med skattepengar genom systemet har varit enormt över tid. Vi har avslöjat Malmö stads bristande kontroll och kunnat visa att det helt och hållet saknas regelrätta avtal, hyreskontrakt eller upphandlingar för lägenhetsaffärerna. Kontrollen av systemet har varit obefintligt och kommunen har dessutom hyrt lägenheter svart. I fjor hamnade notan för alla akutboende till hemlösa på rekordhöga 161 miljoner kronor. För de boende ska det vara tillfälliga lösningar men vi har kunnat visa att det varar i veckor, månader och till och med år. Bara under 2018 betalade kommunen 36 miljoner kronor till det mest anlitade företaget, APTS.

En ytterligare konsekvens blir att hela hyressystemet med förhandlade hyror sätts ur spel. Det är marknaden som styr.

Frågan är brännande het 2019 eftersom den berör tusentals hemlösa och även Malmös alla skattebetalare. Vårt gräv blottlägger även en politisk dubbelmoral hos de styrande, att officiellt ta avstånd från marknadshyror och snabba vinster för hyresrätter samtidigt som Malmö stad själv utvecklat ett eget system som innebär exakt detta.

Detta är en omfattande och tidskrävande sammanställning som ingen inblandad aktör själv har haft eller ens kunnat ta fram. Hade inte vi avslöjat detta hade sannolikt helheten aldrig kommit till allmänhetens kännedom.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi ställde oss frågan hur det kunde komma sig att Malmö stads största samarbetspartner inom hemlöshetsarbetet var ett företag, APTS förvaltning, som var totalt okänt och som tjänade miljonbelopp. Ingen hade ställt sig frågan vilka de var eller hur det fungerade i detalj när Malmös mest utsatta invånare fick tak över huvudet. Vi ville ha svar och vår ingång var en gryende känsla som skapades i vårt löpande dagliga arbete av hyresmarknaden i stort. Vi hade en känsla av att det fanns missförhållanden, att allt inte stod rätt till och att alla kort inte låg på bordet. Grunden till vår idé var journalistisk magkänsla, inte något tips.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Grunden i vår granskning är lägenheterna som mellanhanden APTS kontrollerar och hyr vidare till Malmö stad. Vi har kartlagt ett fyrtiotal av dessa i en egen databas genom Excel.

Vi kände till vissa fastigheter där företaget hyrde ut lägenheter. Men vi visste inte vem som ägde fastigheten, vilka lägenheter som hyrdes ut, vad den förhandlade hyran var, vad Malmö stad betalade eller vem som bodde där eller hur länge det hade pågått. Kärnan i kartläggningen är den sifferkombination som identifierar en specifik lägenhet, det kan vara lantmäteriets, fastighetsägarens eller APTS egen. Exempel: identitetsnumren L07, 1304 och 330706 kan alla representera samma lägenhet men i olika system.

Vi skapade en databas i Excel där en rad fick motsvara en specifik lägenhet. Varje rad hade arton kolumner där vi samlade olika typer av data för varje lägenhet, som storlek, antal boende, relevanta datum eller ekonomiska uppgifter. Genom sökningar i lantmäteriets register fick vi fram vem som ägde fastigheterna och fick också kännedom om nya hus. I takt med det växte databasen.

För att kunna hitta fler fastigheter och identifiera specifika lägenheter använde vi oss av olika typer av offentliga uppgifter. Det handlade till exempel om tvistemål och blockuthyrningsavtal i hyresnämnden, miljöförvaltningens eller räddningstjänstens protokoll samt bygglovsärenden på stadsbyggnadskontoret.

För att identifiera lägenheterna ägnade vi oss även åt ett omfattande och avgörande fotarbete. Vi har besökt alla adresser som vi lyckats identifiera och samlat in information från namnskyltar och numrering på lägenhetsdörrar och brevlådor. Allt detta har vi samkört med övriga uppgifter i vår databas.

Via protokoll från de årliga hyresförhandlingarna fick vi information om varje lägenhets förhandlade hyra. Via domstolshandlingar kunde vi i vissa fall få fram vad mellanhanden själv betalade till hyresvärden för samma lägenhet. Först när vi identifierat en specifik lägenhet kunde vi sedan begära ut uppgifter från Malmö stads arbetsmarknads- och socialförvaltning om vad de i sin tur betalat i hyra och hur länge de hyrt varje lägenhet. För att få fram kostnadsstegringarna för enskilda lägenheter har vi jämfört resultat av hyresförhandlingar, lägenhetsföretagets hyresavtal samt kommunens fakturor, dygnstaxor och bokningshistorik.

Kartläggningen av lägenheterna har inte alltid skett i den här ordningen, men med samma källor. Varje specifik lägenhets identifiering och kartläggning har börjat med en uppgift som sedan vi har stämt av mot en lång rad andra källor. Nästa identifiering kan ha gått i motsatt riktning med avstämning mot samma källor. Ibland har en identifiering börjat med ett inspektionsprotokoll, ibland med ett blockuthyrningsavtal i hyresnämnden eller en skylt som vi tidigare sett på en lägenhetsdörr i samband med daglig rapportering.

Metodiken kan liknas vid ett spindelnät som spretar i olika riktningar. Inbyggt i denna metod finns en tredubbel kontroll av att uppgifterna stämmer. På så sätt har vi kunnat få en helhetsbild av både affärerna som helhet och historiken kring en specifik lägenhet. Detta tog mycket tid men skapade en unik sammanställning av data som gav svar som ingen annan hade kunnat ge och som gav belägg för våra avslöjanden.

Vid sidan av textdatabasen finns en omfattande bilddokumentation av fastigheter, brevlådor med namn i trapphus, hyresregister, lägenhetsdörrar och skyltar.

Genom denna metod har vi både kunnat belägga både hur Malmö stads system fungerar i stort samt hur affärerna mellan Malmö stad och APTS sett ut kring enskilda lägenheter.

Under arbetets gång har vi kommunicerat med varandra via den krypterade chattappen Signal. Vi har även haft tillgång till stora delar av vårt researchmaterial i en molntjänst för att när som helst under dygnet kunna få fram dokument och snabbt ta upp arbetet oavsett platsen man befunnit sig på.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi har gått via uppgifter från kommunala inspektionsprotokoll, räddningstjänsten, migrationsverket, länsstyrelsen, skatteverkets register för folkbokföring samt person- och företagsekonomi, handlingar från hyresnämnd och tingsrätt, bolagsverket, personalakter från Malmö stads stadsarkiv, socialförvaltningens ekonomisystem och personakter, lantmäteriets register, hyresgästföreningens förhandlingsresultat samt sökningar i sociala medier. Vi har följt upp genom att besöka samtliga adresser och kartlagt hyreshusen som granskningen berör.

Vi har pratat med mängder av personer med generella sakkunskaper i olika ämnen samt andra med någon form av insyn i affärerna och mellanhandsystemet; jurister, kommunanställda, hyresgästföreningens förhandlare, socialtjänstens klienter, grannar, fastighetsägare. Utöver detta ett litet antal källskyddade personer med specifika kunskaper om mellanhandssystemet.

Vi har inte använt information från betaltjänster för journalister utan all research har gjorts manuellt via diarier eller register.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Malmö stad var tidigare administrativt uppdelad i fem olika stadsdelar. Detta släpar fortfarande efter och innebär att det inte finns någon central funktion som sitter på alla siffror eller handlingar som rör hemlöshetsarbetet. Vi har fått ställa frågor centralt som sedan har gått vidare till de fem tidigare stadsområdena och sedan tillbaka till personen som fick frågan från oss. Detta har inte gått att lösa utan har bara varit extremt tidskrävande.

Det är svårt att komma åt uppgifter om socialtjänstens klienter och deras placeringar via kommunens personakter. Genom att börja i den andra änden, via specifika lägenheter och sedan gå bakåt, har vi kommit runt den problematiken.

Vi har även fått jobba hårt med vårat researcharbete bland boende och hyresgäster i husen som vi har undersökt. Det har funnits stora barriärer i form av utsatta människor som saknar tillit för journalister och samhället som helhet. Många har bristande kunskaper i svenska vilket gjort det extremt svårt att skapa förtroende och kunna utföra ett journalistiskt arbete. I vissa fall har det inte gått att lösa, andra gånger har personer med språkliga och kulturella kunskaper agerat dörröppnare åt oss.

Vårt gräv ledde till en intensiv intern kommunikation på förvaltningen. Vi har begärt ut mejl som skickats mellan de inblandade men fått avslag eftersom detta har skett inom förvaltningen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

1. Femdubblade hyror när Malmö stad betalar akutboende till hemlösa

hemhyra.se/nyheter/femdubblad-hyra-nar-malmo-koper-akutboende-till-hemlosa/

2. 400 dagar i ”tillfälligt” boende

hemhyra.se/nyheter/400-dagar-tillfalligt-boende/

3. Malmö stad hyrde svart av mellanhand

hemhyra.se/nyheter/malmo-stad-hyrde-svart/

Totalt har vi inom ramarna för Bostad till varje pris, fram till dagens datum, publicerat 21 artiklar på webben: www.hemhyra.se/taggar/bostad-till-varje-pris

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Från idé till publicering tog det ett och ett halvt år. Arbetet i sig varade i ungefär åtta månader, mestadels på halvfart eller kvartsfart för att sedan avslutas med ungefär sex veckor heltid. Att det tog så pass lång tid beror på att vi parallellt med grävet har fortsatt att göra våra ordinarie arbetsuppgifter i form av att producera webbnyheter och en papperstidning med lokala sidor var femte vecka. Vi är bara två personer på lokalredaktionen i Malmö och vi tvingades utveckla ett system med parallella arbetsflöden för att samtidigt kunna gräva och utföra ordinarie arbetsuppgifter.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Malmö stad, politiker och förvaltning, har lagt sig platt och bekräftat alla delar i vår granskning. Publiceringen har lett till en intensiv politisk debatt lokalt och nationellt, både på ledar- och debattsidor samt i kommunfullmäktige och ansvarig politisk nämnd i Malmö. Samtliga partier i opposition, från höger till vänster, har ställt frågor och krav på förändringar. Debatten och det politiska efterspelet har vi ännu inte sett slutet på och både ansvarig nämnd och kommunfullmäktige har att ta ställning till frågor, förslag samt en motion om ett hyrestak för mellanhänderna.

Malmö stad har lovat att stätta stopp för mellanhandssystemet. Som en direkt konsekvens av vårt avslöjande har det inletts en dialog med branschorganisationen Fastighetsägarna Syd i syfte att runda mellanhänderna och gå direkt till fastighetsägare för att hyra och på så vis sätta stopp för systemet som kommunen varit med om att skapa. Utöver detta har enskilda fastighetsägare, enligt kommunen, börjat höra av sig med erbjudanden om direkta samarbeten utan mellanhänder som tar pengar. Andra fastighetsägare har efter vår granskning avslutat hyreskontrakt med mellanhänder. En oväntad tvist är att det även blossat upp en konflikt mellan de två mellanhandsföretagen APTS och Woodo där APTS nu kräver tillbaka över en halv miljon kronor i överhyra. Malmö stad har dessutom inlett en utredning, efter beslut i ansvarig politisk nämnd, kring möjligheterna att begära tillbaka överhyra från mellanhänderna.

Konkurrensverket har granskat uppgifterna i vårt gräv men beslutat sig för att inte gå vidare med några krav. Både från Malmö stads och Hyresgästföreningens ledning har det kommit krav på lagändringar med anledning av uppgifterna som vi har avslöjat.

Vårt avslöjande har fått stor spridning i lokala medier men även nationellt då TT två gånger plockat upp delar i grävet och spridit över hela Sverige. Vi har även kunnat mäta en ovanligt stor läsaktivitet på Hem & Hyras sajt och sett en stor spridning i sociala medier. Vi har blivit intervjuade i tidningen Journalisten angående vår grävmetod och har fått många uppskattande ord från våra kollegor på andra arbetsplatser i Skåne.

Med bakgrund i alla reaktioner har vår granskning vuxit till över tjugo artiklar fram tills dagens datum, 28 augusti 2019.
https://www.hemhyra.se/taggar/bostad-till-varje-pris/

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej