Arbetsbeskrivning

Cykelbuden Sveriges första live-raff

Erik Wisterberg
2017-09-11

KATEGORI

Nytänkare

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Erik Wisterberg

Namn: Jon Mauno Pettersson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Stefan Lundell.

BESKRIV PUBLICERINGARNA HÄR, MED LÄNK OM DET FINNS.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

"Jag cyklade i två veckor för Uber Eats – tjänade 39 kronor i timmen"

Breakits reporter wallraffade som anställd hos mattjänsterna Foodora och Uber Eats.
Svart på vitt kunde vi avslöja sanningen om livet som cyklande matbud på Stockholms gator.
De extremt låga lönenivåerna fick statsminister Stefan Löfven att gå till attack.

Kan man beställa mat till dörren med gott samvete? Med den frågan inledde Breakit sitt gräv kring matapparna Uber Eats och Foodora.
På kort tid hade Stockholms gator fyllts av cyklande matbud. För kunderna skedde allt smidigt med några klick i en app. Billigt och snabbt kunde man få rykande färsk restaurangmat levererad till sin dörr.
Men hur kan det vara så billigt?

Breakits granskning gick, för första gången, till botten med lönerna och villkoren för arbetarna i den nya ekonomi som är på väg att växa fram världen över – den så kallade “gigekonomin”.

Metoden? Vår reporter Erik Wisterberg sökte och fick anställning som cykelbud hos Uber Eats och Foodora samtidigt.

Timlönen på Uber Eats blev 39 kronor i timmen – en lönenivå som chockade många.
Vår reporter kunde, förutom sitt eget arbete för Uber Eats och Foodora, basera sitt gräv på samtal med ett mycket stort antal cykelbud.

Många av dem var nyanlända i Sverige. De hade nappat på löften om en möjlighet att kunna tjäna vita pengar snabbt. De jagade pengar till mat och husrum.
Grävet avslöjade att Uber Eats-buden stod i regn och rusk helt utan betalning, förutom under de relativt få leveranser som appen gav dem.

Via klassiskt grävande i offentliga handlingar kunde vi också avslöja att Foodora mörkat en allvarlig olycka och ledningen riskerar åtal för detta. Vi avslöjade även att Foodora granskas av Arbetsmiljöverket, för sitt undermåliga arbete kring cykelbudens säkerhet. Bara en olycka hade anmälts, trots att våra källor på gatan vittnade om att allvarliga olyckor sker "hela tiden".

I centrum av vår publicering stod inte en text. Istället breakade vi nyheten i en livesändning på Facebook, som gjordes samtidigt som vår reporter jobbade ett riktigt arbetspass för Uber Eats. Det kom snabbt att kallas för Sveriges första "live-raff".

Genomslaget blev enormt. Vår journalistik gav var och en underlag nog för att själv kunna svara på frågan om det går att beställa mat med rent samvete.
Giganten Uber Eats valde efter vårt avslöjande att förändra sin ersättningsmodell, vilket resulterat i högre löner för de anställda. Statsminister Stefan Löfven uppmärksammade själv granskningen och konstaterade att den svenska modellen behöver utvecklas.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT BIDRAGET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR GULDSPADEKATEGORIN NYTÄNKARE?

Det korta svaret: Vi förnyade wallraffandet och tog den klassiska grävmetoden in i den digitala/sociala medievärlden. Som följd fick vi ett massivt genomslag för vår granskning.

Det långa svaret: Wallraffandet är en av den grävande journalistikens mest välkända metoder. För att komma så nära sanningen som möjligt valde vår reporter Erik Wisterberg att helt enkelt söka jobb på matapparna som skulle granskas (vi valde de två största aktörerna på marknaden).
Via en dagbok, datainsamlande samt filmer och bilder samlade han material under tre veckors tid.
Så långt var det ett traditionellt wallraff-gräv.

Innovationen, eller nytänket, här ligger i hur journalistiken presenterades och nådde läsaren. Vilket gjorde att vi kunde nå många fler än de techintresserade som sedan tidigare läste Breakit.
Idéen kom från Breakits nyhetschef Jon Mauno Pettersson, som också varit med i planeringen och genomförandet av granskningen.
Han hörde Erik berätta fritt från sina arbetspass på cykeln, och kände att såg att det fanns en stor potential i det personliga tilltal som uppstår i ett spontant samtal.
Tillsammans studerade Erik och Jon de tusentals privatpersoner som dagligen sänder live på Facebook för att identifiera formatets styrka: att publikens frågor driver sändningen framåt.

Vi valde att inleda hela publiceringsplanen med en livesändning direkt på Facebook. Detta medan grävet fortfarande pågick. Det är, vad vi känner till, Sveriges första livesända wallraff-reportage.
Vår reporter Erik Wisterberg utrustade sin cykel med en fast mobilkamera och pushade ut livesändningen till våra 30.000 Facebookföljare. Allt gjordes från en vanlig Iphone.

Tittarna fick under drygt två timmar själva uppleva livet som cykelbud på gatan när vår reporter slungade sig igenom Stockholmstrafiken för att leverera mat.
På så sätt berättade vi inte bara om verkligheten för cykelbuden – vi visade den i realtid. Under tiden uppmanades tittarna att ställa frågor, och det gjorde de. Runt 200 frågor kom in via live-flödets kommentarsfält under de två timmar vi sände. På så sätt blev sändningen, som skedde helt utan manus, skapad i samarbete med publiken.

"Erik Wisterberg pratar med tittarna, inte till dem. När han cyklat 15 minuter till en restaurang för att plocka upp en beställning som i sista stund avbokas känner tittaren med den svettiga och andfådda reportern. Och när Wisterberg efter två timmar berättar hur mycket han tjänat på dagens jobb får siffrorna en helt ny innebörd", skrev Lina Laurent i finska branschtidningen Journalisti.

Varje person som tog del i sändningen genom att ställa frågor ökade dess spridning på Facebook.
Samtidigt publicerade vi Erik Wisterbergs välskrivna och långa reportage, byggt på närvaro och detaljerade sakuppgifter, på Breakits sajt. Även här valde vi att välja ett personligt tilltal, då reportagets skrevs i jag-form.
Erik Wisterberg kunde hela tiden hänvisa till det under livesändningen, för de tittare som ville ha hela bilden.

Livesändningen blev snabbt en stor snackis i sociala medier och hade när den avslutades en räckvidd på en kvarts miljon människor. Det är nära tio gånger mer än vad vi vid den tidpunkten hade följare på Breakits Facebooksida.
Det drev i sin tur in en mycket stor ström av trafik till reportaget på Breakits sajt.

Snart skrev Resumé, Journalisten, både i Sverige och Finland, Dagens Media och Medievärlden om det nya publiceringsgreppet och intervjuade vår reporter när han avslutat sändningen.

Det – och det starka innehållet i granskningen – fick de stora medierna att vakna. Dagen därpå kom Aktuellt till vår redaktion och gjorde ett inslag. Studio Ett, P3 Nyheter, P4 Extra, Aftonbladet TV gjorde alla långa inslag där vår reporter intervjuades.

Totalt sett gav det Breakit, en relativt nystartad nischsajt om tech och startupvärlden, ett enormt genomslag hos de vi egentligen ville nå: Allmänheten.

Här är de viktigaste delarna i granskningen:

• Den innovativa användningen av Facebook-live visade att en enmanssändning från en mobiltelefon kan engagera i klass med dyra tv-produktioner som Uppdrag Granskning.
LÄNK: https://www.facebook.com/breakit.se/videos/1830734550522477/

• Reportaget nådde 104.000 sidvisningar – och en genomsnittlig lästid på 10 minuter och 30 sekunder. Texten fick över 9.000 reaktioner i sociala medier.
LÄNK:
http://www.breakit.se/artikel/7565/jag-cyklade-i-tva-veckor-for-uber-eats-tjanade-39-kronor-i-timmen

• Den engelska versionen, som vi gjorde för att nå nyanlända människor som funderar på att bli cykelbud, fick över 30.000 sidvisningar.
LÄNK:
https://www.breakit.se/artikel/7599/i-spent-two-weeks-delivering-for-uber-eats-and-made-4-4-per-hour

• Vi gjorde också en film som vinklades upp på reaktionerna och inte minst de förändringar som Uber Eats utlovade till följd av granskningen.
LÄNK: https://www.facebook.com/breakit.se/videos/1831737050422227/

• AVSLÖJANDE NR 2: Foodora mörkade olycka – riskerar åtal:
https://www.breakit.se/artikel/7630/foodora-riskerar-atal-for-lagbrott-efter-allvarlig-olycka

https://www.breakit.se/artikel/7634/foodora-granskas-av-arbetsmiljoverket-kritiseras-for-stora-brister

ALLA ARTIKLAR: https://www.breakit.se/artiklar/cykelbuden

Vi anser att Breakit har främjat utvecklingen inom den grävande journalistiken genom att visa på kraften i att våga tänka på helt nya sätt när det kommer till hur ett gräv ska nå publiken.
Vi har också förnyat wallraffandet som sådant.

HUR UPPSTOD IDÉN?

Många pratade om cykelbuden som fullkomligen invaderade gatorna i Stockholm. Och många hade börjat använda sig av de nya tjänsterna.
Samtidigt förekom uppgifter om "slavlöner", bland annat i ETC. Men gång på gång tillbakavisade företagen detta. De kom undan, helt enkelt.

I mars 2017 hade Breakits redaktion beslutat sig för att göra ett antal större agendasättande artikelserier/granskningar under året.
På ett redaktionsmöte i april konstaterade vi att matapparna var ett bra case. Dels handlar det om utländska techjättar som i grunden förändrar den svenska arbetsmarknaden. Dels ville ville verkligen veta: Hur är egentligen villkoren för cykelbuden?
Vi bestämde snabbt att det enda sättet att komma längre än de tidigare artiklarna på ämnet var att vi testade att arbeta för matapparna själva.
Samma dag sökte vår reporter Erik Wisterberg jobb hos Uber Eats och Foodora.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

1. Vår reporter Erik Wisterberg säkrade jobb hos Uber Eats och Foodora samtidigt. Det gjorde han under sin verkliga identitet. Han genomgick samma prövning som andra anställda.
2. Han undersökte också, via att begära ut allmänna handlingar, vad som fanns kring bolagen hos relevanta myndigheter, som domstolar och tillsynsmyndigheter.
3. Parallellt jobbade en reporter på redaktionen med en ekonomisk kartläggning av apparna, främst via samtal med restaurangerna.
4. Vår cyklande reporter förde dagbok och mätte sitt cyklande via appen Runkeeper, för att få säker data. Förutom den egna datan kunde han samla in uppgifter från ett stort antal "kollegor" på fältet. Erik Wisterberg dokumenterade också sin vardag med bilder och filmer.
5. Baserat på detta producerades texter, en film och inte minst den inledande livesändningen. Det sista arbetspasset skedde lördagen den 6 maj. Den 10 maj publicerade vi.
Då vår reporter kunde materialet utan och innan kunde vi göra den helt utan manus, från cykelsadeln.
6. Efter publicering jobbade flera reportrar med uppföljning och ansvarsutkrävande. Vi siktade bland annat in oss på Max Hamburgare, som precis inlett ett stort samarbete med Uber Eats.
7. Publiceringen av den sista delen av granskningen, att Foodora riskerar åtal, flyttade vi fram granskningen av lönenivå/arbetsförhållanden fick så stort genomslag och den rikserade att försvinna.
8. Via de källor som Erik Wisterberg upparbetade har vi kunnat följa de båda bolagen efter publicering. Vi jobbar för att följa upp hur de löften som Uber Eats gett om bättre villkor hålls. Vi bevakar också rättsprocessen kring Foodora (en förundersökning pågår nu).

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Den viktigaste effekten är att Uber Eats, troligen på grund av det stora genomslaget, valde att helt enkelt utlova bättre villkor. På så sätt blev gjorde vår granskning skillnad på riktigt för de cykelbud som fortfarande jobbar på våra gator.

Studio Ett, Aktuellt, P3 Nyheter, Aftonbladet och P4 Extra var några av de som gjorde intervjuer och inslag med vår reporter Erik Wisterberg om granskningen.
Många kommentarer i sociala medier vittnar om att reportaget blev en ögonöppnare. Ett stort antal människor skrev helt enkelt att de aldrig med skulle använda Uber Eats.

I sociala medier hyllades greppet med livesändningen av profiler som Jack Werner (en av grundarna av Viralgranskaren), Niklas Svensson (Expressen), Malin Ekman (mediereporter på SvD) och juridikprofessorn Mårten Schultz. Vi fick in nära 10.000 läsare bara från Twitter.
Statsminister Stefan Löfven skrev ett inlägg om granskningen på sin officiella Facebook-sida – och delade artikeln under sin text.
Han kritiserade de låga lönerna och konstaterade att "här behöver den svenska modellen utvecklas".
Dagens Nyheter ägnade sin huvudledare åt problematiken, och texten inleddes med citat från vårt reportage. Aktuellt hade både inslag och efterföljande debatt om texten.
Sammantaget satte grävet frågan längst upp på agendan i Sverige.

HAR ARBETET UPPMÄRKSAMMATS I ANDRA SAMMANHANG? BERÄTTA!

Vår reporter har redan blivit inbjuden att prata om granskningen för flera mediehus samt exempelvis på Tidskriftsdagen.
Granskningen har blivit omtalad på ett flertal redaktionsmöten på stora mediehus, som ett exempel på nyskapande journalistik – och nydanande distribution.
Finska branschtidningen Journalisti uppmärksammade granskningen i en krönika med namn “Wallraff 2.0.”.
Vi tycker att den är träffande – och klistrar därför in den här i sin helhet:

När nyhetssajten Breakits reporter Erik Wisterberg inleder sin drygt två timmar långa livesändning (på Facebook) från cykelsadeln i Stockholms innerstad tar det inte lång tid förrän begreppet ”liveraffa” är myntat. Wisterberg har i två veckors tid jobbat som matbud för Uber Eats och Foodora och under sitt sista arbetspass sänder han live.
Samtidigt som Erik Wisterberg väntar på beställningar, flåsar upp för Söders backar och levererar lunchmat till hungriga stockholmare svarar han på tittarnas frågor och kommentarer (över 200) och berättar om bakgrunden till granskningen.
Målsättningen med Breakits rapportering är att ta reda på hur det egentligen ligger till med de cyklande matbudens arbetsvillkor. Nyhetssajten ville ha förstahandsinformation, se och känna själva, och valde att låta Erik Wisterberg wallraffa.

I ett klassiskt wallraffreportage jobbar en journalist i månader under täckmantel. Hen infiltrerar sig i slutna sällskap eller arbetsplatser eller försöker leva som någon annan.
Förebilden är den legendariska tyska grävande journalisten Günter Wallraff som bland annat jobbat som turkisk gästarbetare och telefonförsäljare. Det finns förstås många till. Bland andra Fabrizio Gattisom i boken Bilal reser med människosmugglare genom Afrika. Eller Shane Bauer som för Mother Jones jobbade fyra månader som väktare i ett privat fängelse i Louisiana.
Wallraff 2.0 kulminerar i ett ”liveraff” där fokus är på reporterns egna upplevelser. Publiken engageras att ställa frågor och till att sprida nyheten. Texter och videor varvas med långa bakgrundstexter, uppföljande artiklar och korta puffar för sociala medier. Tittaren får känslan av att granskningen är ett teamjobb, inte resultatet av en ensamvargs arbete.

Breakits livesändning på Facebook lockade över 40 000 tittare. Det känns hisnande, inte minst med tanke på att tittaren 95 procent av tiden endast ser Erik Wisterbergs huvud, en grå himmel, hustak och trädtoppar. Under korta perioder är skärmen dessutom svart eftersom Wisterberg lägger mobilen/kameran i väskan då han hämtar och lämnar maten. Stundvis är bilden rejält skakig men ljudet håller god kvalitet. Katastrofal som sändning – eller så inte. För här finns en närvaro och en möjlighet till delaktighet.
Erik Wisterberg pratar med tittarna, inte till dem. När han cyklat 15 minuter till en restaurang för att plocka upp en beställning som i sista stund avbokas känner tittaren med den svettiga och andfådda reportern. Och när Wisterberg efter två timmar berättar hur mycket han tjänat på dagens jobb får siffrorna en helt ny innebörd. Före skatt är lönen 75 kronor – det blir 3 euro och 90 cent per timme.
Breakit bjuder på ett fräscht grepp som inger hopp åt oss andra i branschen. Dessutom glädjer Stefan Lundells ord extra mycket. Lundell är Breakits medgrundare och största aktieägare. I en krönika lyfter han fram att genomslaget varit enormt och att nyhetssajten slår alla tiders besöksrekord. Investeringen på cirka 100 reporter-timmar har definitivt lönat sig, säger Lundell och påpekar:
”Riktig journalistik är bra för affärerna.”