Arbetsbeskrivning

Den tysta diskrimineringen

Greta
2021-06-14

KATEGORI

Mindre dagstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Greta Thomé

Namn: Rebecca Elebro

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Handledare från Universitets sida: Arne Müller.

PUBLICERINGSDATUM

2021-01-11

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Artiklarna publicerades i Västerbottens-Kuriren, både i tryck och digitalt.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Den tysta diskrimineringen

Vårt gräv avslöjade svårigheter för människor med ett utomnordiskt namn att komma in, men också att avancera, på arbetsmarknaden i Umeå. Tio umeåbor vittnar om att namnet och deras etniska bakgrund spelar en betydande roll för vilka chanser de har på arbetsmarknaden. Det här är deras berättelser.

Vi kunde också avslöja att mer än 420 personer bytte namn under första halvåret 2020 från ett icke västerländskt namn till ett västerländskt namn i Sverige. På ett år skulle det rimligtvis innebära att att nästan 900 personer per år byter från ett utländskklingande till ett svenskklingande namn. Flera av de som bytt namn berättar om att namnbytet ger positiva effekter på arbetsmarknaden.

Vi kunde även avslöja att knappt 2% av Umeå kommuns chefer har utländskklingande namn. Av nästan 500 chefer bär endast 10 av dem utomnordiska namn.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi tror att det är viktigt att titta där man står. Problem som finns på andra sidan Atlanten kan likväl finnas här, i din stad där du lever. Men det är oftast svårare att se det man har framför sig och kräver att man med kritiska ögon tittar inåt. Vi anser att vårt gräv har tillfört något till debatten om den strukturerade diskrimineringen och vardagsrasismen och att vi lyckats belysa ett problem i vårt närområde som likväl är globalt.

Statistik för namnbyten från icke västerländskt till västerländskt har aldrig förts och dessa siffror har aldrig tidigare presenterats. Det tycker vi bidrar till debatten om hur mycket ett namn spelar in på arbetsmarknaden.

Därför anser vi att vårt arbete har ett högt allmänintresse. Vår granskning kan bidra till att fler väljer att titta inåt, och granska hur det ser ut lokalt. Vi tror att fler behöver gör den här typen av granskning i sitt närområde för att belysa skillnader och orättvisor, istället för att enbart vända blicken mot andra sidan jorden.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Efter att BLM-rörelsen blossat upp och många debatter hördes i media kring detta, ville vi på lokal nivå undersöka vilka problem som finns här. Vi ville gärna se till arbetsmarknaden och efter att ha börjat prata med människor insåg vi att namn och arbete var starkare sammankopplat än vad vi trott. Så föddes vinkeln på vårt Gräv.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

För att komma i kontakt med människor som blivit utsatta krävdes en hel del jobb. Det blev många samtal och möten med olika människor. För att inte röja någons identitet kan vi inte beskriva tillvägagångssättet mer ingående. Men vi kan berätta att vi bland annat använde oss av snöbollsmetoden, där vi efter att ha pratat med en person som blivit utsatt kunde höra om denne i sin tur kände till fler vi kunde vända oss till. Det genererade att vi fick prata med många berörda, allas röster användes inte i materialet eftersom vi hade en specifik vinkel till arbetsmarknaden kopplat till namn.

Vi har även begärt ut dokument med listor över alla anställda chefer inom kommunen, suttit på skatteverkets kontor och lånat deras datorer för att komma åt deras system för namnbyten och därmed kunna kartlägga dem. Vi har tagit del av styrdokument från kommunen och haft många intervjuer med sakkunniga, politiker och drabbade.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi pratade med människor som själva blivit utsatta för diskriminering på grund av namn och etnicitet, vi pratade med politiker, chefer på kommunen och DO. Vi grävde i skatteverkets register över namnbyten och förde egen statistik.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Vi var tvungna att lägga ner mycket tid på att hitta källor, att hitta människor som var villiga att berätta om sina erfarenheter var inte det lättaste. Majoriteten av intervjupersonerna ville inte att deras medverkan skulle påverka deras nuvarande arbetssituation eller framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Rädslan att förlora arbetet eller att situationen skulle bli värre för dem var påtaglig. Det har gjort att flera medverkat med fingerat namn.

Genomgången över skatteverkets register över namnbyten var ett mycket omfattande arbete. Vi var tvungna att manuellt gå igenom varenda namnbyte (innefattar nyfödda, giftermål, byte av enskilda stavelser etcetera) som gjorts i Sverige första 6 månaderna 2020. Vi hade inte räknat med att arbetet skulle vara så tidskrävande.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

”De vittnar om den tysta diskrimineringen på arbetsmarknaden” är den viktigaste delen av vårt arbete. Det är öppningsartikeln som består av 10 vittnesmål om den tysta, systematiska diskrimineringen.

Andra delen består av statistiken över namnbytena och personer som har bytt till ett mer svenskklingande namn hörs om varför de gjort det och vilka effekter det fått för dem på arbetsmarknaden. Här ger även DO sin bild av diskrimineringen och berättar om det stora mörkertalet.

Tredje delen består av avslöjandet att kommunens chefer nästan uteslutande har svenska namn, knappt 2 procent har utomnordiska namn. Här hörs chefsrekryterare på kommunen och politiker från S, M och MP.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

10 veckor.

VILKA KONSEKVENSER HAR AVSLÖJANDET FÅTT?

Efter vår granskning har personalnämnden beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att granska hur mångfalden ser ut bland de anställda på alla nivåer inom kommunen. I uppdraget ingår även att ge förslag till hur den ska öka. Arbetet pågår fortfarande och så sent som 8 juni tog man upp frågan ännu en gång i personalnämnden. I oktober ska man försöka lägga fram mer konkreta åtgärdsförslag för att öka mångfalden inom kommunen och förhindra diskriminering i rekryteringsprocessen. Enligt Tomas Wennström, ordförande i personalnämnden, har vårt arbete lett till stor debatt inom nämnden.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET??

Det blev debatt i kommentarsfälten på Facebook och på Instagram med över 300 kommentarer. Vi har båda blivit kontaktade av läsare som har tyckt ämnet varit viktigt, vi har även fört vidare jobberbjudande som inkommit till en av vittnena. Hur det gick med det vet vi dock inte.

TV-produktionen Sverige möts har även uppmärksammat vårt gräv och valt att göra ett program som handlar om det mångkulturella Sverige som blir allt mer segregerat. Produktionen kontaktade oss för att få tillgång till våra intervjupersoner och den statistik vi fört för att kunna vinkla frågan mot namn och arbetsmarknaden. Våra intervjupersoner ville inte ställa upp med namn och visa upp ansikte i TV vilket gjorde att de fick ändra vinkel.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.