Arbetsbeskrivning

Envestio och de svenska bankerna

Knut Kainz Rognerud
2020-09-30

KATEGORI

Etermedia riks nyheter

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Knut Kainz Rognerud

Namn: Linda Larsson Kakuli

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Helena Bengtsson och Saam Kapadia
(redaktörer)
Michael Jansson
(fotograf)
Pablo Torres
(redigerare)
Malin Johansson
(videoreporter)
Maria Ringborg
(textredaktör)

PUBLICERINGSDATUM

2020-06-16

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT Nyheter / Rapport / Aktuellt

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vi har visat hur de svenska storbankerna Swedbank och SEB möjliggjort ett omfattande misstänkt investeringsbedrägeri i Estland trots en lång rad varningsflaggor. Runt 2000 sparare från hela Europa har troligen förlorat upp till 300 miljoner kronor.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

1. Vi har på ett metodiskt sätt avslöjat ett omfattande missförhållande inom en ny bransch. Ett missförhållande som möjliggjorts av två svenska banker under 2018 och 2019 trots att ledningen utåt sagt att bankerna då varit färdigstädade.
2. Vi har försökt kartlägga pengarnas väg. Hur bolagets företrädare med hjälp av bland annat bloggare lockade till sig sparares pengar, sparare som tröttnat på låga sparräntor. Hur bolaget slussat in pengarna via de svenska bankerna och hur de slussat pengarna vidare till personer som inte frontat investeringsverksamheten.
3. Vi har metodiskt (genom historiska ögonblicksbilder av hemsidan) listat och granskat alla de investeringsprojekt och bolagen bakom som Envestio marknadsfört på sin onlineplattform. På så sätt har vi kunnat visa att få av bolagen verkar haft någon seriös verksamhet, att flera av bolagen har kopplingar till skatteparadis/lågskatteländer och företräds av målvaktsliknande personer som flitigt förekommer ibland annat tidigare större dataläckor.
4. Vi har identifierat och listat ett antal röda varningsflaggor hos investeringsverksamheten – flaggor som varken SEB eller Swedbank verkar ha upptäckt eller reagerat på i tid. Trots att flera av dem är den typen av flaggor som banker borde upptäcka, enligt en finansexpert.
5. Vi har försökt undersöka vart pengarna till slut tog vägen. Vi har hittat kontroversiella och politiskt inflytelserika personer i Lettland och vi har uppmärksammat att pengar försvunnit via konton på Malta till kryptovalutor och konton ibland annat Hongkong.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

En av alla de sparare som förlorat pengar i Envestio hörde av sig efter SVT:s granskning av SEB och Swedbanks inblandning i penningtvätt och tipsade om att investeringsverksamheten verkade högst bedräglig. Och att den pågått även under 2019 trots att bankerna i princip hävdat att all misstänkt verksamhet i Baltikum rensats ut senast 2018.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

1. Vi hade några målsättningar. Att kartlägga personerna bakom investeringsplattformen. Enligt bolaget fanns inga kopplingar mellan Envestio och de projekt som de förmedlade spararnas pengar till. Ganska snart hittade vi ett antal person och ägar-kopplingar mellan Envestio och investeringsbolagen.
Genom att söka i ryska sociala medier via mailadresser, telefonnummer och foton kunde vi identifiera att flera av huvudpersonerna i Envestios ledning hade ett antal alias.
2. Det var också viktigt att visa att vi granskat alla de drygt 30 bolag som Envestio utlovat som investeringsprojekt åt spararna. Genom att bolag för bolag granska syfte, hemsidor och styrelse och företrädare kunde vi identifiera bland annat de som troligen enbart var brevlådeföretag. Vi sökte även i en rad databaser för att hitta ytterligare information kring bolagen och dess företrädare.
En viktig del var att besöka de utlovade projekten på plats i Lettland. Vi besökte en handfull där de fanns få spår av investeringar.
3. Vi försökte följa pengarnas väg. Från småspararens insättning visa banker, företag och till slut ljusskygga huvudmän.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Vi använde oss av flera baltiska företagsdatabaser. Men även andra typer av internationella databaser för att kartlägga företagen och deras företrädare.
Vi sökte upp småsparare (vi bad dem via en facebookgrupp att skicka en video där de svarade på våra frågor). Vi fick kontakt med flera upprörda sparare som förlorat pengar och som hade själva gjort omfattande research. En av dem hade stora kunskaper inom IT. Vi bad sparare skicka all dokumentation de haft med SEB och Swedbank men även alla mail som Envestio skickat dem. På så sätt kunde vi kartlägga bland annat bankbyten och bekräfta SEB och Swedbanks roll. Dokument från konkursprocessen var också viktiga. Vi fick även hjälp av en lokal grävreporter i Riga att ta fram olika uppgifter på de personer vi granskade där.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

1. Alla representanter för bolaget och dess ledning hade gått under jorden och var nästan omöjliga att hitta. Vi sökte den tidigare vd:n även i hans hem. Till slut fick vi tag på arkitekten bakom plattformen via en mobiltelefon kopplad till ett av hans tidigare bolag.
2. Covid-epidemin gjorde det svårt för oss att resa. Och att göra intervjuer. Det var först omöjligt att besöka Estland och Lettland, men till slut fick vi möjlighet att resa dit. Intervjuerna med spararna gjordes genom att vi bad dem via ett forum att svara på ett antal frågor och spela in dem via mobilen.
3. Swedbank och SEB ville inte kommentera några detaljer utan hänvisade till affärssekretess. Vi fick heller inte träffa vd.
4. En av plattformsbolagens delägare hävdade att de aldrig tagit emot några pengar – de hänvisade till olika komplexa låneavtal. Men dokumenten var dimridåer.
5. Det, troligen medvetet gjorda, snåriga och sammansatta bolagsnätverket gjorde att det gick åt mycket arbetskraft för att kartlägga och förstå systematiken och identifiera huvudmännen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Huvudpubliceringarna dag ett och två i Rapport.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Cirka sex veckor.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Svenska Finansinspektionen har inte velat kommentera. Lettiska finanspolisen har varit relativt öppen.
Kollegor har varit positiva och uppskattande.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Inte vad vi känner till.