Arbetsbeskrivning

Extremisternas miljonbedrägerier

Emelie Rosen
2017-08-29

KATEGORI

Etermedia riks

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Emelie Rosén

Namn: Victoria Gaunitz

Namn: Maria Blomquist

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

Huvudsakligen den 30 och 31 maj, 2017.

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Ekot, P1 morgon, Studio ett - Sveriges Radio

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Svenska och danska staten har lurats på över 100 miljoner kronor i en internationell härva av momsbedrägerier, där pengar misstänks ha gått till terrorism. Genom att följa spåren kan Ekot tillsammans med Danmarks Radio och Jyllandsposten visa att samma bolag, adresser, bulvaner och andra bolagsföreträdare återkommer i systematiska bedrägerier som kan kopplas samman. Och de centrala personerna i bedrägerierna återfinns inom den våldsbejakande islamismen.

Trots att myndigheterna känner till brottsupplägget kan vi också visa att bedrägerierna fortgår, år efter år.

En del av pengarna från momsbedrägerierna misstänks också ha gått till en terrorcell i Melilla. En av de som pekas ut som terrorcellens mest centrala medlemmar är en man folkbokförd i Sverige. Han är fortfarande på fri fot. (Mindre än en månad efter att granskningen publicerats greps mannen i Spanien, han misstänks för terrorfinansiering genom sina företagsbedrägerier. Han är fortfarande folkbokförd i Sverige)

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Granskningen har inte bara visat en bild tidigare okänd för allmänheten, utan i mycket också okänd för myndigheterna. Genom en kartläggning ville vi hitta möjliggörarna bakom de svenska IS-krigarna. De våldsbejakande islamisterna som sällan syns, men som har de viktigaste medlen – pengarna. Tidigare under året presenterades en rapport från Försvarshögskolan där man kom fram till att momsbedrägerier bara i undantag verkar vara ett sätt för våldsbejakande islamister att få pengar i Sverige, jämfört med Danmark där det är mer utbrett. Vår granskning visade att det var tvärt om, islamisterna har troligtvis lurat den svenska staten på ännu mer pengar än den danska, ”en helt ny bild som gör att vi hade dragit andra slutsatser om vi visste detta när vi skrev rapporten” sa Försvarshögskolans Magnus Ranstorp när han fick se vårt material.

Framförallt handlar det om att det gedigna researcharbete vi gjort har kunnat visa hur samma personer kan upprepa bedrägerierna även efter att de blivit påkomna, men de gömmer sig bakom bulvaner. Vårt sätt att pussla ihop den informationen, och alla detaljer om hur bulvaner folkbokfördes, hur de skickade in ändringar till exempelvis Bolagsverket, hur transaktioner gjordes och så vidare gjorde att vi kunde visa på en tidigare okänd kedja.
Granskningen har möjliggjorts genom vår egen insamling och analys av data, som bland annat bygger på en systematiserad personresearch av cirka 250 personer och närmare 100 bolag.

Ganska sent in i arbetet hade vi hittat så många kopplingar till Danmark att vi valde att ta kontakt med Danmarks radio. Det visade sig att de satt med en granskning tillsammans med Jyllandsposten som hade anknytning till det här, och när vi började dela våra slutsatser och namn kunde vi komma ännu längre.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vår granskning inleddes inte av något tips, inte heller hade vi en tydlig tes om var vi skulle hamna. Det vi hade var en känsla av att möjliggörarna bakom den våldsbejakande islamismen i Sverige i stort kommit undan granskning, och vi ville hitta dem. Vi hade också en idé om hur det skulle gå till, en metod. Se metodstycket nedan.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vår tes var att genom att kartlägga alla för oss kända personer inom den våldsbejakande islamismen, skulle vi kunna hitta gemensamma nämnare och helt nya personer. Vi var ute efter terrorismens ”möjliggörare” och deras pengar.
Vi angrep problemet på ett väldigt öppet tillvägagångssätt tills dess att vi hittat det mest relevanta att fokusera på. Vår metod kommer därför att beskrivas i två delar nedan.

DEL 1
Vi började med att leta efter personer inom den våldsbejakande islamismen. Namnen på personerna har vi bland annat fått genom att granska skatteutredningar av personer som Säkerhetspolisen tipsat Skatteverket om, leta efter bekräftade terrorresenärer, gå igenom den läcka med rekryteringsdokument från en av Islamiska statens gränser som några medier (däribland vi) har tillgång till, samtal med källor med kopplingar till den extremistiska miljön, och research på sociala medier. Vi fyllde också på med personer under arbetets gång. Granskningen inleddes således som en systematiserad personresearch av cirka 250 personer.

För att researchen skulle kunna systematiseras så mycket som möjligt, och dessutom bli hanterbar i vår så småningom gigantiska Excel-fil, fick varje person ett eget indexnummer där vi löpande fyllde i vad som begärts ut om personen.
Därefter hämtade vi in information om bland annat boendehistorik, samboende, familj, inkomst, bidrag, skulder, domar, bolagsengagemang, studier och passhistorik.
Vi kunde därefter välja ut fokuspersoner som vi med hjälp av våra funna detaljer kunde dammsuga på sociala medier, vid flera tillfällen kunde vi identifiera dem även när de hade fejkprofiler, bland annat eftersom de hade återanvänt en mejladress eller ett telefonnummer.
Genom att manuellt också läsa igenom alla domar, både från allmänna domstolar och från förvaltningsdomstolar kunde vi också hitta annan information, som oväntade kopplingar där personer vittnar åt varandra, de uppger var de jobbar, vart de reser och så vidare. Vi arbetade också med att geolokalisera och tidsbestämma bilder för de riktigt centrala personerna.

Genom att applicera vår data som olika raster som vi kunde separera och samköra på olika sätt, hittade vi också de gemensamma nämnarna. Vi kunde exempelvis se att många IS-krigare kort innan de reste kunde knytas till samma person. Det kunde exempelvis handla om att man skrev sig på någon av de adresser han hade tillgång till kort innan man reste. Han var tidigare okänd, men central. Vi ritade kopplingsscheman, och kunde då se att fler centrala personer inom den våldsbejakande islamismen i Sverige trädde fram. Och vi upptäckta att flera av dem kunde knytas till olika momsbedrägerier, där staten lurats på miljoner. Vi valde att fokusera på det, eftersom det rörde så mycket mer pengar än de andra inkomstkällor vi upptäckt.

DEL 2
I ett par fall av momsbedrägerier som upptäckts och gått till domstol var det känt att det också funnits misstankar om terrorfinansiering, även om åtal för terrorbrott aldrig väckts. Vi hade också andra fall av momsbedrägerier i vårt material, där vi visste att de centrala personerna fanns inom den våldsbejakande islamismen och dessutom fört ut pengar utomlands. Vi valde att utgå från de här starkaste fallen.
Vi läste domar, förundersökningar och bakomliggande skatteutredningar för att fastställa alla bolag i hela transaktionskedjan och samla in alla deras adresser och företrädare (även bakåt i tiden). Vi samlade också in leveransadresser för de varor bolagen handlat med, samt kollade på vem som varit ombud vid ändringsanmälningar och liknande till Bolagsverket. Även förvaltarberättelsen från konkurser har hjälpt till med detaljer kring bolagen, deras transaktioner och vilka som funnits bakom dem.
Därefter gjorde vi riktad research på de centrala bolagens alla representanter, undersökte deras andra bolagsengagemang samt andra som var skrivna på samma adresser för att hitta fler bedrägerier. På det här sättet vidgades sökningen initialt så att vi fick ett större material att söka kopplingar i.

Det gjorde att vi till slut hade en lista på närmare 100 bolag, varav 60 svenska (och i princip alla var i dag i konkurs), och hundratals namn och adresser. De var alla på ett eller annat sätt inblandade i en härva som när vi summerade den undanhållna momsen misstänks ha lurat Sverige på cirka 400 miljoner. Några av bedrägerierna var kända sedan tidigare (se bland annat Lars Wierups rapportering), men de allra flesta okända.
Vi gick då igenom materialet igen för att rensa bort de momsbedrägerier som bara hade en eller få (och för vaga) kopplingar till våldsbejakande islamism. Vi rensade också bort de fall där domstol inte fastställt den moms som undanhållits staten, för att kunna vara helt säkra när vi gick vidare med våra mest centrala fall. Dessutom sorterade vi bort de fall som låg längre bak i tiden, vi begränsade oss till en fyraårsperiod.

Kvar blev 90 miljoner som den svenska staten lurats på, och där vi hela tiden kunde finna de centrala personerna inom den våldsbejakande islamismen.
Vi kunde nu också se flera spår som gick till Danmark. Det handlade dels om danska bolag, men framförallt hade vi upptäckt att bulvaner i vår härva också hade adresser och företagsengagemang i Danmark. Vi tog därför kontakt med Danmarks Radio.
Det visade sig att ett par av deras reportrar satt med en granskning tillsammans med en reporter på Jyllandsposten som angränsade till vår.
När vi jämförde vårt material såg vi flera samband. Bland annat hade bulvaner som använts i danska momsbedrägerier kommit till Sverige och inte till Danmark (troligtvis från Östeuropeiska länder) och skrivits på samma svenska adress som bulvaner som användes i de svenska momsbedrägerierna. Ibland användes till och med samma bulvaner och ombud. Vi kunde också koppla samman flera bedrägerier i våra respektive länder genom transaktioner vi upptäckte i konkursdokument.
Danmarks Radio hade också fått ta del av en läckt terrorutredning från spanska Melilla som de delade med oss, där kunde vi hitta flera företag och personer utpekade som misstänkta terrorfinansiärer och som fanns i vår härva av momsbedrägerier.

Helt avgörande, och också unikt, är hur mycket kraft vi lade på att följa bulvanerna. När började de användas, var kommer de ifrån från början, mellan vilka adresser har de flyttat, vilka andra finns på de adresserna, vilka engagemang har de haft och så vidare. Bulvanerna blev som nycklar för att se hur olika radikala nätverk kunde kopplas samman. Ekobrottsmyndigheten bekräftade också att det ofta fungerar så, men att det samtidigt ofta är just vid bulvanerna som myndigheten kör fast i sina utredningar.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Sociala medier, offentliga handlingar från svenska, danska och spanska myndigheter, läckta dokument från islamiska staten, upparbetade källor med insyn i den extremistiska miljön, en läckt terrorutredning från Spanien, fotarbete där vi varit ute på relevanta adresser.
Se mer specificerat under metodavsnittet, generellt kan också sägas att det handlade mycket om att samköra data då vi upptäckte att en detalj som först kunde verka meningslös var helt avgörande.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

En naturlig svårighet var bulvanerna. De användes av extremisterna just för att extremisterna skulle kunna gömma sig. Men en av de saker som gör den här granskningen unik är att vi vägrade att ge oss där och bara beskriva bolag ”med bulvaner”. Vi fortsatte att leta, vem finns bakom bulvanerna då? Återigen handlade det om att när vi lade vår stora mängd data i olika raster kunde vi hitta mönster. Bulvaner i olika härvor kom till Sverige nästan samtidigt, skrevs på samma adress och sedan hela tiden flyttade mellan adresser som en och samma person hade tillgång till.
Det här var svårt, och det kändes ibland som en labyrint, men när vi väl knäckt den var det väldigt mycket som föll på plats.

En annan svårighet är frågan om vem som egentligen är våldsbejakande islamist. Här valde vi en snäv tolkning för att verkligen vara trygga med att vi beskrev personer i den extremistiska miljön.

Vi hade också en svårighet i hur vi skulle avgränsa oss, då hela härvan rörde närmare 100 bolag och momsbedrägerierna som staten misstänks ha lurats på uppgick till cirka 400 miljoner. Vi ville att bedrägerierna skulle vara de mest centrala, och med de starkaste kopplingarna till våldsbejakande islamism.

Vi lade också mycket tid på etiska ställningstaganden om hur nära vi skulle gå, skulle personer och bolag kunna identifieras? Till slut landade vi i att vi tyckte att det viktigaste här är systematiken, strukturen och hur det kunnat upprepas år efter år, och inte de enskilda personerna. Många av de centrala personerna vi granskat har av flera anledningar inte heller gått att nå.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Man kan dela in grävet i tre huvuddelar:

A) Våldsbejakande islamister lurar Sverige på miljoner (Morgonekot, P1-morgon, Studio ett 2017-05-30)

B) Bedrägerierna har kunnat fortgå år efter år (P1-morgon, Lunchekot, Studio ett 2017-05-30)

C) Skattepengarna kan ha gått till terrorcell i Melilla (Morgonekot, P1-morgon 2017-05-31)

Jag har bifogat tolv ljudfiler:

1. Morgonekot 2017-05-30
2. P1-morgon 2017-05-30 (reportage fram till 04.40 därefter samtal)
3. Lunchekot 2017-05-30
4. Studio ett 2017-05-30
5. Ekot kvartifem 2017-05-30
6. Ekot kvartisex 2017-05-30
7. Morgonekot 2017-05-31
8. P1 morgon 2017-05-31 (samtal)
9. Lunchekot 2017-05-31
10. Ekot kvartifem 2017-05-31
11. Morgonekot 2017-06-01
12. Godmorgon världen 2017-08-27

Reportaget i Godmorgon, världen gjordes efter sommaren och handlar om hur terrorcellen i Melilla opererat i det dolda.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Satsning på generell kartläggning för grundmaterial:
Reporter Emelie Rosén en och en halv månad, researcher Victoria Gaunitz en och en halv månad.

Efter att vi inriktat oss på momsbedrägerierna:
Reporter Maria Blomquist i tre veckor och reporter Emelie Rosén och researcher Victoria Gaunitz i cirka en och en halv månad vardera.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Nyheterna plockades upp av i princip alla stora medier i Sverige, för de två publiceringsdagarna finns över 100 artiklar med cred till Ekots granskning, enligt en sökning på Retriever.
Gehöret från myndigheter var också stort, då representanter från både Skatteverket och Försvarshögskolan hörde av sig och ville ha mer information om vad vi hittat och vår metod. Skatteverket bjöd också in oss att hålla en föreläsning om vår metod för deras utredare och analytiker.
Representanter för Försvarshögskolan har också sagt att man nu ser behov av mer forskning kring just den här typen av misstänkt terrorfinansiering, samt av att justera tidigare slutsatser kring hur finansiering från Sverige ser ut.

Vid publiceringen kom också många politiska reaktioner. Statsminister Stefan Löfven sa bland annat att man måste arbeta tydligare med att förbättra myndigheters samverkan för att motverka det här. Flera politiker reagerade också med upprördhet och menade att detta måste vara prioriterat. En del av de politiska reaktionerna finns samlade här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3437&grupp=23941&artikel=6707108
Knappt en månad efter att granskningen publicerats greps också den man som är folkbokförd i Sverige och som var delaktig i momshärvan samtidigt som han pekades ut som del av en spansk terrorcellen i Melilla, enligt spansk polis.
Källor menar att gripandet var en spin off på den granskning som Ekot, Danmarks Radio och Jyllandsposten gjort. Mer information om gripandet finns här: http://www.interior.gob.es/es/web/interior/noticias/detalle/-/journal_content/56_INSTANCE_1YSSI3xiWuPH/10180/7439016/?redirect=http%3A%2F%2Fwww.interior.gob.es%2Fes%2Fportada%3Fp_p_id%3D101_INSTANCE_pNZsk8OxKI0x%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-2%26p_p_col_pos%3D2%26p_p_col_count%3D4

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.