Arbetsbeskrivning

Fiberaffärerna

Matilda Eriksson Rehnberg
2018-07-12

KATEGORI

Etermedia lokal

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Patrik Åström

Namn: Eva Rehnström

Namn: Matilda Eriksson Rehnberg

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Johannes Rosendahl – arbetsledare. Helena Broström – digital redaktör. Men även programledarna på framföra allt eftermiddagsprogrammet och morgonprogrammet gjorde även ansvars- och uppföljande intervjuer.

(OBS! Det gick inte att lägga till flera personer som nomineras ovan därför skrev jag alla tre på första raden)

PUBLICERINGSDATUM

Huvudgrävet publicerades den 5/2, 6/2, 7/2 samt den 19/2-2018.Länk till den samlade granskningen på webben: https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=161&grupp=25831

VAR PUBLICERADES JOBBET?

I P4 Dalarna Sveriges Radio.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Mutmisstankar, jäv och olagliga upphandlingar när kommunerna bygger ut fibernätet.

Vi har granskat bredbandsutbyggnaden i flera av länets kommuner. Tillgången till fiber är en stor fråga inte minst på landsbygden och regeringen har sagt att hela Sverige ska vara helt uppkopplat år 2025. Många kommuner satsar miljontals kronor på att bygga ut fibernätet.
Men vi har kunnat berätta om både felaktigheter, tveksamheter och rent av olagligheter i samband med upphandlingar av fiberutbyggnaden i Dalarna. Till exempel att leverantören som bygger ut nätet i norra Dalarna har fått fakturera för kostnader som skattebetalarna enligt avtalet inte ska stå för, hur kommunala tjänstemän på stadsnätet blivit bjudna på fest och ishockey av företaget som bygger ut fibernätet, att en tjänsteman som varit med och utvärderat upphandlingar haft en personlig koppling till det vinnande bolaget – dom sponsrade hans dotter i hennes idrottssatsning, och att kommunerna gjort olagliga direktupphandlingar.
Avslöjandena har fått flera konsekvenser, till exempel började en kommun begära tillbaka pengar från sin fiberleverantör, flera kommuner tillsatte en extern granskning som var mycket kritisk till hur de hanterat fiberupphandlingen. Något som sen ledde till en polisanmälan. Konkurrensverket håller på och granskar samtliga upphandlingar vi rapporterat om med mera.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Fiberutbyggnaden i Sverige är en högaktuell fråga och något som drivs på av regeringen. För invånare, inte minst på landsbygden, är tillgången till snabbt bredband oumbärligt när allt mer digitaliseras i vårt samhälle.
Lokalpolitiker och andra höga kommunföreträdare framhåller gärna den egna kommunens satsning på att bygga ut fibernätet, kommundirektören i Mora kallar det för ett prestigeprojekt, det är en fråga som engagerar invånarna, och helst ska utbyggnaden gå snabbt.
Men innan vi började granska hur det går till när dalakommuner anlitar företag som ska göra det här jobbet var det ingen som hade tittat närmare just på den aspekten. Trots att det är miljontals skattekronor inblandande, och en relativt ny bransch där fiberföretagen kan kamma hem betydande kontrakt. Samtidigt som det kan vara ett komplicerat område, kanske framför allt för mindre kommuner, att göra upphandlingar inom.
Trots att detaljerade prisuppgifter kring upphandlingar ofta blir sekretessbelagda lyckades vi detaljgranska flera upphandlingar. Och tack vare att vi lyckats bygga upp ett förtroende med flera källor kunde vi få information om oegentligheter som vi aldrig annars fått reda på.
När vi publicerade vår granskning kunde vi berätta om saker som tidigare varit helt okända för invånarna i de berörda kommunerna, men även politiker och tjänstemän blev tagna på sängen.
Flera andra medier uppmärksammade vår granskning, och myndigheter och kommunerna själva agerade. Vi fick också många uppskattande mail och telefonsamtal från lyssnare, plus en anstormning av tips som rörde fiberutbyggnaden och/eller upphandlingar.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi fick ett tips tack vare att vi tidigare granskat kommunala upphandlingar/affärer i samband med skid-VM och bygget av datahallar i Falun.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

(Här kommer en övergripande beskrivning av arbetsmetod, för mer detaljerad redogörelse se problemdelen.)

Vi fick in tipset redan 2016 men redaktionen var lågt bemannad och dom reportrar som fanns var upptagna med andra projekt. Men eftersom tipset var så pass intressant valde redaktionsledningen att låna in Patrik Åström från P4 Västmanland under 2-3 veckor för att göra grundresearch. Till sin hjälp hade han vår agendachef samt P4 Dalarnas reporter Eva Renström för att ha någon att bolla med och för att ledningen såg att det var bra att även någon ordinarie på vår redaktion var någorlunda insatt i jobbet.

Patrik samlade in allt material som rörde dom upphandlingar vi ville titta närmare på. Förfrågningsunderlag, anbud, avtal med mera. I något fall hade upphandlingen överklagats till förvaltningsrätten och vi kunde då även få underlag och domen därifrån. Patrik tog även ut fakturor kopplade till upphandlingarna, ett enormt antal som fick förvaras i två kartonger. Han begärde även ut mejlloggar och mail mellan intressanta kommunala tjänstemän och den vinnande leverantören. Och gick igenom sociala medier och nätet i övrigt för att hitta personkopplingar mellan för nyckelpersonerna. Detta sparades som skärmdumpar. Tack vare kontakt med källor kunde Patrik även få ut material och uppgifter som vi inte kunde få den vanliga vägen från kommunerna. Även Eva var med och träffade källor för att de skulle få en relation till någon ordinarie redaktionsmedlem eftersom vi visste att Patrik var här en begränsad tid.

Av det som Patrik fått fram pekade det mesta på att tipset vi fått stämde. Däremot skulle vi behöva använda oss av det material och uppgifter som vi fått av källor för att kunna berätta om det, något som just då bedömdes som för riskfyllt. Patrik fick lov att åka tillbaka till P4 Västmanland och researchen kring fiberaffärerna kom sen att bli liggande orörd i över ett halvår.

Men i början av 2017 började jag (Matilda) ta tag i saken. Patrik hade skrivit en överlämning som var till stor hjälp, men det var ändå ett enormt material att få grepp om. Många upphandlingar och flera spår att kolla vidare på. Ganska snart insåg jag att vi behövde vara två för att det skulle vara görbart och Eva Rehnström hoppade på tåget eftersom hon var den på redaktionen som redan var insatt samt den som byggt upp ett förtroende med källor. Vi fick lov att göra ett urval av upphandlingarna för att mäkta med och delade upp dom mest intressanta mellan oss. Det resulterade i att Eva kollade närmare på upphandlingen som rörde Vansbro kommun och det kommunala bolaget Malungshem, och jag tog mig an upphandlingen som Mora, Orsa och Älvdalens kommun gjort gemensamt. Enligt tipset var det framför allt misstankar om jäv som var det intressanta i Vansbro och Malungsfallet, och gällande Mora, Orsa, Älvdalen misstänkta mutor, eventuellt jäv, vänskapskorruption och saltade fakturor. Inledningsvis tittade vi även på några fler upphandlingar men av olika orsaker, till exempel att en kommun eller kommunalt bolag sekretessbelade uppgifter och vi inte i dessa fall lyckades få ut dom någon annan väg fick vi lov att lägga dem åt sidan.

För min del så bestod den största delen av jobbet av att gå igenom dom enorma mängderna fakturor kopplade till ramavtalet och jämföra priserna på dom med vad som uppgetts i anbudet. Något som var görbart tack vare att vi fått tillgång till prisbilagan med specpriserna som lämnats in. Samt att även gå igenom detaljerna i avtalet och kolla av det mot fakturorna. Det var väldigt mycket oklarheter i både fakturor och avtal och det i kombination med att vi fick vilseledande eller okunniga svar från kommunen gjorde jobbet väldigt komplicerat och tidskrävande. Tack vare hjälp av experter på offentlig upphandling gick jobbet dock framåt.

För Evas del blev fokus på att försöka verifiera dom uppgifter om jäv i samband med upphandlingarna i Vansbro kommun och hos Malungshem som vi hade. Hon pratade med källor, läste material som skickats in till förvaltningsrätten där uppgifter om detta fanns med, gjorde research i sociala medier och på olika relevanta hemsidor för att kunna bekräfta när sponsringen som det handlade om hade ägt rum. Hon tog även kontakt med den man som varit den som utvärderat upphandlingarna och som misstankarna om jäv rörde för att se vad han hade att säga om saken. Han ville inte ställa upp på intervju med bekräftade sponsringen även om han inte såg något problem med den.

Även jag gjorde research i sociala medier och pratade med källor vad gäller de misstänkta mutorna och eventuellt jäv i samband med Mora, Orsa, Älvdalen upphandlingen.

När vi hade tillräckligt mycket på fötterna genomförde vi bandade intervjuer med experter, ansvariga och kommunmedborgare.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Mängder av dokument som rör själva upphandlingarna, förfrågningsunderlag, anbud, utvärdering, avtal, prisbilaga.

En stor mängd fakturor kopplade till upphandlingarna.

Mailloggar samt mail mellan nyckelpersoner.

Skärmdumpar från sociala medier och hemsidor.

Domar från förvaltningsrätten.

Intervjuer med experter på offentlig upphandling. Lagtexter som rör LOU.

Information och dokument från hemliga källor.

Information från kommunernas hemsidor, olika leverantörers hemsidor, myndigheters hemsidor.

Radioinslag och artiklar från SR och andra medier.

Ansvarsintervjuer med upphandlingschefen i Mora, stadsnätsansvarige i Mora, stadsnätsansvarige i Orsa, samhällssbyggnadschefen i Vansbro, VD:n på Malungshem.

Stadsnätsansvarige i Älvdalen.

Leverantörsstatistik (kostnader/fakturor per leverantör) från kommunerna.

Andra kommunala dokument som rör fiber/upphandling/utbyggnadstakt/kostnader i kommunerna som inte varit så centrala i själva granskningen men bra som bakgrundsmaterial.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett grundläggande problem som varit med oss genom hela jobbet är tidsaspekten och det faktum att olika personer varit inblandade i jobbet under olika tider. Patrik Åström började som sagt med jobbet redan 2016. När jag och Eva sen tar över 2017 har det gått över ett halvår sen Patrik jobbade med det och naturligt blir det svårt för honom att svara på en del detaljfrågor som vi då har. Eva var visserligen inblandad redan när Patrik jobbade med grejen men inte på den kunskapsnivå som krävdes av oss nu. Det har helt enkelt fått lösas med att jag och Eva förmodligen har dubbeljobbat och gjort en del research som Patrik kanske redan hade gjort.

Det är dock svårt att se hur vi hade kunnat lösa det på något annat sätt. När Patrik höll på med jobbet gjordes bedömningen att det var allt för stor risk att källor avslöjades om vi gick vidare just då. När jag och Eva tog tag i jobbet 2017 hade dessa förutsättningar förändrats. Det positiva i detta var trots allt att vi inte gav upp när Patrik inte kom längre 2016 utan att vi gjorde ett nytt försök senare.

En annan stor svårighet var det själva grejen handlade om, upphandlingar och fiber. Två väldigt komplicerade områden. Upphandlingslagstiftningen är omfattande och snårig och vi behövde borra oss in i detalj i den för att kunna veta om det fanns felaktigheter i de upphandlingar och avtal vi granskade. Samma vad gäller fiberförläggning med dess material och tekniska begrepp vi fick lov att sätta oss in i.

Ett exempel - När det gäller ramavtalet som Mora, Orsa, Älvdalen hade så var ett spår vi undersökte om entreprenören hade saltat fakturorna. Priserna på fakturorna på nästan samtliga poster, både material och tjänster, stämde nämligen inte överens med det man angett i anbudet. Men från kommunens håll fick vi förklaringar som att det berodde på att man får höja priser mot Index, att förutsättningarna för jobbet förändrats, att det tillkommit material och arbetsmoment, att man kommit överens om nya priser i efterhand, att det fanns andra avtal som reglerade det här med mera. Själva hade vi inte kunskapen att helt bedöma om kommunens svar var rimliga utan vi behövde ta hjälp av experter. Inom journalistvärlden brukar man ofta få höra att just experter på offentlig upphandling är lätt att hitta, men det var det inte för oss. Våra frågor var allt för detaljerade för att många vi pratade med för att dom skulle ha kunskapen och/eller tiden att hjälpa oss. Vi hade dessutom bestämt att det krävdes att vi fick samma svar av två olika experter för att vi skulle vara helt säkra på att vi kunde gå på det de sa. Tillslut hade vi i alla fall fått tag på två personer som vi ringde ett flertal gånger under jobbets gång. När det så kom till frågan om prishöjningarna så fanns det inga exakta svar på om en leverantör får höja sina priser, en viss höjning kunde vara ok men det fick inte vara en väsentlig förändring. När det gällde prisförändringen på villaanslutningarna var dock båda experterna eniga, den var för stor. Så vi valde att fokusera på den i inslagen och inte gå in på höjningen av andra priser för att göra det enklare.

Ett annat exempel – teleundantaget. I början av jobbet undersökte vi fler upphandlingar än de som vi sen kom att göra inslag om. I ett eller två fall som vi tittade på hade en kommun eller kommunalt bolag gjort en upphandling men sen inte valt det billigaste eller bästa alternativet av anbuden som kommit in. Det här hade överklagats till Förvaltningsrätten med domen att upphandlingen skulle göras om. Då hade kommunen/bolaget valt att använda sig av det så kallade teleundantaget. Något vi aldrig tidigare hade hört talas om och som kortfattat går ut på att man inte behöver följa LOU utan fritt kan välja vilken leverantör man vill använda trots att det handlar om miljonkontrakt. Det här lät jättekonstigt för oss. Vi ringde runt till myndigheter och andra experter för att kolla om det här verkligen kunde stämma. Det visade sig ganska svårt att få klara besked kring det här undantaget, det existerar men verkar kunna tolkas lite olika. Konkurrensverket var dom som gav tydligast svar - att kommunerna har rätt att använda sig av det här undantaget, så då gjorde vi bedömningen att vi helt enkelt fick lägga dessa upphandlingar åt sidan eftersom det inte verkade som att något fel begåtts där. Vi ville ändå uppmärksamma teleundantaget vilket vi fick tillfälle att göra senare i uppföljningar av vårt gräv.

Ett annat problem var som redan nämnts lite ovan att vi fick vilseledande eller okunniga svar från kommunen. Framför allt handlade detta om den stadsnätsansvarige i Mora. Han kom hela tiden med nya förklaringar till priserna på olika fakturor. Först berodde det på en sak, när vi sen dubbelkollat det och återkom med att hans svar inte var rimligt kom han med en ny förklaring. Detta skedde ett flertal gånger och gjorde att jobbet drog ut på tiden eftersom vi hela tiden fick lov att dubbelkolla hans nya svar. Vilket tillslut var nere på nivån ett separat svar per faktura. Vi kände ändå att eftersom ämnet var så snårigt behövde vi låta honom ge sina förklaringar som vi sen kollade bara för att ingenting skulle bli fel. Det var också några fakturor där vi bedömde att hans svar var korrekta som vi då fick lägga över i den kategorin (vi fick hela tiden noga hålla koll på alla fakturor genom att lägga dom i olika mappar med olika anteckningar). Men om det är något som vi skulle gjort annorlunda så är det nog att från början krävt separata svar för varje enskild faktura i vårt urval av honom. Det hade sparat en del tid eftersom vi ändå hamnade där. Även andra kommuner/bolag krånglade och förhalade med att ge oss svar på det vi efterfrågade och vi fick trycka på flera gånger.

Ett annan central svårighet i jobbet var att skydda källorna. Vi hade flera hemliga källor vars information var avgörande för att vi skulle kunna berätta det vi ville berätta. Vi träffade dom här källorna flera gånger och fick både material och information från dom. När vi gjorde det så kunde vi inte använda Sveriges radios bilar utan fick lösa det på annat sätt, och vi fick också tänka på att inte ha på oss kläder med SR-loggan.
Men framför allt handlade det ju också om hur vi kunde använda informationen vi fick av dom. Vad kunde vi berätta om utan att en källa identifierades? Vi hade en ständig dialog med källorna kring detta för att dom skulle känna sig säkra och för att dom kanske hade tänkt på omständigheter som vi missat och vise versa. Vi gjorde bedömningen att vissa saker kunde vi inte berätta om för då var risken för stor att någon avslöjades. Det var givetvis tråkigt men vi såg inte att vi kunde komma runt det på något sätt.

Efter att jobbet publicerades har vi hört från flera håll att VD:n för det företag som är den fiberleverantör som nämns (utan att namnges) i inslagen har försökt ta reda på vem som har haft kontakt med radion. Vi försökte få en intervju med honom i samband med publiceringen men han ville inte ställa upp och svarade aldrig i telefon, bara på sms. I sms:en har han hotat med att dom kopplat in sina advokater på saken, försökt ta reda på vem som har pratat med oss, anklagat oss för att bedriva en oseriös häxjakt med mera. Han har fortsatt att höra av sig lite då och då i ett halvårs tid nu. Innan publiceringen ringde även en annan medarbetare på företaget upp P4 Dalarnas kanalchef i något slags försök att stoppa vår granskning. Denne man är den person som utvärderade upphandlingarna på Malungshem samt Vansbro kommun. Alltså den person var dotter sponsrades av fiberföretaget som nu också jobbar där själv.

Två andra problem i samband med jobbet som kanske också bör nämnas är att kommunalrådet i Mora vägrade ställa upp på en intervju, hon hänvisade alla frågor till kommunchefen. Vi har inte haft problem med att intervjua kommunalråd i någon annan kommun och har därför dragit slutsatsen att frågan kan vara extra känslig för henne då en nära släkting till henne jobbar hos nämnda fiberleverantör. Hon har varit pådrivande i fiberutbyggnaden men eftersom själva utförandet sköts på tjänstemannanivå lät vi oss nöjas med att intervjua kommunchefen.

Även faktumet att Mora är min (Matildas) hemort gjorde jobbet problematiskt. Det är en ganska liten kommun och alla känner alla, det är alltså lätt att någon vet vad man jobbar med och känner igen en på en plats där det inte är lämpligt, vi fick alltså iaktta extra försiktighet. Det har också varit extra jobbigt för mig att granska detta då jag känner många på orten, en barndomsväns man jobbar till exempel på nämna fiberföretag, och det är stor sannolikhet att man stöter på folk man gjort jobbiga intervjuer med när man är i stan framöver. Därför har det känts skönt att vi varit flera personer som varit inblandade i jobbet och att vi jobbat från huvudredaktionen i Falun och inte P4 Dalarnas lokalredaktion i Mora.

Det sista vi gjorde innan vi publicerade jobbet var line by line. Vi visste att hade vi bara fel på någon detalj så skulle det sänka trovärdigheten för hela jobbet. Vi kontrollräknade fakturor och siffror flera gånger och gick igenom varje ord noga för att vi inte skulle uttrycka oss fel på något sätt i inslagen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Del 1:

Skattebetalarna fick stå för resor och boende (5/2-2018) (Ljudfil nr 1 i zip-filen)

Del 2:

Kommunala tjänstemän bjöds på fest och ishockey (6/2-2018) (Ljudfil nr 5 i zip-filen)

Del 4:

Fiberföretag sponsrade kommunal tjänstemans dotter (19/2-2018) (Ljudfil nr 10 i zip-filen)

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Totalt så tog projektet nästan två år från början till slut. Räknat i arbetstid så jobbade Patrik heltid med projektet under två-tre veckor under 2016. Sen när Matilda och Eva återupptog arbetet i början av 2017 var det håltimmesarbete som gällde. Under vissa perioder kunde vi inte alls ägna oss åt detta utan fick lov att fokusera på andra projekt. Från och med skarven nov/dec 2017 jobbade Matilda i alla fall halvtid med detta, för att sedan mer och mer bli heltid tills dess att vi publicerade i februari 2018. Eva har i stort sett jobbat utifrån håltimmesprincipen hela tiden förutom några dagar heltid i februari 2018.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Vår granskning fick stort genomslag i andra medier. Dom lokala tidningarna uppmärksammade granskningen både på nyhets- och ledarplats, Ekot tog upp den både i FM och på webben, Inköpsrådet och Upphandling24 skrev flera artiklar, och Radiotidningen gjorde ett reportage om oss och granskningen. På sociala medier fick nyheten mycket delningar, likes och kommentarer och tog sig in på topplistan för våra mest klickade och lyssnade artiklar. Vi slog även rekord i antal inkomna tips vi fick in i samband med en publicering.

Granskningen har också fått flera konsekvenser. Redan under arbetets gång meddelade Älvdalens kommun att de hade börjat begära tillbaka pengar från den anlitade fiberleverantören. Och Mora kommun började utforma en policy med riktlinjer kring mutor och jäv som politikerna senare klubbade igenom.

I samband med granskningen gick Mora, Orsa, och Älvdalens kommun ut på sina hemsidor och bemötte våra uppgifter. Där berättade dom också att dom skulle tillsätta en oberoende extern granskning av fiberavtalet. Den granskningen blev nyligen klar. Den slår bland annat fast att kommunerna brutit mot LOU, brutit mot likabehandlingsprincipen, gjort felaktiga utbetalningar till leverantören som lägger fiber, haft brister i sin fakturakontroll – samtliga fakturor som revisionsbyrån gått igenom var felaktiga, att den stadsnätsansvarige i Orsa kan ha befunnit sig i en jävssituation, att den stadsnätsansvarige i Mora har brutit mot kommunens egna regler när han låtit sig bjudas på fest och hockey av fiberleverantören och att det kan ha påverkat hans oberoende med mera. Detta ledde i sin tur till att Mora kommun gjorde en polisanmälan om misstänkt mutbrott. En anmälan som åklagaren dock la ner efter två veckor.

Oppositionen i Mora skrev även en interpellation till ordföranden i tekniska nämnden med frågor kring fiberavtalet, och senare lämnade de även in en motion om att inrätta en visselblåsarfunktion i kommunen. En motion som håller på att utredas nu.

I Vansbro gick kommunalrådet ut och meddelade direkt i samband med granskningen att de ska ändra sina rutiner vid upphandlingar för att förhindra jäv.

Även Konkurrensverket gick ut och meddelade att de inleder en granskning av upphandlingarna i Mora, Orsa, Älvdalen, Vansbro och Malung-Sälen. Den granskningen pågår fortfarande i skrivande stund.

Granskningen har nu anmälts till granskningsnämnden. Eller inte själva granskningen egentligen, utan vårt inslag om att vi blivit guldspadenominerade: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=7169876

Detta är helt i linje med hur fiberföretaget (som vi aldrig namngett/pekat ut) motattackerat oss från början och försökt stoppa granskningen med hot om juridiska repressalier, efterforskning av våra källor etc.

De har nu också fått vår konkurrent dt.se att publicera en artikel om anmälan till granskningsnämnden: https://www.dt.se/artikel/naringsliv/granskat-foretag-anmaler-radion-for-fiberavslojande-det-ar-krankande

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.