Arbetsbeskrivning

FN och mörkläggningen

Ali Fegan
2019-01-09

KATEGORI

Etermedia riks

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Ali Fegan

Namn: Axel Gordh Humlesjö

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Ola Christofferson, Uppdrag granskning
Sonia Rolley, Radio France International
Colum Lynch, Foreign Policy magazine
Frederik Obermaier, Süddeutsche Zeitung

PUBLICERINGSDATUM

2018-11-27

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Uppdrag granskning, SVT 1.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

FN:s högsta ledning mörkade uppgifter om mordet på Zaida Catalan

Genom en omfattande läcka inifrån FN:s huvudkontor i New York avslöjade ett internationellt team av undersökande journalister - med Uppdrag granskning i spetsen - hur avgörande information om mordet på FN-experten Zaida Catalan och hennes amerikanska kollega i Kongo undanhållits. Uppgifter som pekar ut enskilda individer inom den kongolesiska militären och säkerhetstjänsten som inblandade i morden. Teamet kunde dessutom avslöja syftet med mörkläggningen.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Genom outtröttligt och envist arbete lyckades teamet dechiffrera ett extremt komplext underrättelsematerial och därmed få fram helt nya avgörande uppgifter som ledde till ett världsomspännande avslöjande om mörkläggning och hur FN:s officiella version av morden inte stämmer.

Genom att dessutom utsätta sig för betydande säkerhetsrisker kunde teamet dokumentera hur en överste i den pågående rättegången i Kongo ljuger under ed. Bara dagar efter avslöjandet arresterades samma överste: https://www.theguardian.com/world/2018/dec/07/army-colonel-arrested-in-congo-over-deaths-of-un-experts

Genom tillgången till hittills okända ljudinspelningar kunde vi även ta avslöjandet till en ovanlig och ny nivå där teamet kunde avslöja själva syftet med mörkläggningen.

I en uppföljande publicering kunde Uppdrag granskning även avslöja hur FN misstänker att ett nyckelvittne dött i häktet till följd av förgiftning:
https://www.apnews.com/7172f93e59e4492e88e9ba9da9b86e4d

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Ända sedan morden i mars 2017 har det svenska teamet följt fallet och FN:s hantering av de tragiska morden på de båda FN-experterna och deras fyra kongolesiska medhjälpare.

Genom källdrivning fick Uppdrag granskning tillsammans med de internationella kollegorna kontakt med personer som hade tillgång till det hemliga materialet. Denna journalistiska metod är underskattad och bör uppvärderas i en tid när anonyma läckor som kommer journalister till del har blivit en trend. Om teamet inte identifierat specifika personer inom FN med unika kunskaper om fallet så hade detta material aldrig publiceras.

Under våren 2018 kunde vi sedan gå igenom det flera tusen sidor omfattande läckan inifrån FN. Efter en noggrann genomgång fattades beslut om att gå vidare.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Efter morden startades en utredning av FN:s egen polis, den så kallade UN-pol för att gå till botten med vad som hänt. Dessutom lät FN:s generalsekreterare Antonio Guterres toppdiplomaten Greg Starr genomföra en så kallad ”Board of Inquiry”-rapport för att gå igenom FN:s egna rutiner, utreda vad som skett och om möjligt peka ut de skyldiga.

FN-läckan består av tusentals sidor råmaterial som samlats ihop i ovanstående arbete. Det handlar om mycket komplext underrättelsematerial, råmaterial till interna rapporter, anteckningar från möten med källor, kommunikation med ambassader, intern kommunikation inifrån FN:s underrättelsetjänst JMAC med mera.

Materialet var inte kategoriserat och skrivet på engelska, franska och delvis på de lokala språken Lingala och Chiluba.
Att kartlägga det materialet, analysera det och till slut verifiera uppgifter kring olika personers betydelse och förehavanden var både svårt och tidskrävande. Där spelade det internationella samarbetet stor roll. Vi kunde med våra olika språkkunskaper, olika källor, olika specialkunskaper och resurser komplettera varandra. Vilket hade en avgörande betydelse för att publiceringen blev så mångsidig och djup.

Att teamet dessutom gav sig ut på fältet och åkte till Kongo skulle visa sig ha en avgörande betydelse. På plats träffade vi personer med insyn i utredningsarbetet, med specifik kunskap om Zaida Catalan och Michael Sharps arbete i landet och som kunde bekräfta och förklara delar av läckan. Vi fick dessutom unik access till den pågående rättegången och kunde dokumentera hur en överste ljög under ed (se ovan). Uppdrag granskning var den enda redaktionen i det internationella samarbetet som åkte till Kongo.

UG var även projektledare för samarbetet och hade därför en avgörande roll för framgången med både innehåll och genomslag.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Främst dolda källor inifrån FN, men också personer med god insyn i fallet på plats i Kongo. Tyvärr kan vi inte berätta mer om dessa med hänsyn till källskydd och för källornas säkerhet.

Öppna källor inom Utrikesdepartementet, FN och andra myndigheter i Sverige och utomlands.

Vi fick också tillgång till unika ljudinspelningar som spelade stor betydelse för att förstå FN:s syften med mörkläggningen.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Den stora utmaningen låg i att konfirmera vissa av uppgifterna i det läckta materialet. Detta kunde endast göras på plats i Kongo med hjälp av mänskliga källor. Det är oerhört svårt att arbete i den centrala delen av Kongo på grund av korruption, myndighetsövergrepp, krigsliknande tillstånd och övervakning av säkerhetstjänsten. Genom att söka samarbete med lokala journalister och fixare på plats kunde vi säkerställa vår säkerhet och åka ut nära de områden där mordet på FN-experterna ägde rum.

I övrigt bestod mycket av utmaningen i att kategorisera och städa i det läckta materialet. Att föra in alla uppgifter i kronologisk ordning och därmed få en översikt över händelserna. Ett mycket spännande och svårt uppdrag var att få klarhet i hur mobiltrafiken såg ut vid tidpunkten för mordet. I läckan fick vi tusentals sidor med data från telefonbolagen. Genom att strukturera alla samtal och bygga sociogram med personerna bakom varje telefonnummer kunde vi bygga upp ett omfattande material som visade vilka som hade haft kontakt med vilka, var dessa personer ringt ifrån och hur dessa personer rört sig nära tidpunkten för mordet. Genom denna analys kunde vi visa att en högt uppsatt militär befunnit sig i närheten av mordplatsen strax efter att mordet ägde rum. Vi kunde också avslöja att samma militär haft kontakt med personer från milisen som bevisligen - genom avrättningsfilmen - var delaktig i mordet.

Ett problem var också att vi kunde se alla sms som skickats men inte se SMS:ens innehåll. Men eftersom vi fick tillgång till Zaida Catalans mobiltelefon kunde vi återskapa en del av sms:en som visade hur FN-experterna blivit lurade av militären.

Inte ens den svenska polisens IT-tekniker hade före oss lyckats återskapa materialet men med hjälp av en laglig bakväg in i säkerhetskopian kunde UG:s team komma åt kommunikationen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

-

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Från start till mål tog projektet 6 månader. Men innan läckan hade teamet arbetat med att knyta kontakter inom FN.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Avslöjandet fick stort genomslag internationellt och många medier har återrapporterat och följt fallet.

I Sverige kommenterade både statsministern och utrikesministern avslöjandet:

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/stefan-lofven-s-om-utredningen-av-mordet-pa-zaida-catal-n-vi-har-varit-kritiska?fbclid=IwAR0DR8c5JRK7zWo7yp7TALh1yWaDkf8KAF5NdOvDaSsSOel9iompzWjsKng

Även FN:s högsta ledning gick ut och kommenterade uppgifterna:

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/fn-chefen-lovar-rattvisa-i-catal-nfallet-vi-skyddar-inte-nagon-stat-eller-individ?fbclid=IwAR3ThhL40koKpB-p8a_9mreMix-noAmycBQBMaNhm54DqbFPuAzz1aj7OIY

Den kongolesiska utrikesministern gick till motangrepp och hotade lokala journalister:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7103029&fbclid=IwAR1W4dzL608EjRvz8k-pEH5L4RsHqNXoEiW4odp0JE5Zxu48hv6F9B757Qk

FN:s egna fack gick ut och kritiserade öppet ledningens hantering av fallet:

https://www.dn.se/nyheter/sverige/fn-medarbetares-fack-dra-tillbaka-rapporten-om-catalan-och-sharp/?fbclid=IwAR2aVz19NZZavgbajitSzFdY24xFGm1C2rz4NOkQjO0OfGZHy4c80DWPxFE

Svenska medier rapporterade omfattande om avslöjandet och den internationella grävorganisationen GIJN utnämnde avslöjandet till ett av 2018 bästa i den franska världen:

https://gijn.org/2018/12/17/editors-pick-best-investigative-stories-in-french-2018/

Från kollegor bara positiva. I en enkät i Tidningen Journalisten framhöll exempelvis Sydsvenskans Jens Mikkelsen att UG:s story om Catalan-fallet var årets scoop 2018:

https://www.journalisten.se/nyheter/jamal-khashoggi-ar-arets-journalist

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.