Arbetsbeskrivning

Fondbranschens dolda avgiftssystem

Knut Kainz Rognerud
2021-09-21

KATEGORI

Etermedia riks nyheter

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Knut Kainz Rognerud, Peter Rawet

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Henrik Norsell, fotograf och redigerare

PUBLICERINGSDATUM

2021-02-07

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT Rapport och SVT Nyheter Online

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Stora delar av fondbranschen är extremt lönsam. Vinsterna kommer bland annat från kontroversiella avgiftsstrukturer. Många av de dyraste fonderna är dessutom dåliga. Det också är viktigt för spararen att förstå att varje tiondel som går till avgift minskar slutresultatet närmast exponentiellt. Spararen blir alltså dubbellurad av kickbacks - först på själva avgiftsdelen sedan på framtida avkastning.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi har metodiskt granskat och uppmärksammat det ifrågasatta så kallade kick-backsystemet, ett för de flesta kunder okänt avgiftssystem som gynnar fondbolagen och missgynnar kunderna. Beloppen som kunderna går miste om är betydande.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

När nätmäklarbolagen Avanza och Nordnet kom med sina kvartalsrapporter vintern 2020/2021 visade de på exceptionella vinstnivåer. Bolagen marknadsförde sig som små uppstickare gentemot storbankerna. Huvudbudskapet i reklamen var att de till skillnad från ”storbankerna” stod på kundernas sida och att de hade mycket lägre avgifter.
När vi gick igenom kvartalsrapporter och bokslut framgick det att den bilden inte stämde. Bolagens fonder är idag bland de största på marknaden och avgiftsinkomsterna var betydande. Vi bestämde oss för att närmare undersöka hur avgiftsstrukturerna såg ut.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Traditionell research. Vi undersökte bakgrunden till systemet med kickbacks, vi tittade på hur det såg ut i resten av Europa och vi kontaktade konkurrenterna. Vi gjorde även djupare analyser av kvartalsrapporterna och intervjuade bolagens företrädare för att ta reda på mer exakt hur avgiftssystemet såg ut och hur kostnaderna fördelade sig.
En viktig utgångspunkt var formuleringen i finansmarknadslagstiftningen om att ”kundens intressen alltid går före företagets”. Vi ville se om det stämde.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Skriftliga. Regeringsutredningar, EU-direktiv, finansmarknadslagstiftningen. Ekonomiska rapporter som kvartalsrapporter, årsredovisningar och bokslut. Muntliga källor; konkurrenter, tidigare anställda, fondbolagschefer och myndighetspersoner och utredare.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

En del handlade om pedagogiska utmaningar. Att förklara för tittaren varför detta var viktigt. En annan del handlade om de kraftiga PR-motstrategier som bolagen ägnade sig åt i olika debattforum och på sociala medier efter första publiceringen. Uppenbarligen riskerade vår granskning deras framtida höga intjäning.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Delarna om kickbacks och Nordeas dyra och dåliga fonder.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Cirka sex veckors research och intervjuer till första publiceringen. Jobben publicerades sedan i olika omgångar under en två-månadersperiod. Under den tiden gjordes ytterligare research och intervjuer.

VILKA KONSEKVENSER HAR AVSLÖJANDET FÅTT?

En stor uppmärksamhet och omfattande debatt kring ämnet i framför allt olika finanstidningar och sajter. Utspel från Finansinspektionen om att fenomenet bör förbjudas. Finansministern öppnade för att följa myndighetens förslag.
Avanzas och Nordnets aktiekurser rasade kraftigt i samband med granskningen.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET??

Se ovan.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ett antal anmälningar har kommit in till Granskningsnämnden från framför allt privatpersoner. Granskningsnämnden friade SVT i alla anmälningarna i september.