Arbetsbeskrivning

Hem till varje pris

Jenny Widell
2016-09-11

KATEGORI

Etermedia lokal

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Tina Enström

Namn: Jenny Widell

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Carl Larsson, Christian S Zetterdahl, Benny Karlsson, Tobias Holmqvist

PUBLICERINGSDATUM

2016-01-18

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT nyheter Öst och vissa rikssändningar

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vår granskning handlar om att så många platser på äldreboenden försvunnit trots att de äldre blir allt fler. Varför ser det ut så och vad blir konsekvenserna?
I kommun efter kommun lägger man ner äldreboenden med samma argument: Att de äldre kan - och dessutom vill - bo kvar hemma. Vi har granskat hur långt den så kallade kvarboendeprincipen har drivits i Sverige och om det verkligen stämmer att hemmet är den bästa platsen för de äldre.
Vår granskning visar att den här utvecklingen har drivits mycket långt:
Många äldre tvingas numera slåss i domstol för att få en plats på äldreboende.
Trots att det är den äldres behov som ska avgöra när man ska få komma till ett äldreboende så är det i praktiken var man bor som avgör.
Genom att korsköra uppgifter från Socialstyrelsen och SCB har vi kunnat visa hur stora skillnaderna faktiskt är och samtidigt få fram unik statistik för landets samtliga kommuner när det gäller chansen att få en plats på äldreboende.
Vi har också kunnat visa att gamla skickas hem direkt från sjukhuset i så dåligt skick att de varken kan vända sig själva eller dricka. Vi har granskat enskilda fall, bland annat en svårt sjuk kvinna som skickades hem med ett trygghetslarm runt handleden, trots att kommunen själv konstaterat att hon inte skulle kunna använda det. Här granskade vi både journaler och biståndsbeslut.
Vi har kunnat belägga att de enskilda människornas berättelser inte var enstaka undantag genom att beställa unika körningar i Socialstyrelsens databas: 9 400 gamla behöver så mycket hemtjänst att de beskrivs som extremfall av kommunerna själva. Sedan 2007 har antalet gamla med så stort omvårdnadsbehov som bor hemma fördubblats. Vi kunde också visa att det här inte blir billigare för kommunerna, utan tvärtom dyrare.
Genom att gå igenom riktlinjerna i ett stort antal kommuner har vi kunnat visa att det är mycket vanligt att kommunerna ställer upp egna, ofta tuffa, kriterier som måste uppfyllas innan man får en plats på äldreboende - trots att alla gamla har rätt till en individuell prövning. Att man inte kommer in på sin egen toalett är till exempel inte skäl nog att få flytta till äldreboende, enligt riktlinjerna i flera kommuner. Istället föreslår man en “toahink i sovrummet” eller att man får åka färdtjänst till ett äldreboende varje gång man ska duscha.
Vi har också kunnat peka på några av förklaringarna till att det ser ut så här för de äldre, bland annat att de inte har skydd i lagen som flera andra grupper. De har inte rätt till “goda levnadsvillkor” utan det räcker om de har det “skäligt”.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Genom att kombinera klassiska grävmetoder - som korskörningar av data i excel, beställa körningar i Socialstyrelsens databas, gå igenom kommunala riktlinjer, granska journaler, biståndsbeslut och domar - med en omfattade crowdsourcing kunde vi visa att det inte handlar om enstaka extremfall eller enskilda nedläggningar av äldreboenden, som det ibland kan verka i medierapporteringen. I själva verket är detta en långt utbredd tankegång att gamla till varje pris ska vårdas hemma, den så kallade kvarboendeprincipen.

Vi visar på omfattningen och konsekvenserna av en ideologi som nu drivits till sin spets - både med egna siffror och många konkreta berättelser som vi fått fram genom att under lång tid söka kontakt via efterlysningar och i slutna facebook-grupper. Men vi satte även in alla berättelser från anhöriga, äldre, personal, tjänstemän och politiker i ett sammanhang.
Som lokalredaktion har vi inte möjlighet att vara frikopplade och gräva under flera månader. Därför har vi utvecklat en egen osthyvelsmetod där vi medvetet, och under lång tid, samlar in fakta, intervjuer och miljöer samtidigt som vi gör nyhetsinslag som publiceras löpande. Genom det här sättet att arbeta samlar vi samtidigt in allt mer kunskap - fler pusselbitar. Det gör att vi successivt kan börja urskilja mönster, analysera vårt material och sätta in våra olika berättelser i ett större perspektiv, en systemgranskning.
Genom vår omfattande granskning har vi kunnat visa en bild som inte tidigare har varit känd för allmänheten. Det som tidigare ofta skildrats som ett enskilt agerande i en enskild kommun, till exempel en nedläggning eller att en person nekas plats på äldreboende, är i själva verket en del i en mycket långtgående utveckling i Sverige, där kvarboendeprincipen råder.
Vi lyckades få till ett samarbete med så gott som samtliga 21 lokala nyhetsredaktioner inom SVT och presenterade det i en sammanhållen tredagarspublicering och i en berättande dokumentär.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi började granska äldreomsorgen vintern 2014. Då handlade det om hur Norrköpings kommun stängde ett äldreboende - trots att tjänstemännen varnade för konsekvenserna: Vart skulle alla de gamla ta vägen? Politikerna sa att de gamla skulle klara sig ändå. Att de skulle kunna vårdas hemma. Men vår granskning visade att platsbristen ledde till att många äldre blev liggande på sjukhuset, trots att de var färdigbehandlade. Vi gjorde en enkät med landets alla landsting och kunde visa att under en enda dag låg 1 400 äldre patienter i Sverige kvar på sjukhus, trots att de var färdigbehandlade. Det här ledde till inställda planerade operationer i hela landet, och i Norrköping fick kommunen till slut paniköppna äldreboendet igen. Vår granskning visade dessutom att de inte ens hade sparat några pengar.
Granskningen gjorde oss nyfikna: Vad är det politikerna säger egentligen? Att det inte behövs så många äldreboenden i Sverige längre, för att de gamla kan - och vill - vårdas hemma? Vi upptäckte att det här var ett mantra som lokala politiker i hela Sverige använde när de skulle förklara nedläggningar av äldreboenden. Vi ville titta närmare på ideologin som låg bakom.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi har dels använt oss av klassiska grävmetoder. Vi korskörde uppgifter från SCB:s befolkningsstatistik med Socialstyrelsens uppgifter om hur många över 80 år som bor på äldreboenden. Därmed kunde vi visa hur stora skillnaderna var mellan kommunerna.
Vi beställde också en helt egen körning i Socialstyrelsens databas som visade antalet personer med ett stort antal hemtjänsttimmar. På så sätt kunde vi visa hur vanligt det är att svårt sjuka äldre med ett mycket stort omvårdnadsbehov vårdas i hemmet.
Vi gick också igenom ett stort antal kommunala riktlinjer för att få plats på äldreboende.
I de exempel vi lyfte fram, de gamla och anhöriga som kämpat för att få komma in på ett äldreboende, gick vi också djupare och granskade domar, journaler, biståndsbeslut.
Crowdsourcing var en av våra viktigaste arbetsmetoder. Att under lång tid, och mycket medvetet, leta efter personer med egna erfarenheter - och att sätta in dem i ett större sammanhang.
Det är en interaktiv granskning där vi redan från början strävade efter att ha en dialog med människor som har egna erfarenheter, både professionellt och som anhöriga. Mycket av det arbetet skedde via sociala medier. Vi deltog under lång tid i flera slutna Facebook-grupper där vi sökte kontakt och efterlyste erfarenheter. Vi spred också efterlysningar via pensionärsföreningar, fackförbund och anhörigorganisationer, och chattade och mejlade med flera personer.
Vi gjorde en stor mängd bakgrundsintervjuer, med både personal på sjukhus, äldreboenden och inom hemtjänsten, politiker, tjänstemän, anhöriga, äldre och forskare.
Vi började granska äldreomsorgen vintern 2014 och har under hela 2015 då och då gjort reportage om äldreomsorgen. Vid varje nyhetsartikel hade vi en efterlysning och en uppmaning att höra av sig till oss. På så sätt fick vi en bank med människor med erfarenheter utifrån många olika perspektiv. Under hela 2015 hade vi en medveten tanke om att samla in intervjuer och scener som vi skulle kunna använda senare, till en större nyhetssatsning och en dokumentär.
Vi gjorde flera trailers, både till sociala medier och till tv, där vi efterlyste erfarenheter. Vi kopplade efterlysningarna till en helt egen mejladress, hemtillvarjepris@svt.se. Den fylldes snabbt med flera hundra mejl där personer ville komma i kontakt med oss. Många av kontakterna kunde vi också hänvisa vidare till de andra lokalredaktioner som vi samarbetade med. På så sätt kunde vi verkligen ta vara på många av berättelserna från tittare och läsare.
Vi sammanställde också en nyhetsdokumentär utifrån det material vi samlat in under ett års nyhetsarbete. Allt material som är med i dokumentären har spelats in samtidigt som vi gjorde nyhetsjobb eller reportage som sändes i SVT Nyheter Öst. I dokumentären guidas tittaren genom en Kafkaliknande situation där lokala politiker väljer att med envishet förorda vård i hemmet, trots att fakta på bordet i många enskilda fall visar att besluten är absurda. Den följer också Wiwi Heggblads kamp för sin makes och sin mammas rätt till en värdig äldreomsorg.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga:
Vi har gjort en lång rad intervjuer, även rena bakgrundsintervjuer, med anhöriga, gamla, biståndsbedömare, vårdpersonal och chefer på sjukhuset och på äldreboenden, hemtjänstpersonal, forskare, politiker, tjänstemän.
Vi har även pratat med handläggare och statistiker på olika myndigheter, bland annat Socialstyrelsen och SCB.
Skriftliga:
Statistik som vi tagit fram med hjälp av körningar i myndigheters databaser. Vi har även tittat närmare på ett stort antal kommunala riktlinjer och även gått igenom olika domar, journaler, biståndsbeslut, tjänsteskrivelser, utredningar och rapporter.
Flera hundra mejl och berättelser från vårdpersonal, vårdgivare, anhöriga och gamla med egna upplevelser.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Vårt material var oerhört omfattande. Vi tog fram både statistik och exempel till SVT:s samtliga lokala redaktioner och vi la ner mycket tid på att samla in, sortera och sammanställa detta. Det var samtidigt oerhört viktigt att få med oss de andra redaktionerna för att kunna visa att svårigheterna för äldre att få plats på äldreboende inte var unikt för Norrköping. Det var ett skeende som pågick samtidigt, runt om i landets kommuner.
Vi lade också mycket tankearbete på att komma fram till vilka uppgifter vi behövde ta fram för att kunna belägga att våra exempel inte var undantag eller enskilda fall. Vi bollade våra frågeställningar med statistiker, handläggare, forskare och kommunala tjänstemän. Hur många timmar hemtjänst i månaden skulle vi till exempel beskriva som “omfattande hemtjänst”. En ytterligare svårighet var att förstå och reda ut hur olika kommuner rapporterade in sina uppgifter till Socialstyrelsen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

De finns med i den bifogade filen och heter:
ALDRE-DAG1.mp4
ALDRE-DAG2.mp4
ALDRE-DOKUMENTAR.mov

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Vi har jobbat med ämnet på olika sätt, utan att vara frikopplade från nyhetsarbetet, och genom att löpande publicera artiklar och tv-reportage, sedan december 2014. Vi jobbade intensivt med att redigera dokumentären under ett par veckor i oktober och med nyhetssatsningen under några veckor i november 2015 och januari 2016.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Granskningen fick stort genomslag och mycket uppmärksamhet genom debatter i tv, radio och tidningar.
Äldreministern Åsa Regnér skrev en debattartikel där hon konstaterade att antalet bostäder för äldre måste öka och att regeringen satsar på ett investeringsstöd under 2016 för att få igång byggandet av fler äldreboenden.
Ministern kommenterade också SVT:s granskning: “Det ska inte vara så att människor gråter och är rädda.”
Flera studio-debatter med äldreministern handlade om vår granskning.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.