Guldspaden Nominerad 2020

Klimatpolitiken och SUVarna

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2020 i kategorin Etermedia riks nyhet Se bidrag: Bidrag (.mp4, 906 MB) Kategori Etermedia riks nyhet Nominerade Helena Bengtsson Johan Zachrisson Winberg Kristina Lagerström Förutom ovanstående deltog följande personer Fotografer/redigerare: Niclas Sjögren Andreas Hult Emil Larsson Göran Lidén Erika Lager Michael Jansson grafiker: Therese Granlund Publiceringsdatum 2020-01-23 Var publicerades jobbet? Aktuellt SVT Rapport svt.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Regeringen gynnade stora Volvo-SUVAR med klimatbonusregler Grävet avslöjade hur regeringen valt bort klimatet för att i stället gå den svenska bilindustrin till mötes, genom att lätta på kraven i klimatbonusreglerna så att det specifikt gynnade Volvos tyngsta SUV:ar. I samband med att EU ändrade mätmetod för koldioxidutsläpp skulle en del bilmodeller hamna över utsläppsgränsen för klimatbonus på 60 gram per kilometer. Regeringen höjde då gränsen till 70 gram. Vår granskning visade att sju av elva bilmodeller som regeringen räddade kvar i bonussystemet var Volvobilar. Detta trots att stora tunga bilar, som Volvos SUV:ar, är sämre än för klimatet än mindre bilar. Vår granskning visade också att bilpolitiken under lång tid missgynnat klimatet genom att den lett till att det sålts allt fler riktigt tunga bilar. Antalet bilar över två ton har fördubblats på några få år. Även bland klimatbonusbilarna blir andelen som väger över två ton allt större, många med 300-400 hästkrafter under suv-huven. Vår senaste körning i databasen vi byggt visade att mer än var tredje bil som fått klimatbonus under 2020 vägde över två ton. Under sommaren 2020 blev för första gången en stor Volvo-SUV landets mest sålda klimatbonusbil, trots att konkurrenter som KIA och Volkswagen hade familjebilar med laddhybrid, som bara gav hälften så höga utsläpp.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Grävet baseras på omfattande data om hela Sveriges bilpark, som vi begärt ut från flera myndigheter och sammanställt i en egen databas. Vi kunde samtidigt granska klimatet, politiken och bilindustrin, genom att göra egna körningar som blottlade en okänd utveckling, där allt tyngre bilar blivit normen till och med för klimatsubventionerna. Genom att begära ut och systematisera data om varje enskild bil, totalt över 100 000 bilar, som regeringen subventionerat med klimatbonus, samt data om den samlade bilparken över tid, och jämföra med regeringsbeslut, har vi kunnat avslöja hur regeringen tagit andra hänsyn än klimathänsyn när den beslutat om miljardsubventioner på klimatområdet. Vi visade att Volvo lett utvecklingen mot allt tyngre fordon med allt fler hästkrafter, och Volvo Cars vd medgav då själv i intervju att lejonparten av de bilar som Volvo säljer just nu inte håller för framtiden klimatmässigt. Vi ansvarsutkrävde flera ministrar på den förda politiken, och ett antal storföretags-vd:ar på börsen, som hade klimatkrav på företagens tjänstebilar. Kraven var officiellt stränga, men tillät ändå att de själva körde runt med muskelbilar i storformat. Grävet fick stort genomslag i medier och i den politiska debatten. Det ledde till att regeringen backade i årets höstbudget. Lagen ändras och gränsen sänks igen, så att de största SUV:arna inte längre kommer kvala in som klimatbonusbilar, och därmed inte heller vara valbara som tjänstebilar hos många arbetsgivare.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

En granne i radhusområdets carportlänga hade ofrivilligt behövt byta tjänstebil från en mindre laddhybrid till en Volvomodell, och reflekterade över hur den kunde få klimatbonus trots att den drog så mycket bensin under familjens långresor. Idén uppstod då att kartlägga hur klimatbonusreglerna påverkat vilka bilar som faktiskt fick klimatbonus, och om bonusen och klimatreglerna för tjänstebilar utformats för att underlätta för svensk bilindustri, även om det därmed skulle bli sämre för klimatet.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi gjorde en enkät och samlade in uppgifter om tjänstebilspolicyer för de tio största börsbolagen i Sverige. Den visade att merparten hade infört klimatkriterier. En stor del av Volvos försäljning i Sverige är tjänstebilar. När det stod klart att regeringen – oväntat – beslutat att lätta på kraven och höja utsläppsgränserna ville vi undersöka om detta var en anpassning till Volvo, och vilka bilar i övrigt som skulle räddas kvar i klimatbonussystemet, och därmed komma i fråga som tjänstebilar och subventioneras med klimatbonus. Från Transportstyrelsen begärde vi ut uppgifter om CO2-utsläpp från samtliga klimatbonusbilar, enligt gamla mätmetoden och enligt den nya, tjänstevikt och hästkrafter för respektive drivlina (fossil/batteri). Vi skapade en databas av data från Transportstyrelsen med samtliga 51 700 bilar som då fått klimatbonus. Från denna lista valde vi ut alla de bilar som släppte ut över 60 gram koldioxid per kilometer, men max 70 gram, enligt den nya mätmetoden WLTP. Detta urval summerade vi med hjälp av en pivottabell för att få fram hur många bilar av varje modell som räddats kvar i klimatbonussystemet. Vi använde också registreringsstatistik från branschorganisationen Bil Sweden för att korrekt identifiera de olika modellerna. Listan som vi fått fram innehöll elva bilmodeller som räddats av regeringen. Sju av dem var Volvomodeller, däribland de största SUV-modellerna, med 400 hästkrafter under huven. Vi begärde också ut historiska data om hela bilparken från Trafikanalys, för att kartlägga hur storleken på hela bilparken utvecklats. Via internationell statistik och europeiska databaser, kunde vi få fram att Volvo blivit det stora bilmärke i Europa som hade högst genomsnittsvikt. Vi gick igenom forskning som gjorts och intervjuade forskare om storlekens och viktens betydelse för klimatpåverkan. Bilden var tydlig: stora bilar är sämre för klimat och miljö än mindre. I en uppföljande granskning inför höstbudgeten ville vi undersöka det faktiska utfallet av de nya reglerna. Vi begärde då från Transportstyrelsen ut uppgifterna om alla klimatbonusbilar som sålts till om med augusti 2020. Det blev ytterligare 51 000 bilar. Resultatet visade att Volvo i praktiken gynnats ännu mer, och att de riktigt tunga klimatbonusbilarna blivit ännu vanligare.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Data från Transportstyrelsen, Trafikanalys och branschorganisationen Bil Sweden. Information om tjänstebilspolicyer och VDs tjänstebilsval insamlad från bolagen. Forskningsrapporter. Propositioner och lagtexter som ändrat tjänstebilsreglerna de senaste 30 åren. Intervjuer med forskare, branschexperter, vanliga bilförare Internationell statistik, EU-databaser

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det var mycket svårare än vi trott att få fram koldioxidutsläppen för de drygt 100 klimatbonusmodellerna som finns. Det visade sig att varje bilexemplar har ett eget individuellt värde beroende på utrustning, motor etc, som är grund för klimatbonus. Alltså fick vi begära ut uppgifter om varenda bil från Transportstyrelsen. Nya och gamla mätvärden fanns inte samlade i Transportstyrelsens material, utan det fick vi begära separat i flera omgångar. Det var svårt att få besöka Volvo och intervjua ansvariga. Till slut lyckades vi få en ordentlig intervju med Volvos VD i anslutning till ett seminarium. Grävet handlade om regeringens agerande men det var svårt att få information om beslutsprocessen trots många och långa samtal med företrädare för olika partier. Ännu svårare vid uppföljningsgrävet eftersom det just då pågick budgetförhandlingar, bland annat om just klimatbonusreglerna.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

*Avslöjandet att regeringens regeländring så tydligt gynnade just Volvos bilar, och dessutom de största och minst klimatvänliga SUV:arna, Rapport/Aktuellt 23 januari, *Var fjärde bil som fick klimatbonus vägde över två ton första året med klimatbonussystemet, Rapport 12 februari *Det faktiska utfallet av de ändrade reglerna: ännu mer gynnsamt för Volvo, nio av tio enskilda bilar som fått bonus tack vare ändringen var Volvobilar. Andelen klimatbonusbilar över två ton har ökat till 35 procent, Rapport 8 september Alla webbpubliceringar: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/volvos-vd-vi-tjanar-mer-pengar-pa-suv-arna https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-paverkar-biltyngd-trafiksakerheten https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-oroad-stora-bilar-alltid-samre-for-klimatet https://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-stora-suv-bilar-hotar-klimatmalen https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-raddade-volvo-men-bromsade-klimatomstallningen-igen https://www.svt.se/nyheter/inrikes/upprorande-att-regeringen-anpassar-miljobilsregler-till-volvo https://www.svt.se/nyheter/inrikes/storbolagen-styr-om-bilarna https://www.svt.se/nyheter/ministern-skyller-pa-bilindustrin https://www.svt.se/nyheter/inrikes/var-fjarde-bil-som-fatt-klimatbonus-over-tva-ton https://www.svt.se/nyheter/vansterpartiet-och-sverigedemokraterna-ge-inte-klimatbonus-till-tunga-suvar https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-bonusregler-gynnade-nastan-bara-volvo-suv-ar https://www.svt.se/nyheter/inrikes/per-bolund-mp-vi-ar-inte-nojda

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Projektet pågick i flera månader före första publicering, arbetsinsatsen motsvarande ca sex veckor för en reporter, fyra för den andre, motsvarande två veckor för datajournalist.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Grävet ledde till att regeringen backade och ändrade lagen. I höstbudgeten skärptes utsläppskraven så att den gamla utsläppsgränsen på 60 gram koldioxid börjar gälla igen vid årsskiftet. Innan dess ledare i ledande morgon- och kvällspress, stort uppslagna nyhetsartiklar på motorsidor, politisk debatt och krav från både höger och vänster att bonusreglerna skulle ändras och inte ta näringspolitiska hänsyn.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja, anmälts för jämförelsen mellan Volvo-SUV och Volvo Amazon avseende bränsleförbrukning. (Våra uppgifter är dock välbelagda) Ej avgjort, inte ens klart om granskningsnämnden tar upp anmälan