Arbetsbeskrivning

Lärarlegitimationerna

Adrian Sadikovic
2019-01-12

KATEGORI

Etermedia riks

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Adrian Sadikovic

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Lisa Helgesson, chef undersökande journalistik, SR Ekot

PUBLICERINGSDATUM

2018-11-13

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Ekot kan avslöja att legitimerade lärare som kränkt och begått brott mot elever, får behålla legitimationen och fortsätta arbeta inom skolan. Den ansvarsnämnd som beslutar om anmälda lärares legitimationer ska dras in eller inte, går i en rad fall helt emot Skolinspektionens utredningar och fattar mildare beslut. Ekot kan dessutom avslöja att även när lärarnas legitimationer dragits in, och de dessutom är dömda för sexualbrott, så fortsatte de arbeta ute i svenska skolor. Detta trots att en indragen lärarlegitimation är tänkt att vara ett yrkesförbud. Samtidigt finns det ingen som är ansvarig för att kontrollera att systemet efterlevs, och Ekot kan även berätta att ingenting i praktiken hindrar sexualbrottsdömda lärare med indragen legitimation från att fortsätta arbeta i den svenska skolan.


PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Det är den första granskningen i sitt slag, där vi granskat samtliga legitimerade lärare som någonsin hamnat hos Lärarnas ansvarsnämnd sedan systemet infördes. Vi har kartlagt varje ärende och tagit reda på vad som egentligen hände efter att nämnden fattat sina beslut, och fört in alla resultat som data i flertalet databaser som legat till grund för grävet. Istället för att gå efter myndighetsbeslut ville vi självständigt, genom bland annat digital research och enkätundersökningar till landets samtliga kommuner, undersöka om lärare fortsatte arbeta med barn och ungdomar. Ekot har inte bara förmedlat nya uppgifter kring systemet med lärarlegitimationer, utan även skapat ny kunskap som inte experter och tillsynsmyndigheten kände till, som att lärare med indragna legitimationer och dömda för sexualbrott får nya lärarjobb. Vi har tagit ett helhetsgrepp i vår granskning, tillsammans med nedslag i specifika fall som när lärare slår autistiska barn eller återvänder till skolans värld efter att ha avtjänat fängelsestraff för grovt sexuellt utnyttjande av en 15-åring. Vi har även tagit del av unika ljud- och filminspelningar som visar på lärarnas agerande, och pratat med alla som kunde tänkas vara berörda av hur systemet i dag fungerar.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började som ett datajournalistiskt projekt där vi skapade en databas över samtliga svenska disciplinärenden mot legitimerade lärare och kartlade vad som hade hänt efter besluten. Se mer under arbetsmetoder nedan.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Offentliga källor: Vi begärde ut samtliga anmälningar till Skolinspektionen och samtliga beslut fattade av Lärarnas ansvarsnämnd. Därefter tog vi del av Skolinspektionens utredningar som anmälningarna baserades på. Vi begärde ut polisutredningar samt brottmålsdomar i ärenden där lärarna begått brott mot barn och unga. Vi tog också del av bl.a. ljudinspelningar som visade på sexuella ofredanden samt kollade upp om varje ärende hade överklagats i domstol och vad utfallet i så fall blev.

Digitalt: All information fördes in som data i en större databas som gav oss en bild av vilka som fortsatte arbeta och hur systemet kring lärarlegitimationer såg ut i praktiken. Vi gjorde en enkät som skickades ut till landets samtliga kommuner för att kontrollera om lärare som varit föremål för prövning av ansvarsnämnden hade läraruppdrag i kommunala skolor, och resultatet fördes in i en separat databas. Genom bl.a digital research och andra källor kunde vi också ta reda på vilka privata skolor lärare arbetade vid.

Mänskliga källor: Vi pratade med barn och unga som utsatts för brott av lärarna. Vi pratade med föräldrar, lärare, rektorer, flera kommuners HR-avdelningar, berörda myndigheter, jurister och experter. Vi besökte skolor och hade också flera bakgrundssamtal med personer inom skolväsendet för att se om vi kunde hitta andra förklaringar. Utöver detta användes också hemliga källor.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Se ovan angående källor.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett problem vi tidigt stötte på var att varken Lärarnas ansvarsnämnd, Skolverket eller Skolinspektionen riktigt visste om besluten kring disciplinpåföljd hade överklagats. Därför fick vi kontakta de olika rättsinstanserna och skaffa informationen själva. Ett annat problem var att ta reda på om lärarna hade fortsatt jobba på privata skolor och i så fall vilka. Detta löstes genom källor på sociala myndigheter och digital research som gav oss lettrådar. Dessa lettrådar kunde då användas till att ringa runt till skolor och exempelvis fråga om "läraren var inne på jobbet i dag" och om han eller hon hade några kontaktuppgifter. Därefter sökte vi officiell bekräftelse på anställningarna. Under arbetets gång uppstod också ofta problem med att majoriteten av namnen på berörda var maskade, men genom att slå samman data och information från flera håll kunde vi hitta våra case.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Se bifogat blad med förklaringar kring medskickade nyhetsinslag. De viktigaste nyhetsinslagen är: "Trots brott – lärare kan behålla legitimationen", "Misshandlade elev – får behålla legitimationen" samt "Sexbrottsdömda lärare jobbar kvar med indragen legitimation".

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Projektet inleddes sent i augusti, och sändes i mitten av november 2018. Omvandlat till heltid så tog grävprojektet totalt fyra veckors arbete.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Ekots granskning fick spridning i flera nationella och lokala medier som exempelvis Dagens Nyheter, Expressen, Sveriges Radios P4-kanaler, Omni och SVT. Det ledde också till ledartexter i exempelvis Aftonbladet. Politiska partier som Moderaterna och Liberalerna ville se en översyn av systemet, skärpa skollagen och göra det lättare att dra in lärarlegitimationer. Barnrättsmyndigheten Barnombudsmannen krävde också en översyn av systemet, att skollagen skulle skärpas och att man skulle se över systemet. Granskningen ledde också till att ytterligare ungdomar och vuxna hörde av sig till Ekot med sina egna berättelser.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Inget av Ekots nyhetsinslag ur grävet har anmälts. Ett samtal i aktualitetsprogrammet Studio Ett rörande lärarlegitimationerna anmäldes av en lyssnare till Granskningsnämnden men jag vet i nuläget inte hur det har gått, och får återkomma kring detta.