Arbetsbeskrivning

Larmet från 112

Snezana Bozinovska
2020-01-10

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Tobias Andersson Åkerblom

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Petter Trens, fotograf
Robin Aron, fotograf
Snezana Bozinovska, redaktör
Hampus Dorian, reporter

PUBLICERINGSDATUM

3 september – 17 december

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Göteborgs-Posten

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Regionens satsning på en larmcentral i egen regi skulle leda till högre kompetens, effektivare resursanvändning och bättre patientsäkerhet. Men flera av de utlovade resultaten har inte förverkligats.
Granskningen har avslöjat hur den nya organisationen varit illa förberedd, misslyckats med sitt uppdrag och hur de skenande kostnaderna, som flerdubblats på några år, påverkat andra delar av vården. Löften har svikits och två av samhällets offentliga aktörer med ansvar för att tillsammans rädda liv har hamnat i en infekterad konflikt med varandra.

Utöver det har vi även bland annat kunnat avslöja hur enskilda medborgare farit illa för att personal på larmcentralen gjort fel, hur larmcentralens chef brutit mot reglerna för verksamheten för att förhindra granskning och hur en omfattande förändring av arbetssättet genomförts på ett sätt som beskrivs som patientfarligt och eventuellt olagligt.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Hanteringen av ambulanslarm hör till samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. I Västra Götalandsregionen har det genomförts en omfattande omorganisation av hur detta sköts. Det var därför av stort allmänintresse att undersöka hur den lyckats. Tidigare rapportering om den nya larmcentralen hade varit begränsad och huvudsakligen positiv, även om exempelvis initiala svårigheter att få satsningen på plats i tid rapporterats av andra lokala medier. Genom omfattande egen research kunde vi belägga ett stort antal för allmänheten tidigare okända missförhållanden, som verksamhetens ledning i vissa fall aktivt har motarbetat att allmänheten ska få kännedom om. Genom att fortsätta granskningen under hela hösten har den tagit nya vändningar och nya missförhållanden har kunnat avslöjats. Granskningen har även följts av omfattande politisk debatt och konsekvenser.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi fick tips från personer som arbetar inom hanteringen av ambulanslarm som berättade om hur genomförandet av satsningen var långt ifrån den bild som målats upp med en högkompetent organisation som skulle säkerställa mer effektiv och bättre vård. Det har funnits tidigare kritik mot regionens hantering av larm, bland annat har Sverige Radios program Kaliber granskat avtalen med SOS Alarm och det jävsförhållande som regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) befann sig i när han undertecknade avtalet, då han även satt i SOS Alarms styrelse. Vi gick igenom all tidigare rapportering om regionens nya satsning och kunde konstatera att det som vi fått till oss inte var känt för allmänheten och att det verkade finnas något att undersöka.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi började med att kartlägga etableringen av den nya larmcentralen genom regionens diariesystem och tog del av samtliga handlingar i relevanta ärenden som rörde SOS Alarm eller larmhanteringen för att skapa en tidslinje över processen. Samtidigt kartlade vi alla ärenden hos andra instanser, som regionens patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg, som rörde SOS Alarm och hanteringen av ambulanslarm. På grund av att ärenden som rörde Sjukvårdens larmcentral hos exempelvis patientnämnderna inte kategoriserades på det sättet var detta urval tvunget att göras manuellt genom en genomgång av alla ärenden och sortering av dem i en egen databas. Efter att vi skapat oss en grundläggande bild började vi begära ut omfattande övrig dokumentation. Samtidigt pratade vi med källor och tog kontakt med ny personal genom personallistor. I slutskedet gjorde vi intervjuer med ansvariga tjänstemän och politiker, något vi har fått återkomma till vid ett flertal tillfällen. Efter de första publiceringarna fick vi in nya uppgifter, bland annat från hemliga källor, som vi följde upp genom att begära ut dokumentation, ta del av internt material och söka nya källor. Samtidigt följde vi den politiska processen kring larmcentralen och hur patientärenden utvecklades.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

En mycket stor mängd allmänna handlingar:
Domstolshandlingar, domar och förundersökningsprotokoll
E-postloggar och e-postmeddelanden
Listor över ärenden, anmälningar, ljudfiler och övriga handlingar som hör till ärenden hos patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg
Journaler
Bemanningslistor, listor över personal och personal vars anställning avslutats
Avvikelserapporter som upprättas på Sjukvårdens larmcentral eller skickas dit av SOS Alarm
Scheman och utdrag ur lönesystem
Händelseanalyser och driftrapporter
CV:n för personal, platsannonser och rekryteringshandlingar
Tjänstemannarapporter och presentationer som inte tidigare offentliggjorts
Tjänstemannautredningar och -granskningar
Upphandlingsdokumentation
Protokoll och handlingar från politiska nämnder
Regionala avtal
Kontoplaner, huvudbok, leverantörs- och kundreskontra för regionala förvaltningar
Fakturor
Handlingar från Justitieombudsmannen
Dokumentation från övriga regioner som genomfört liknande förändringar
Övriga uppgifter från regionen om kostnadsfördelning och andra förhållanden som inte direkt rör Sjukvårdens larmcentral
Interna brev och annan dokumentation som vi fått ut genom källor
Intervjuer med muntliga hemliga källor
Intervjuer med patienter och anhöriga
Intervjuer med tidigare och nuvarande anställda inom Västra Götalandsregionen och SOS Alarm
Intervjuer med experter och personal från andra myndigheter såsom åklagare
Intervjuer med politiker och förvaltningschefer
Sociala medier

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett tydligt problem som uppstod i ett sent skede när vi skulle granska bemanningen var att verksamhetschefen efter att vår granskning börjat ändrat rutinerna så att scheman där bemanningen dokumenterades systematiskt destruerades för att vi inte skulle kunna begära ut dem. Detta medgav alltså chefen själv till oss i ett mejl. Vi lyckades dock ta del av motsvarande uppgifter genom regionens lönesystem istället och kunde sedan avslöja att det även under hösten varit sjuksköterskor som varit ensamma i tjänst under pass på Sjukvårdens larmcentral.

Ett annat problem som alltid uppstår när man ska granska vården är sekretessen rörande patientuppgifter. Vi löste detta dels genom att ta del av handlingar från andra myndigheter som gjorde en annan sekretessbedömning, dels genom fullmakt från berörda för att ta del av handlingar, dels genom att berörda personer själva gav oss tillgång till handlingar som vi behövde.

Ett tredje problem rör Västra Götalandsregionens hantering av e-post. Eftersom varje förvaltning är en enskild myndighet går det inte att begära ut exempelvis loggfiler över samtliga mejl mellan Västra Götalandsregionen och SOS Alarm. Regionens olika förvaltningar vill inte heller göra en utsökning då alla har e-postadressen @vgregion.se och de menar att det inte på ett rutinmässigt sätt går att se vilka e-postadresser som tillhör vilken förvaltning. Vi kom runt detta genom att begära ut mejlloggar och mejl från specifika avsändare. En stor mängd e-post har dock inte lämnats ut, med hänvisning till att de har skickats inom en specifik förvaltning och därför inte räknas som inkommen eller upprättad handling.

Många av de vi har pratat med har varit rädda för repressalier, därför har det varit svårt att få medarbetare att tala öppet. Vi har främst löst detta genom att istället begära ut handlingar och på andra sätt eftersöka skriftlig dokumentation.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

4 september
Notan för regionens misslyckande: Miljonböter varje månad
Sjukvårdens larmcentral skulle svara på alla vårdsamtal till 112 inom 30 sekunder. De klarar inte ens hälften. Nu får skattebetalarna ”böta” miljonbelopp varje månad för misslyckandet – bara sedan april har notan blivit över sju miljoner kronor.
– Det är en total katastrof, säger en anställd till GP.

Ensam sjuksköterska svarade på 112 för hela Västra Götaland
Under ett dygn kommer det in hundratals samtal till Sjukvårdens larmcentral. Nu kan GP avslöja att det vid flera tillfällen under sommaren bara varit en sjuksköterska på plats för att besvara dem.
– Det är ju inte rimligt, säger Ann-Louise Andersson, verksamhetschef för Sjukvårdens larmcentral.

Kostnaden slår på sjukhusen – "dyrt experiment"
Det skulle leda till effektivare utryckningar och bättre patientsäkerhet. Men regionens 112-förändring har blivit en miljonsmäll för sjukhusen. Nu måste de skära ner, och patienterna riskerar drabbas.
– Just nu är det ett ganska dyrt experiment, säger Hans Hallén, verksamhetschef för ambulansen för Skaraborgs sjukhus.

15 september
SOS Alarm anklagas för att sabotera för Sjukvårdens larmcentral
Både chefer och medarbetare vittnar om en infekterad konflikt mellan Sjukvårdens larmcentral och SOS Alarm, där bolaget uppges göra allt för att sabotera för regionens satsning. Ett sätt ska vara att skriva stora mängder avvikelser på oväsentligheter. Liknande konflikter har uppstått även i andra delar av Sverige.
– Det pågår ett arbete för att försöka sänka den här typen av verksamhet, säger Per Arnell, verksamhetschef för ambulanshelikoptern inom Västra Götaland.

Tre avvikelser om dagen på Sjukvårdens larmcentral
Dåligt och oprofessionellt bemötande, ambulanser som inte skickas ut i tid och patienter i fara. Sedan regionens larmcentral gick upp i full drift har hundratals avvikelser anmälts – i snitt tre om dagen. GP har gått igenom samtliga avvikelser och även där bekräftas samarbetsproblemen med SOS Alarm.

Regionens högste politiker om Sjukvårdens larmcentral: ”Ett haveri”
Ta ansvar och sluta skyll ifrån er. Det är regionens starke man Johnny Magnussons budskap till sina politiska kollegor och tjänstemän.
– Det är ju bedrövligt att man har gjort ett sådan haveri, säger Johnny Magnusson (M).

Här har patienter varit i fara de senaste månaderna
En självmordsbenägen person som stuckit kniv i magen, strokepatienter och en motocrossförare som kraschat. De har alla fått fel bedömning när Sjukvårdens larmcentral tagit emot ambulanslarm. GP listar nio fall från avvikelserapporterna.

27 november
Regionchef förstör dokument för att förhindra granskning
Scheman förstörs regelbundet på Sjukvårdens larmcentral, för att GP inte ska kunna granska handlingarna. Det medger verksamhetschefen själv i ett mejl. Något som kan bryta mot både regionens regler och lagstiftning.
– Det är direkt upprörande, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Regiondirektören kritiserar förstörda handlingar: "Får inte hända"
Chefen för Sjukvårdens larmcentral medger att dokument förstörs för att GP inte ska kunna granska dem. Nu kritiserar regionens högsta chef Ann-Sofi Lodin agerandet och säger att det bryter mot reglerna för hur allmänna handlingar ska hanteras.
– Jag blev så förvånad när jag hörde det här så jag trodde först inte att det var sant, säger hon.

GP:s chefredaktör Christofer Ahlqvist: Stäng av dokumentförstöraren och gör rätt istället
En stor del av din skatt går till att bekosta sjukvården. Men personalens arbetstid går inte enbart till att hjälpa sjuka medborgare. På Sjukvårdens larmcentral har de nämligen bestämt att tid ska läggas på att förstöra dokument för att GP inte ska kunna granska eventuella missförhållanden.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Två till tre månaders heltidsarbete. Svårt att uppskatta närmare eftersom granskningen fortsatt parallellt med övrigt arbete.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Politiker i regionen och tjänstepersoner har reagerat kraftigt. Ordföranden för hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (L) har sagt att han känner sig lurad och regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson har kallat Sjukvårdens larmcentral för ett haveri efter granskningen. Det blågröna minoritetsstyret i regionen krävde att regionstyrelsen skulle få mandat att själva besluta om larmcentralens framtid, vilket de också fick. Detta har tidigare legat på andra regionala nämnder och hos regionfullmäktige. Efter att ha utrett frågan landade regiondirektören i ett förslag om att Sjukvårdens larmcentral skulle läggas ned, där det framgick att den främsta risken med att fortsätta i samma form som nu var samarbetsproblemen med SOS Alarm, som vi avslöjat och som inte nämnts tidigare i motsvarande rapporter från regionen. Den 17 december hanterades förslaget i regionstyrelsen, där det röstades ned med liten marginal av oppositionen, bestående av S, V och SD, som tillsammans har majoritet. Företrädare för oppositionen menade att samarbetsproblemen var oacceptabla och måste lösas, men att det hade varit oansvarigt att lägga ned verksamheten så fort och att de tror på att modellen kommer att ge resultat. Regionstyrelsen ordförande Johnny Magnusson kallade oppositionens agerande för ”huvudlöst”.
Regiondirektören, direktören för regionhälsan och regionens revisionsdirektör har alla uttalat sig mycket kritiskt om verksamhetschefens hantering av allmänna handlingar och inlett både en händelseanalys och ett personalärende mot chefen. Utöver detta har hanteringen uppmärksammats av Justitieombudsmannen, som efter en anmälan nu begärt information från Västra Götalandsregionen innan beslut fattas om en eventuell JO-granskning. Sjukvårdsexperter vid Göteborgs universitet och universitetet i Liverpool har sagt att Sjukvårdens larmcentrals arbetssätt kan bryta mot lagen eller dess andemening och SOS Alarm har uttalat sig mycket kritiskt mot verksamhetschefens införande av ett nytt arbetssätt.
Fallet där 4-åriga Edith fick en kruka i huvudet men inte någon ambulans har även anmälts enligt Lex Maria. Då åtgärder vidtagits avslutades ärendet utan kritik från Inspektionen från vård och omsorg.
Bland kollegor har granskningen bland annat uppmärksammats av ledarskribenter på Dagens Nyheter (18/12 https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-varfor-far-haveriet-med-112-samtalen-fortga/), Bohusläningen (https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5sikt/ledare/kriget-som-drabbar-patienterna-1.18295533 18/9), GT/Expressen (https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/detta-borde-samtliga-chefer-i-vgr-fa-som-julklapp/ 29/11), samt av ordföranden för Föreningen Grävande Journalister Fouad Youcefi (på Facebook 27/11 https://www.facebook.com/fouad.youcefi/posts/10162521269135655).
Journalisten Nils Funcke kallade i vår artikel hanteringen för ”direkt upprörande”.
Granskningen har även uppmärksammats på nyhetsplats i en lång rad andra medier så som Dagens Medicin, Omni, GT/Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Sveriges Radio samt återpublicerats i Stampens syskontidningar Strömstads Tidning, TTELA och Bohusläningen.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.