Arbetsbeskrivning

Maktens kvitton

Martin Schori
2019-01-11

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Anders Johansson

Namn: Richard Aschberg

Namn: Mattias Sandberg

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Jonathan Jeppsson, samhällschef.
Petter Svensson, tv-redigerare.
Jimmie Wixtröm, fotograf.
Peter Wixtröm, fotograf.
Andres Bardell, fotograf.
Jerker Ivarsson, fotograf.
Karl Novalli, digital redaktör.
Victor Lindbom, digital redaktör.
Sofia Boström, digital layout.

PUBLICERINGSDATUM

Första publiceringen var 2018-08-21. Därefter har det publicerats ett 60-tal artiklar och ett ett stort antal TV-inslag under augusti, september, oktober, november, december och januari 2019. Det är fortfarande då detta skrivs, i januari 2019, en pågående publicering, bland annat för att det fortfarande pågår brottsutredningar.

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Hittills har fyra riksdagsledamöter fått lämna sina uppdrag, nio har fått återbetala skattemedel, en har upptaxerats med 133 000 kronor - och mot fyra riksdagsledamöter har det inletts en förundersökning om misstänkt bedrägeri, varav tre fortfarande pågår.

Granskningen ”Maktens kvitton” är historisk i sin omfattning, antal avslöjanden, konsekvenser och metod. Aftonbladet kunde bland annat avslöja hur riksdagspolitiker låtit skattebetalarna stå för:

· familjemedlemmars semesterboenden i flera fall, både i Sverige och utomlands
· lyxhotell för upp till 4 000 kronor per natt som bokats åt familjemedlemmar
· privata taxiresor till nattklubbar, fester och bekanta
· en mängd bilsträckor som aldrig hade körts
· privata utgifter i samband med att man varit på privata tillställningar, som bröllop, fester och golftävlingar
· hyrbilar som användes privat för att åka och hälsa på släkt och vänner
· felaktiga traktamenten
· parkeringsavgifter i samband med privata tillställningar
· Eurobonus-poäng som tillhörde riksdagen, men har använts till att köpa dyra flygbiljetter åt familjemedlemmar.

Grävet blottlade samtidigt ett systemfel, en frånvaro av egentlig kontroll i landets högsta beslutande organ, där folkvalda kan missbruka sitt förtroende och berika sig själva.
Avslöjandena blev en fråga där samtliga partiledare var eniga: kontrollen av riksdagsledamöterna måste skärpas. Under 2019 kommer riksdagen därför granska en rad olika utbetalningar till ledamöterna, och riksdagsförvaltningen kommer även granska samtliga fall som Aftonbladet har avslöjat.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

I Maktens kvitton kombinerade vi ett extremt omfattande traditionellt gräv - en granskning av samtliga riksdagsledamöter och deras ersättares reseräkningar under en hel mandatperiod - med jämförelser av politikernas inlägg i samtliga sociala medier. Därmed är granskningen ”Maktens kvitton” inte bara ett av årets största gräv, utan också ett av de gräv som samtidigt lyckades förnya den undersökande journalistiken.
Tre reportrar arbetade heltid i över sex månader med att gå igenom hundratusentals handlingar, intervjua ett stort antal källor. Reportrar och fotografer var även ute på fältet för att fånga och dokumentera ledamöternas fusk i realtid.
Resultatet blev påtagligt.
Nio ledamöter tvingades till arvodesavdrag, en ledamot upptaxerades med 133 000 kronor, fyra ledamöter lämnade sina uppdrag – och särskilda åklagarkammaren i Malmö inledde fyra förundersökningar mot fyra politiker som satt i Sveriges högsta beslutande församling. Något som aldrig tidigare har hänt. Grävet avslöjade även en rad olika förhållanden som tidigare var okända för allmänheten och hittills har granskningen haft närmare åtta miljoner sidvisningar på aftonbladet.se.

“Maktens kvitton” är en originalidé som skakade om det politiska Sverige.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Inför valet 2018 ville vi granska hur samtliga riksdagsledamöter och ersättare hade hanterat skattemedel under den gångna mandatperioden. Vi beslutade därför att gå igenom samtliga reseräkningar som politikerna hade lämnat in till riksdagsförvaltningen. Men eftersom informationen på reseräkningarna kan vara förhållandevis knapphändig insåg vi att vi behövde stämma av reseräkningarna mot ytterligare källor. Där insåg vi snabbt att det som skulle bli det mest kraftfulla verktyget var jämförelser med ett “facit” - riksdagsledamöternas egna inlägg i sociala medier.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Inledningsvis satt vi på riksdagsförvaltningens kansli och gick igenom pärmarna där riksdagsledamöternas samt ersättarnas reseräkningar samlas. Sammanlagt granskade vi 427 ledamöter och ersättare. Varje ledamot har vanligen en pärm, ibland två, med reseräkningar per år och vi granskade åren 2014, 2015, 2016, 2017, 2018. Sammanlagt omkring 2 000 pärmar. I flera fall finns inte allt underlag i pärmarna. I de fallen fick vi begära ut mer information från riksdagsförvaltningens digitala ärendehanteringssystem.

Vi tog även fram sammanräkningar av hur mycket skattemedel varje enskild ledamot hade använt till ett stort antal olika utgiftsposter kopplade till resor – som exempelvis logi, hyrbil, bilersättning, flyg - och sammanställde listor över vilka politiker som hade haft störst utgifter.

Vi sammanställde allting i ett väldigt omfattande Excel-ark och kopierade även alla reseräkningar med allt underlag i alla de fall vi fann intressanta. Dessa scannade vi sedan in och gjorde sökbara. Detta arbete pågick från april till juni. Vi var även på plats i Almedalen och ett team bevakade ett antal politiker och vi hade minst en reporter som arbetade med grävet över hela sommaren.

I början av augusti fortsatte arbetet med att stämma av reseräkningarna mot ledamöternas inlägg i sociala medier, eller andra inlägg där ledamöterna förekom. Vi hade även kontakt med ett stort antal källor som på olika sätt hade insyn i politikerns resor – bland annat hotellpersonal i Sverige, Italien och Asien. Den första publiceringen var den 21 augusti 2018 men grävet fortsatte parallellt under september, oktober och periodvis även under november och december.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

· Riksdagsledamöternas reseräkningar hos riksdagsförvaltningen.
· Riksdagsledamöternas egna inlägg på sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram samt övriga inlägg där politikerna förekom.
· Olika former av korrespondens mellan riksdagsledamöterna och riksdagsförvaltningen, som exempelvis mejl.
· Intervjuer med ett hundratal källor som på olika sätt hade insyn i hur olika riksdagsledamöter hade rest, bott eller på andra sätt utnyttjat skattemedel.
· Skatteverket.
Intervjuer med experter på områden som exempelvis straffrätt och skatterätt.
· Eget fältarbete av reportrar och fotografer, i till exempel Almedalen.
Stor enkätundersökning till 50 riksdagsledamöter med frågor om hur de rest under den gång mandatperioden samt hur de använt bonuspoäng som erhållits i tjänsten.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Ett av de största problemen var att riksdagsledamöterna inte ville ställa upp på intervjuer. Politiker lovade oss tv-intervjuer som de sedan ställde in. Istället fick vi telefonintervjuer eller skriftliga svar som drog ut på tiden.

Därför fick vi lägga mycket tid på att själva hitta politikerna och konfrontera dem i samband med att de deltog i valrörelsen eller var i riksdagen.

Ett annat stort problem var att riksdagsledamöter själva gick ut på sina egna sociala medier innan vi hann publicera. M-ledamoten Annicka Engblom hade till exempel använt riksdagens bonuspoäng till att köpa dyrare flygbiljetter till sin familj i samband med en privat resa till Florida. I samband med att vi konfronterade henne via telefon postade Engblom ett inlägg på Facebook och gav sken av att hon efter tre år gjort en rättelse till Skatteverket på eget initiativ. Hon vägrade dock ställa upp en intervju med oss om hur mycket pengar det motsvarade. Det var först efter valet, när beskedet från Skatteverket kom, som det visade sig att det handlade om 133 000 kronor. Bonuspoäng som var avsedda för att betala nya tjänsteresor men som i strid med reglerna förbrukats privat. 36 av de 50 tillfrågade som flugit mest vägrade även svara på hur många poäng de tjänat in i tjänsten.

SD-ledamoten Stefan Jakobsson gick också ut med ett långt inlägg på sin Facebook-sida, innan vi hann publicera en rad olika avslöjanden om hur han utnyttjat skattemedel till privata utgifter. Detta ledde till att Expressen publicerade en artikel om hur Jakobsson hade avslöjats av Aftonbladet, innan vi själva gjorde det dagen efter.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

1. Fyra avgångar, fyra brottsutredningar och nio arvodesavdrag – hela granskningen sammanfattad i en film
(https://www.aftonbladet.se/tv/a/269692)
2. Första publiceringen som ledde till att M-ledamoten Michael Svensson avgick på kvällen samma dag:
(https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/bKr2gd/m-toppen-plockar-ut-bilpengar-i-sverige--nar-han-ar-pa-semester)
3. KD-toppen Caroline Szyber lämnar riksdagen efter Aftonbladets avslöjanden:
(https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/VR8XM6/caroline-szyber-kd-lamnar-riksdagen)

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Projektet började planeras i januari 2018 och påbörjades i början av april. Därefter satt tre reportrar heltid på riksdagsförvaltningen och gick igenom och kopierade reseräkningar. Detta arbete tog betydligt längre tid än planerat. Under sommaren var även en reporter och fotograf på plats i Almedalen för att bevaka riksdagsledamöterna och det var minst en reporter som jobbade med grävet över hela sommaren.

I början av augusti fortsatte arbetet med att stämma av reseräkningarna mot riksdagsledamöternas inlägg i sociala medier, kontakta en rad olika källor samt konfrontera politikerna. Den första publiceringen kom den 21 augusti 2018 och därefter följde ett 60-tal publiceringar under de följande fem månaderna. Sammantaget har tre reportrar jobbat heltid i åtminstone sex månader var med grävet och utöver det har ytterligare nio personer arbetat med grävet.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Grävet har fått en enorm uppmärksamhet och dominerade en mängd nyhetsdygn både före och efter valet. De första två dagarna avgick två riksdagsledamöter på mindre än 24 timmar. I princip samtliga medier i Sverige rapporterade om grävet och det har även blivit omskrivet i Finland, Danmark, Island, Norge och i spansk media.

Expressens redaktionschef Magnus Alselind har i en kolumn skrivit att han saknade Aftonbladets gräv ”Maktens kvitton” bland nomineringarna till Stora Journalistpriset och har även kallat grävet ”lysande”.
‘Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz har också hyllat grävet och skrivit på Twitter att Aftonbladet visar ”hur viktig just den granskande uppgiften är för oss journalister. Hatten av för bra gräv”.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har länkat till en artikel som tar upp grävet och kallat reportrarnas arbete utmärkt.

Även ledarskribenter har tagit upp grävet, däribland i Hallands Nyheter som skrev att ”detta missbruk av skattefinansierade förmåner göder bara politikerförakt, och skadar allvarligt förtroendet för dem som valts att säkerställa lag, ordning och rättvisa”.

Metro tog upp grävet som en av valrörelsens stora snackisar och skrev om hur Aftonbladet ”kunde påvisa ett utbrett fuskande när det kom till hur kvitton redovisades av ett antal ledamöter”.

Sveriges Radios P1 Morgon bjöd in av reportrarna bakom Maktens kvitton och intervjuade honom om granskningen. TV4:s Nyhetsmorgon gjorde samma sak.

Ett flertal andra medier gick vidare med egna uppföljningar, däribland TV4 som rapporterade om hur det blev ”rusning” till riksdagsförvaltningen bland ledamöterna för att göra egna självrättelser.

Efter grävet kommer riksdagsförvaltningen gå igenom samtliga Aftonbladets avslöjanden, enligt enhetschefen Anders Norin. Under 2019 ska riksdagens internrevision även granska administrationen av utbetalningar till ledamöterna.
I valrörelsen uppgav partiledare för samtliga partiet att granskningen av ledamöterna måste skärpas.

Statsminister Stefan Löfven sade exempelvis vid Aftonbladets direktsända partiledardebatt att det var ”uppenbart” att något behövde göras.

Särskilda åklagarkammaren i Malmö inledde fyra förundersökningar, vilket enligt kammaråklagare Joakim Zander aldrig tidigare hade hänt och ett flertal poliser började utreda de fyra politikerna.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej