Arbetsbeskrivning

PISA-fusket

Ludde Hellberg
2020-09-28

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Ludde Hellberg

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Christian Holmén (redaktör, producent tv-inslag), Cecilia Anderberg (foto, redigering tv-inslag).

PUBLICERINGSDATUM

2020-06-02

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Expressen

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Med hjälp av statistiska beräkningsmodeller kunde vi avslöja att svenska skolor bröt mot OECD:s officiella regelverk i PISA 2018, genom att felaktigt undanta en stor mängd utrikes födda elever från deltagande. Om reglerna hade följts skulle hela den svenska uppgången från PISA 2015 sannolikt ha bytts mot en nedgång.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Grävet visar att svenska skolor fuskat i världens mest framstående internationella skolstudie – och hur den ansvariga myndigheten aktivt försökt skydda allmänheten från tydliga varningssignaler om ojämlikheten i den svenska skolan. Ett förfarande som till syvende och sist främst kommer att drabba de utrikes födda eleverna.

Publiceringarna om PISA bygger på ett omfattande journalistiskt arbete, där hela månader har lagts enbart på datainsamling och statistiska beräkningar och jämförelser.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

När PISA-rapporten släpptes i december 2019 uppstod frågetecken kring att Sverige hade den största så kallade exkluderingsgraden av alla deltagande länder i världen.

Debatten var omfattande, och många av uppgifterna som cirkulerade var felaktiga. Jag tillbringade dagarna efter rapportsläppet med att göra övergripande beräkningar med olika datakällor och insåg ganska snabbt att någonting inte stämde – att Sveriges siffror inte gick ihop.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

• Datainsamling och statiska beräkningar

Med detaljkunskap om Migrationsverkets ärendehantering och genom att begära ut omfattande dataunderlag från Migrationsverket, Statistiska centralbyrån och Skolverket kunde jag belägga inte bara att svenska skolor fuskat – utan att Skolverket gjort allvarliga felberäkningar i sina försök att kartlägga fusket.

• Genomgång av rapporter och dokument

Som del i arbetet har jag läst tusentals sidor officiella rapporter och dokument från OECD och Skolverket, och där hittat viktiga ledtrådar och avvikelser som varit väsentliga för helheten.

• Intervjuer

Många timmar av bakgrundsintervjuer gjordes med ansvariga på Skolverket, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån samt statistiskt sakkunniga från andra organisationer. Skarpa intervjuer gjordes med ansvariga på Skolverket samt med flera rektorer på skolor som deltog i PISA 2018. I uppföljningarna gjordes flera intervjuer med utbildningsminister Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, andra ansvariga på Skolverket, ansvariga på OECD, utbildningspolitiska talespersoner för samtliga riksdagspartier, ansvariga för PISA i andra OECD-länder samt några av Sveriges främsta experter inom jäv- och korruptionsfrågor.

• Genomgång av mejl och handlingar

En stor del av det uppföljande arbetet, där fokus låg på att kartlägga OECD:s granskning av den svenska PISA-studien, byggde på genomgång av hundratals utlämnade mejl och andra handlingar och dokument.

• Jakten på deltagande skolor

En del av arbetet med den första publiceringen bestod i att lyckas hitta några av skolorna som deltog i PISA 2018, vilket sekretessbelagts av Skolverket. Tre av skolorna identifierades genom intervjuer med personer inom skolvärlden.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Statistik från Migrationsverket, SCB och Skolverket. Officiella rapporter från OECD och Skolverket. Mejlväxling och sms mellan Skolverket, regeringskansliet och OECD.

Statistiker på Migrationsverket och SCB, rektorer, lärare, ansvariga på Skolverket, ansvariga politiker, politiskt sakkunniga, sakkunniga ekonomer och sakkunniga inom jävs- och korruptionsfrågor.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det första problemet var att Skolverkets beräkningar av vad den höga exkluderingsgraden berodde på inte stämde överens med våra beräkningar. Vi kom till olika slutsatser. Detta, visade det sig, berodde på att Skolverket saknade kunskap om sin egen statistik. Det tog över en månad av beräkningar och intervjuer med tiotals sakkunniga på både Skolverket och SCB för att komma fram till detta. När SCB slutligen bekräftade att Skolverket tittat på data över elevers folkbokföringsdatum – och trott att de såg datum för faktisk ankomst till Sverige – gick siffrorna ihop.

Nästa problem var att hitta några av de deltagande skolorna, eftersom dessa sekretessbelagts av Skolverket. Genom bakgrundsintervjuer med personer inom skolvärlden lyckades vi hitta tre av de deltagande skolorna, som alla gav olika svar på vilka utrikes födda elever som fick exkluderas. Detta bekräftade slutsatserna i våra beräkningar.

Efter att utbildningsminister Anna Ekström, med anledning av vår första publicering, begärt att OECD på nytt skulle granska de svenska resultaten, uppstod ett annat problem. Både utbildningsdepartementet och OECD vägrade i flera månader att lämna ut några detaljer om hur granskningsarbetet skulle gå till. Vi lyckades senare, genom att begära ut och gå igenom hundratals mejl, kartlägga hur Skolverket gavs stort inflytande över granskningsarbetets utformning.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Följande tre texter finns i det bifogade pdf-dokumentet, enligt instruktion. Läs med fördel artiklarna via följande länkar, eftersom viktig grafik samt bilder saknas i det bifogade dokumentet. De tre artiklarna:

Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror (2/6-2020)

https://www.expressen.se/nyheter/qs/sveriges-pisa-framgang-bygger-pa-falska-siffror/

Skolverkets GD: Inga skäl ifrågasätta vår studie (3/6-2020)

https://www.expressen.se/nyheter/skolverkets-gd-inga-skal-ifragasatta-var-studie/

Interna mejlen avslöjar: Så styr Skolverket PISA-granskningen (7/9-2020)

https://www.expressen.se/nyheter/qs/interna-mejl-avslojar-sa-styr-skolverket-pisa-granskning/

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Jag började arbeta med projektet när PISA-rapporten släpptes i början av december 2019 och har fortfarande inte slutat.

Den första publiceringen tog totalt sex månader att färdigställa (uppskattningsvis två månaders heltidsarbete). Minst ytterligare en månads heltidsarbete har hittills lagts på uppföljningarna.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Dagen efter vår första publicering krävde utbildningsminister Anna Ekström att OECD på nytt skulle granska Sveriges resultat och urvalsmetod i PISA 2018, med anledning av uppgifterna som framkom i artikeln.

Anna Ekström och Skolverkets generaldirektör kallades till riksdagens utbildningsutskott för att ställas till svars. En majoritet i utskottet har därefter krävt en oberoende PISA-granskning (i stället för att OECD ska sköta granskningen), men anledning av Expressens avslöjanden.

Nyheten om PISA-fusket återrapporterades i alla svenska riksmedier samt i lokal- och branschmedier. Granskningen fick också spridning internationellt, både i norden och i andra europeiska länder. Exempelvis i finlandssvenska Yle och i den spanska dagstidningen La Voz de Galicia.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.