Arbetsbeskrivning

Skönhetsgranskningen

Anton Svendsen
2017-09-08

KATEGORI

Etermedia lokal

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Valeria Helander

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Anton Svendsen, redaktör
Louise Sandborg, redaktör
Mattias Jansson, fotograf
Shohreh Zare, research
Azra Ajanovic, research

PUBLICERINGSDATUM

2017-06-07

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT Nyheter Väst, nyhetssändningar och online

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Vi har genom omfattande grävarbete på fältet kunnat visa hur flera skönhetssalonger i Göteborg ljuger och lurar sina kunder att tro att salongernas anställda är legitimerade sjuksköterskor eller läkare.
Vi har med hjälp av dolda inspelningar kunnat bevisa att minst en skönhetssalong i Göteborg köper botox olagligt på nätet, och sedan använder den på sina kunder.
Vi har visat att oseriösa salonger har personal som saknar utbildning, men samtidigt ger kurser i hur man ger injektioner. Kurser där de använder oseriösa metoder, som att eleverna får träna på kycklingfiléer.
Vi har lyft fram berättelser från flera personer som drabbats av de oseriösa aktörerna i branschen, och visat hur allvarligt man faktiskt kan drabbas.
Vi har kunnat visa hur injektionsbranschen till stora delar är oreglerad, och trots att detta har lyfts till regeringen i många års tid är ingen lagändring i sikte.
Vi har i vårt arbete märkt att de drabbade många gånger är unga kvinnor, och att missförhållandena i branschen många gånger bagatelliseras för att de drabbade inte är en röststark grupp. Uppfattningen har varit att ”man får skylla sig själv” om man utsätter sig för ett skönhetsingrepp.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Det är ett mycket omfattande arbete, där vi har blandat traditionella journalistiska metoder med nyskapande moderna researchmetoder. Arbetet är metodiskt och noggrant genomfört, resultaten berör många människor och har väckt stor uppmärksamhet både hos publiken, inom branschen och hos politiker.
Vi har med vår granskning av skönhetsbranschen avslöjat missförhållanden, lyckats belägga fusk och fula metoder som det som tidigare bara spekulerats kring. Vi har visat hur oseriösa aktörer utsätter sina patienter för fara och gjort en granskning som öppnat ögonen på många personer.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det startade med ett tips om att flera skönhetssalonger i Göteborg lurar sina kunder att tro att de är sjuksköterskor och att de köper sitt material (fillers och botox) olagligt via utländska hemsidor. En svår sak att bevisa, men vi bestämde oss för att göra ett försök.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi började med att avgränsa vilka salonger jag skulle besöka. Man behöver inte registrera skönhetssalonger så det finns ingen möjlighet att se en lista över hur många det finns. För att ge en rättvis bild, men samtidigt en hanterabar mäng salonger att besöka, avgränsade vi det till att besöka samtliga salonger jag kunde hitta i tre områden i Göteborg. Områdena blev Vasastan, Angered (Angered Centrum, Hammarkullen Centrum och Hjällbo Centrum) och området kring Kungsgatan.
Eftersom skönhetssalonger inte behöver registreras hos kommunen, eller någon annanstans, och eftersom jag var speciellt inriktad på injektionsbehandlingar med fillers/botox fick jag helt enkelt göra så att jag fysiskt gick gata upp och gata ner i de olika områdena och gick in på samtliga ställen som kunde tänkas erbjuda sådana behandlingar. Det handlar om frisörer/skönhetssalonger/lasersalonger/nagelstudios och andra liknande verksamheter.
Totalt hittade vi och besökte inte mindre än 119 skönhetssalonger och liknande i dessa områden. Ett tidskrävande men nödvändigt arbete.
Inne på salongerna låtsades jag vara intresserad av att få injektionsbehandlingar och frågade:
Vilka behandlingar erbjuder ni? (Gör ni fillers? Botox?) Vilka märken används? Vem ger injektionerna? Vilken utbildning har denna/dessa personer? Hur mycket kostar det?
Jag spelade samtliga 119 besök på min mobiltelefon och skrev efter varje besök upp vilken salong jag varit på. Hemma på redaktionen sammanställde jag svaren i Excel, uppdelat på salong och område, och vi kom sedan att koncentrera oss på de salonger som utför filler- och/eller botoxinjektioner. Det tog mig fem arbetsdagar att besöka alla salonger, och väldigt många steg på min stegräknare.
Ett problem jag stötte på var att många personer på salongerna som sa att de utförde injektionsbehandlingar, inte ville uppge sina riktiga och/eller sina fullständiga namn.
Eftersom jag var tvungen att ha namnen för att kolla mot Socialstyrelsens databas om de faktiskt var legitimerade som de påstod, så fick jag vara innovativ och kolla deras namn mot appen Swish (som de flesta tack och lov hade). Swish kopplar samman en persons telefonnummer, namn och bankkonto, för att möjliggöra snabb överföring av pengar.
När jag var inne på salonger där personen 1: Uppgav att det var hen som gav injektionsbehandlingar 2: Uppgav att hen var legitimerad sjukvårdspersonal och 3: Inte ville ge sitt fullständiga namn bad jag att få deras mobilnummer för att kunna få tag på personen. De gav mig sitt mobilnummer som jag sedan la in i appen Swish och kunde på så sätt få fram ett korrekt namn som är kopplat till ett bankkonto. Eftersom jag aldrig genomförde betalningarna behövde personerna inte få veta att jag kollat upp deras namn via appen.
Sedan var det bara att kolla med Socialstyrelsen om hens påstående om att hen hade sjukvårdslegitimation stämde eller ej.
För att vara helt säker på att jag hade fått tag på rätt person och kollat rätt namn i Socialstyrelsens databas konfronterade jag alla dem vi upptäckt ljugit om sin utbildning med deras riktiga namn i slutet av granskningen. Samtliga namn som jag fått fram stämde.
Jag använde mig även av olika typer av företagsdatabaser för att räkna ut ägarförhållanden bakom salongerna. Flera Salonger kallar sig ett namn, men är registrerade under ett annat. Bland annat korskörde jag personuppgifter mot adresser och specifika sökord (exempelvis beauty, skönhet, salong etc.) i databaserna InfoTorg, Retriever Business, Allabolag och upplysning.se för att få fram namn och organisationsnummer på salongerna.
Efter detta sammanställde jag datan och kontaktade de som ljugit för att höra deras förklaring.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga källor (salongsanställda, anställda på stora återförsäljare av fillers och botox, tidigare kunder på salongerna, tidigare anställda på salongerna, experter på fillers/botox)
Myndigheter (Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Apoteket, Socialdepartementet, IVO, Konsumentverket, Skatteverket, BRÅ, polisen)
Webbsidor och databaser för att identifiera bolagen och personer verksamma i bolagen (upplysning.se, Retriever business, allabolag, infotorg)
Swish – för att få fram korrekt namn på personerna, för att sedan kunna kolla dem i Socialstyrelsens legitimationsregister.
Ideella organisationer (Estetiska injektionsrådet, SHR, Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation, Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi)

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Problemen med att personal på salongerna inte uppgav sina riktiga namn löstes med Swish.
Flera salongsanställda blev aggressiva och hotfulla efter att jag konfronterat dem med deras lögner. Flera hotade att stämma mig och vissa gick längre än så i sina hot. Men det stannade vid det och inget av hoten har än så länge realiserats.
Det var mycket svårt att sätta sig in i regelverket som är komplext och otydligt, något som är en del av problematiken. Jag fick ta hjälp av många olika tjänstemän, läkare och jurister för att bena ut vad som egentligen gäller.
Flera salonger påstod att de hade ansvariga läkare som de kunde ringa in om komplikationer uppstod. Men alla vägrade konsekvent uppge läkarnas namn, eller sa endast förnamn. Dessa uppgifter kunde därför inte verifieras.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Första delen var den viktigaste, eftersom det var den som skulle väcka intresset för resten av serien. Denna del handlade om granskningens kärna, hur personal på skönhetssalonger ljuger om att de är legitimerade sjuksköterskor eller läkare.
Sedan följer en serie avslöjanden om att skönhetssalonger där personalen själva inte är sjukvårdsutbildade utbildar andra i hur man ger injektioner (givetvis utan krav på att de ska vara sjukvårdsutbildade). Under dessa utbildningar tränar man bl.a. på kycklingfiléer.
Dag tre avslöjar vi att minst en salong köper sitt botox olagligt på nätet.
Dag fyra kommer en sammanfattning av läget, där vi kan konstatera att allt det här får fortgå för att regeringen inte skärper lagarna på skönhetsområdet, trots många varningssignaler, utredningar och påstötningar från branschorganisationer och experter.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Jag började gräva i februari 2017 och arbetet publicerade i juni 2017. Jag jobbade dock inte kontinuerligt med detta, utan gjorde även andra reportage emellan. Sammanlagd arbetstid är cirka två månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Vi fick mycket respons från våra tittare, och lyckades nå en målgrupp som vi har kämpat för; nämligen unga kvinnor. Störst räckvidd på Facebook hade våra klipp och webbtexter i kategorin kvinnor 16-40.
Vi fick även mycket uppmärksamhet i annan media, bland annat en helsida i GT/Expressen, en ledare och krönika i DN, en krönika i Aftonbladet och flera artiklar i lokala tidningar.
Sjukvårdsminister Annika Strandhäll, som vid första kontakten innan publicering ej ville ställa upp på intervju, ändrade sig efter att del ett och två hade sänts, och säger bland annat att det granskningen visat är “förfärligt” och att regeringen så snart som möjligt ska försöka få en starkare lagstiftning på plats.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej