Arbetsbeskrivning

Springnotan

Linda Larsson Kakuli
2016-09-09

KATEGORI

Etermedia riks

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Kristina Lagerström

Namn: Joachim Dyfvermark

Namn: Sven Bergman

Namn: Linda Larsson Kakuli

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

2016-03-14

VAR PUBLICERADES JOBBET?

SVT Nyheter och Uppdrag Granskning

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

De smet från skatten – svenskarna som gömt pengar utomlands

I decennier har svenskar kunnat gömma sina förmögenheter utomlands, långt från Skatteverkets insyn. Men i takt med att skatteparadisen tvingats gå med på att lämna ut information har risken för att bli upptäckt ökat – och nya, tidigare okända, förmögenheter har börjat tas tillbaka till Sverige för beskattning genom så kallade självrättelser.

Uppdrag Granskning och SVT Nyheter har lyckats sammanställt en unik och mycket känslig lista över de omkring 9 000 svenskar som nu – under galgen – redovisat sina dolda tillgångar. Det handlar om en av landets högsta ämbetsmän, riksdags- och kommunpolitiker, näringslivstoppar, godsägare och idrottsmän, som alla har tagit en springnota.

Uppdrag Granskning har också avslöjat hur Skatteverkets överdirektör försökte varna sin tidigare regeringskollega för att hans tillgångar utomlands granskades av media.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Varje år går samhället miste om enorma belopp i förlorade skatteintäkter. Det kallas för skattefelet, den skatt som varje år inte betalas in till samhällets kassa. Svartarbete, momsfiffel, skatteplanering och rent slarv är stora delar – men de svenskar som gömmer pengar utomlands står också för en ansenlig summa: ca 7 miljarder kronor. Globaliseringen och digitaliseringen har gjort det lättare att flytta tillgångar över nationsgränserna och förlorade skatteintäkter har blivit ett allt svårare problem för många länder eftersom det riskerar att urholka välfärden.

Vi har i vår granskning för första gången kunnat berätta för allmänheten hur långt upp i samhället som skatteflykten har pågått. Vår granskning har blottlagt dubbelmoralen hos personer i samhällstoppen som inte anser sig behöva följa samma skattelagstiftning som vanliga medborgare. Riksdagsledamöter som stiftar vår lagar och kommunpolitiker med ansvar för att upprätthålla välfärden har själva sluppit betala skatt genom att gömma sina tillgångar i skatteparadis. Några av de allra rikaste och mäktigaste i svenskt näringslivet har undanhållit mångmiljonbelopp från beskattning. Och förmögna godsägare har tagit emot miljoner i EU-bidrag samtidigt som de själva inte bidragit med skatt från sina utländska tillgångar.

Vi har också kunnat visa att alla inte behandlas lika av Skatteverkets ledning, som har det yttersta ansvaret för att upprätthålla skattelagstiftningen. När en vän och före detta kollega blir föremål för vår granskning försöker Skatteverkets näst högsta chef att varna sin kompis om vad som är på gång.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började hösten 2014, när Joachim Dyfvermark och Sven Bergman jobbade med en stor dataläcka från Luxemburg. Ett stort antal personer och företag använde skatteparadiset Luxemburg för att undgå offentlighet och skatt, och vi insåg för första gången omfattningen av den internationella skatteflykten, och vilka personer och företag som var inblandade.

I samband med publiceringen presenterade Skatteverket sin senaste statistik över personer som haft tillgångar gömda utomlands, men som – nu när risken för att åka dit ökat – utnyttjat möjligheten att göra en så kallad självrättelse – ta hem pengarna, skatta sex år tillbaka i tiden så att alla svarta pengar blir vita. Det handlade då om 7 000-8 000 personer (idag är det uppe i 9 800) och vi ville veta vilka det var. Hur högt upp i samhället pågick skatteflykten?

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Skatteverkets linje har hela tiden varit tydlig: Det går inte att ta fram en lista över personerna som gjort självrättelser, det finns inga namn sammanställda. Statistiken baseras på avidentifierad information.

Vi försökte initialt att hitta koder eller liknande på de skattebeslut som en självrättelse leder till, men det fanns inget som särskilde en rättelse gjord för tillgångar utomlands från alla de rättelser som svenskar gör för tillgångar i Sverige. Vi bytte då spår och började istället kartlägga informationsvägarna på Skatteverket. Vem levererade informationen till statistikerna, i vilken form, i vilket system? Till slut lyckades vi identifierade ett 60-tal handläggare som källor till statistiken. De hade vid något tillfälle lämnat information om obeskattade tillgångar utomlands, som så småningom blev anonym statistik. De hade en sak gemensamt, de hade – när de tog besluten – jobbat på en liten specialiserad enhet på Skatteverket – avdelning 0448.

Vi begärde då ut diarielistor på alla beslut som respektive handläggare tagit under sin tid på avdelningen 0448. Det blev tusentals sidor med strukturerade diarieuppgifter så som diarienummer, handläggare och datum – men också namn och personnummer på de personer som skattebeslutet avsåg. För att kunna analysera materialet bestämde vi oss för att bygga en databas. Alla papper scannades till PDF-dokument, innehållet gjordes om till läsbar text genom OCR (Optical Character Recognition) och sedan extraherade vi all text och förde över den till Excel genom ett program som heter Tabula. Eftersom papperskopiorna var av relativt dålig kvalitet förekom en hel del avläsningsfel och vi fick lägga ner mycket tid på att systematiskt ”tvätta” texten från alla fel samt kvalitetssäkra alla personnummer genom en formel i Excel.

Efter månader av arbete landade vår lista på knappt 9000 namn. Namnen samkördes sedan mot en rad olika register, som exempelvis Piscatus (ett register med domar), bolagsregistret och jordbruksverkets register över EU-bidrag. Körningen mot bolagsregistret gav många tusen träffar – därför byggde vi upp en separat databas där vi också la till bakgrundsuppgifter på bolagen, som exempelvis omsättning och bransch, för att underlätta analysen.

När vi hade vårt urval klart begärde vi ut skattebesluten för de berörda personerna. Det blev hundratals beslut eftersom varje person oftast gjort rättelse för flera inkomstår. Uppgifterna i besluten fördes in och bearbetades i Excel för att räkna ut hur stora belopp som undanhållits från skatt och under hur lång tid. Mängden uppgifter i självrättelsebesluten varierade, men var ibland mycket knapphändiga. För att kunna publicera hur mycket pengar det handlade om för enskilda individer behövde vi så långt som möjligt kartlägga var pengarna kom ifrån med hjälp av inkomstuppgifter i årsredovisningar, mejlkommunikation via bolag som personerna var företrädare i, och nyhetsarkiv. Slutligen ägnade vi en hel del tid åt att kontakta alla som vi planerade att publicera uppgifter om, vilket inte var helt enkelt eftersom nästan ingen ville svara på våra frågor.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Skatteverket (diarier över skattebeslut, skattebeslut, personalregister med mera), Bolagsverket (bolagsregistret), Jordbruksverket (register över gårdsstöd), Riksdagen (förtroendevalda), Regeringskansliet (personalregister), SPV (statlig pension), nyhetsarkiv, en stor mängd domstolsmaterial och muntliga källor.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Initialt var det sekretessen och oviljan att lämna ut namn som var det största problemet. Det krävdes tid, arbete och kreativitet för att hitta ett sätt att komma åt uppgifterna. Att bygga upp en databas av en mycket stor mängd uppgifter på papper ledde också till flera problem, inte minst när det gällde att säkerställa kvalitén. Det var också svårt att få ställa frågor, och få svar, från de som vi ville granska djupare.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

SVT Nyheter 14-15 mars 2016
Uppdrag Granskning, 16 mars 2016
Uppdrag Granskning, 6 april 2016

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Över ett år, på heltid ca 4 månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Både nyhetsinslagen och de längre reportagen i Uppdrag Granskning fick stort genomslag i andra medier, både riks och lokalt. Vi fick också många reaktioner från publiken, både direkt och i sociala medier. På ledarsidor och bland fristående debattörer har upprepade krav framförts att Skatteverkets ledning ska avgå till följd av avslöjandet. Det ledde också till att frågan om skattemoralen i samhällstoppen lyftes upp på den politiska dagordningen.

Skatteverket tillsatte en internutredning för att granska generaldirektörens och överdirektörens agerande när de varnade sin ex-kollega för vår granskning. Utredningen, som gjordes av Trafikverket på uppdrag av Skatteverket, konstaterade att ledningen hade agerat olämpligt och att förtroendet för ledning, både intern och extern, skadats.

Regeringen aviserade i september 2016 en satsning på 175 miljoner kronor under de kommande fyra åren i höjda anslag till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten för att komma åt skattefusk och skatteflykt.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.