Arbetsbeskrivning

Stressens Sverige

Helena Gunnarsson
2017-01-11

KATEGORI

Magasin

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Kajsa Olsson

Namn: Helena Gunnarsson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Övriga som bidrog:
Elin Steen, grafik.
Peter Önnestam, layout.

PUBLICERINGSDATUM

2016-11-16

VAR PUBLICERADES JOBBET?

På www.ka.se och sedan i tidningen Kommunalarbetaren.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Allt fler blir sjukskrivna i Sverige för diagnoser kopplade till stress. Sjukfallen har de senaste fem åren växt med 119 procent. I de kommuner som drabbats värst är nu mer än en procent av den arbetsföra befolkningen sjukskriven för utmattning eller andra stressdiagnoser, visar helt nya siffror som vi tagit fram. Vårdbiträdet Sandra Lundh och barnskötaren Wivi-Ann Holmström fick betala ett högt pris för stressen på jobbet. Trots det minskade inte arbetsgivaren arbetsbelastningen. Ansvarig minister Annika Strandhäll hänvisar till att regeringen för ett år sedan gav Försäkringskassan i uppdrag att bli tuffare mot arbetsgivarna. Men hittills har myndigheten bara anmält en enda arbetsgivare till Arbetsmiljöverket, visar vår granskning.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vår granskning tecknar både bilden av en skrämmande samhällsutveckling där många kommunanställda blir utmattade av stress, och avslöjar hur ansvariga arbetsgivare sviker sin lagstadgade skyldighet att se till att arbetsmiljön inte gör medarbetarna sjuka. Vi visar också hur anställda som blivit sjuka av hög arbetsbelastning kommer tillbaka till en arbetsplats med samma höga stress. Risken är därför stor att de blir sjuka igen. Den kommunala sektorn har högst sjukfall av alla och enligt Försäkringskassan är situationen värst på äldreboenden och inom förskolan. Just de arbetsplatser vi visat har stora brister i sitt arbetsmiljöarbete. Kanske spårar vi här en del av förklaringen?

Den stressrelaterade ohälsan är inte bara dyr för samhället utan också för de drabbade individerna som riskerar avsevärt försämrad hälsa, till och med hjärnskador. De flesta är kvinnor i offentlig sektor med lågavlönade lågstatusyrken som sköter våra mest centrala välfärdsfunktioner. Att det finns en koppling till stressig arbetsmiljö är bevisat. Därför borde det vara av stort intresse vilka arbetsplatserna är där människor blir sjuka. Försäkringskassan vägrar dock att lämna ut diagnosspecifika sjukskrivningar per arbetsgivare, något stressforskaren Marie Åsberg är kritisk till i vår granskning. För drygt tio år sedan, när stressjuka förra gången fick statistikkurvorna att brant peka uppåt, löstes problemet genom att stora grupper människor förtidspensionerades. De enskilda individerna fick alltså ta smällen. Nu är risken stor att det sker igen, säger Försäkringskassans analytiker Peje Bengtsson till KA.

Efter Försäkringskassans nej försökte vi på andra sätt kartlägga var flest anställda blir sjuka av stress. Något som aldrig gjorts förut. Vi tog fram och bearbetade ny statistik och gjorde ett stort antal intervjuer. Av en källa fick vi reda på att arbetsgivarna själva kan begära ut sina egna sjuktal från Försäkringskassan. Vi fick då lirka ut uppgifterna bakvägen genom att vädja till tjänstemän på kommunerna. Att kommunerna i flera fall hade dålig koll på hur stor del av de anställda som var sjukskrivna för stressdiagnoser, är ännu ett tecken på att de inte tar sitt arbetsmiljöansvar.
Vår djupgranskning av ett sjukfall, vårdbiträdet Sandra Lundh, avslöjade hur en arbetsgivare trots att man fått flera allvarliga varningssignaler, inte agerat för att förhindra att en anställd blev sjuk. Dessutom var pressen lika hög när Sandra Lundh väl kom tillbaka till arbetet, vilket tyder på att Alingsås kommun inte lever upp till kraven i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren har nämligen en skyldighet att anpassa arbetsbelastningen när en sjukskriven kommer tillbaka till jobbet för att förhindra ny sjukdom. Vi kunde också visa att Alingsås kommun slagit fast att Sandras stroke inte hade med stressen på jobbet att göra – utan att göra någon utredning som bevisar det. Här har vi alltså en offentlig arbetsgivare som på punkt efter punkt bryter mot sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. När vi frågade ansvarig minister Annika Strandhäll om det behövs sanktioner mot arbetsgivare, pekade hon på att Försäkringskassan för ett år sedan fick i uppdrag att anmäla arbetsgivare som inte tar tag i problemen. Men när vi kollade upp det kunde vi visa att detta bara skett en enda gång, en enda arbetsgivare har hittills anmälts.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det har kommit många larmrapporter om den höga psykiska ohälsan bland kvinnor i offentlig sektor. Men ljuset har aldrig på allvar riktats mot arbetsgivarna, som har ett ansvar att förebygga ohälsa hos sina anställda och åtgärda de brister som upptäcks. Vi ville ta fram den arbetsgivare, och om möjligt den specifika arbetsplats, där flest anställda blir utbrända.
Vi ville se vilken typ av arbetsplats det var och hur orsakerna bakom stressen såg ut.
I stället fick vi lägga ett pussel med hjälp av de uppgifter vi fick fram från olika källor. Det blev ett tvådelat gräv där den ena delen – granskningen och bearbetningen av den omfattande statistiken, kompletterades med att vi noggrant grävde djupare i ett specifikt fall där vi kunde bevisa att arbetsgivaren svikit sitt arbetsmiljöansvar.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Bearbetning av statistik: Vi bad Försäkringskassan göra en körning på antal sjukskrivna för diagnoser kopplade till stress, per kommun. Sedan beställde vi antal personer i arbetsför ålder per kommun, samt största arbetsgivare per kommun, från Scb. Vi samkörde alla dessa data. Vi plockade bort de kommuner med så få invånare att körningen skulle bli missvisande. Enkät: Vi ringde runt till Kommunals sektioner i de tio kommunerna som låg i topp när det gällde sjukskrivningar för stress. I nio av dessa kommuner var kommunen största arbetsgivare. Vi pratade också med kommunernas HR-avdelningar. I åtta av kommunerna menade facket att det var stora problem med stressrelaterad ohälsa, och i fem av kommunerna höll arbetsgivaren med om det.
Fakta: Vi läste rapporter om psykisk ohälsa från bl.a. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och gjorde flera expertintervjuer för att få en bred och uppdaterad bild av situationen och forskningen inom det aktuella ämnet.
Granskade handlingar: För det sjukfall som vi djupgranskade begärde vi med hjälp av fullmakt ut läkarintyg och utredning från Försäkringskassan. Dels för att granska deras roll. Men också för att landstinget vägrade lämna ut läkarintyg eller svara på frågor trots fullmakt från personen det gällde. Vi begärde även ut alla dokument över vad arbetsgivaren gjort för insatser och kunde konstatera att det bara fanns en enda åtgärd dokumenterad – och den hade införts efter att vi påbörjat vår granskning av fallet.
Intervjuer: Vi gjorde omfattande researchintervjuer, samt ansvarsutkrävande intervjuer med politiker och myndighetspersonal. Vi gjorde två djupare case-intervjuer där anställda vittnade om situationen på arbetsplatserna. Vi spårade även och intervjuade den ena anställdes före detta chef, som blivit omplacerad efter att själv gått in i väggen.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Forskningsrapporter. Intervjuer med anställda, före detta anställda, chefer, HR-ansvariga, fackliga företrädare, experter på psykisk ohälsa, sjukskrivningar och arbetsmiljölagstiftningen. Statistik från körningar gjorda av Scb och Försäkringskassan. Läkarintyg och rehabiliteringsutredningar.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Försäkringskassan vägrade göra en körning på vilka arbetsgivare som hade flest anställda sjukskrivna för stressdiagnoser. Vi förde många och långa diskussioner med dem om detta, som landade i att de hänvisade till att det inte fanns någon upprättad handling då körningen inte var gjord. Och om det hade funnits det hade den troligen sekretessbelagts då enskilda, enligt Försäkringskassan, kunde komma till skada. Myndigheten gick med på att ta fram antal invånare per kommun sjukskrivna för diagnoser kopplade till stress. Nu hade vi sjuktalen geografiskt fördelade, men vi saknade kopplingen till arbetsgivarna.
Vi fick dock reda på via en källa att Försäkringskassan kan lämna ut uppgifter om antal sjukskrivna för psykisk ohälsa – till varje enskild arbetsgivare. Försäkringskassans statistik visar att majoriteten av sjukfallen i diagnosgruppen psykisk ohälsa är stressrelaterade. Därför bedömde vi att siffran var relevant, även om den inte var identisk med den statistik vi fått ut från Försäkringskassan på antal sjukskrivningar för enbart stressdiagnoser. Vi fick då gå bakvägen och lirka med kommunernas HR-anställda och be dem be Försäkringskassan ta fram uppgifterna för just deras kommun. Det tog mycket tid och kraft, men till slut var det bara i något fall som de vägrade hjälpa oss. Vi kunde då jämföra siffrorna och fick en uppfattning om ungefär hur stor del av de stressjuka som var anställda på kommunen. Det löste inte frågan om vilken specifik kommunal arbetsgivare i Sverige som har flest sjukskrivna för stress, men det var så långt vi kunde komma. Därefter kunde vi leta case i de kommuner där sjuktalen var höga och där både facket och kommunen bekräftat problemet med höga sjuktal för stress.
Ett annat problem var att de case vi valde var så stressade och utmattade att det var svårt att be dem om hjälp att ta fram läkarintyg som bevisade deras diagnoser. De arbetade ju kvar där arbetssituationen var lika hemsk. Vi ville helt enkelt inte pressa dem för mycket. Men det löste sig med hjälp av fullmakt.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Huvudreportaget Stressens Sverige, artikeln Kommunen: ”Inte arbetsrelaterat”, samt artikeln Få anmälningar trots många sjuka.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Drygt två månader, tidvis jämsides med andra jobb.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Framförallt har vi fått ett väldigt stort gensvar från våra läsare, varav många sorgligt nog känner igen sig. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll riktade kritik mot Alingsås kommun och kallade arbetsmiljön för oacceptabel.
Ekot plockade upp granskningen, Rapport sände ett långt inslag om grävet och Svt:s lokala stationer gjorde egna uppföljningar. TT tog det också då vi hade siffror för hela landet och flera lokaltidningar hörde av sig och ville veta mer om deras kommuner. Aftonbladets ledarsida skrev om det. En av de anställda på det äldreboende vi granskade i Alingsås skrev kritiskt på kommunens hemsida och blev inkallad till chefen och kallad illojal, vilket vi uppmärksammade i en uppföljningsartikel.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej.