Arbetsbeskrivning

Tandvårdsskandalen

Martin Jönsson
2016-12-21

KATEGORI

Etermedia lokal

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Martin Jönsson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Richard Veldre anmäls för nominering. Knappen "lägg till person" fungerade inte vid anmälan.

Richard Veldre
richard.veldre@sverigesradio.se
0768904860

Förutom Martin Jönsson och Richard Veldre deltog Julia Forsberg. Julia ska inte nomineras.

PUBLICERINGSDATUM

2016-11-22

VAR PUBLICERADES JOBBET?

P4 Väst i FM och på sverigesradio.se/vast. Parallella självständiga publiceringar på Facebook och Instagram. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=125&grupp=23418. Dessutom i Ekot, P3 Nyheter, P1-Morgon, Studio Ett, P4 Extra och övriga P4-kanaler.

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Missbrukande tandläkare skadade hundratals
Tandläkaren missbrukade på jobbet. Men trots anmälningar till vårdföretag och till Inspektionen för vård och omsorg kontrollerades aldrig hans behandlingar. Tandläkaren jobbade kvar med patienter – och skadorna blev fler och fler.
Fler än 200 personer har nu anmält att de drabbats av felbehandlingar och skador i munnen. Ett stort antal fall är bedömda som dokumenterade patientskador.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vår granskning av tandvårdsskandalen avslöjar inte bara att tandläkaren missbrukade och att patienterna drabbades av skador och felbehandlingar. Den blottlägger också systematiska brister i patientsäkerheten.
Genom att kartlägga ärendehanteringen hos det ansvariga vårdföretaget Praktikertjänst och hos Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har vi kunnat visa att tandläkarens missbruk var välkänt redan för flera år sedan. Ändå – i strid med patientsäkerhetslagen och Ivo:s uppdrag – var det ingen som granskade de behandlingar han utsatte patienterna för. Som en konsekvens kunde tandläkaren arbeta kvar och skada ännu fler patienter.
Vi har dessutom kunnat visa på en tysthetskultur inom tandläkarkollegiet. Enligt våra uppgifter har bristerna och den dåliga vården på kliniken varit kända bland andra tandläkare i Västsverige sedan 1990-talet.
Inte minst är vår granskning också en berättelse om de enskilda patienternas utsatthet. Vi har kunnat visa hur många patienter fått sina tänder förstörda av en enda legitimerad yrkesman. De har lidit skador såväl fysiskt som psykiskt men också drabbats hårt ekonomiskt. Vår rapportering har gett röst åt patienterna och visat hur skyddslösa de har varit.
Vi har till sist också kunnat peka på hur patienterna faller mellan stolarna när det gäller att få ersättning för de skador och undermåliga behandlingar de utsatts för. Det ansvariga vårdföretaget har beslutat att inte ersätta patienterna fullt ut för deras kostnader. Och på försäkringssidan tvingas många patienter betala dyra självrisker när både tandläkaren och hans försäkringsbolag vägrar göra det – trots att alla är överens om att patienterna borde hållas skadeslösa.
Sammanfattningsvis har vi avslöjat brister både i tandvården och i de kontrollsystem som finns för att fånga upp bristerna. Det handlar om väsentliga missförhållanden som allmänheten inte tidigare kände till. Vi har också lyft fram patienterna och deras utsatta situation.
Av ovanstående skäl uppfyller vår granskning kriterierna för Guldspaden.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Tips

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Å ena sidan har granskningen till stor del handlat om att gräva i myndighetsdokument. Vi har lagt mycket tid på att studera och kartlägga de utredningar som gjorts hos Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Praktikertjänst. Genom att begära ut handlingar från olika håll och vid olika tillfällen kunde vi få ut versioner som var mindre maskade.
Vi har konstruerat tidslinjer i Excel för att kunna gå igenom och förstå precis vad som hände vid vilket tillfälle.
Å andra sidan har det handlat om att få tag i personer som blivit drabbade. Det var viktigt för oss att kunna visa att det inte bara var en eller ett fåtal personer som råkat ut för skador, utan att tandläkarens behandlingar drabbat många patienter. När det gäller patienterna har vi använts oss av fullmakter, för att på så vis kunna begära ut deras patientjournaler och försäkringsärenden.
I patienternas journaler kunde vi följa behandlingarna över tid. Där kunde vi läsa om hur patienterna upplevde problemen och också se tandläkarens kommentarer till det inträffade. I journalerna framgår vilken personal som arbetat på kliniken och vem som varit med vid behandlingarna. Patientjournalerna var värdefulla för att kunna kontrollera patienternas skador – och för att få reda på vilka personer vi behövde ta vidare kontakt med.
Vi arbetade mycket med att få händelseförloppet, missbruket och skadorna bekräftade på så många sätt som möjligt. Vi har talat med tidigare och nuvarande personal på kliniken. Vi har intervjuat tidigare chefer på olika positioner i den västsvenska tandvårdsvärlden. Vi har konsulterat experter, läst gamla utredningar, begärt utdrag från olika register.
På tandläkaren själv gjorde vi en omfattande personresearch.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Myndighetsdokument. Vårdföretagets handlingsplan. Försäkringsutredningar. Medicinska bedömningar. Patientjournaler. Olika muntliga och skriftliga källor. Radiointervjuer. De faktauppgifter vi har presenterat bygger på skriftliga källor som vi själva har tillgång till.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det största problemet visade sig vara att få omfattningen på fallet bekräftad. Eftersom tandläkaren själv äger försäkringarna hos försäkringsbolaget (där patienternas ärenden nu ligger) behövde vi tandläkarens fullmakt för att komma åt siffror över hur många personer som anmält skador. Den fullmakten har vi inte fått. Utan fullmakten kunde försäkringsbolaget inte lämna ut tandläkarens kunduppgifter i sin helhet.
Istället fick vi jobba oss runt försäkringsbolaget genom att kontakta de tandläkare som hjälpte patienterna att anmäla. Vi hade också en god kontakt med Praktikertjänst, som i egenskap av vårdgivare hade lättare att få ut uppgifter från försäkringsbolaget. Det var inte förrän kort före publicering som vi kände att vi hade tillräckligt många och av varandra oberoende skriftliga källor för att kunna gå ut med en siffra över antalet drabbade. Vi räknade lågt när vi sa att det var ”fler än hundra patienter” som anmält fel och skador. Idag har fler än två hundra personer anmält skador och felbehandlingar.
Genomgående har det varit en grannlaga uppgift att vinna personers förtroende och att övertyga dem om att prata med oss. Många patienter har upplevt tandläkaren som trevlig. De har inte velat ”krossa en människa”. Tidigare personal har känt ansvar för sin före detta chef, trots att det han gjorde drabbade patienterna så illa. Experter och andra tandläkare har känt obehag inför att offentligt klanka ner på en kollega. Till slut kunde vi ändå genomföra alla de intervjuer vi ville göra.
Vi har vid flera tillfällen varit i kontakt med tandläkaren själv, men han har avböjt att låta sig intervjuas. Vi har citerat ur tandläkarens inlagor till olika myndigheter.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

22 nov
Fler än hundra skadade av privattandläkare
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6564038

24 nov
Flera tandläkare kände till den dåliga vården
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=125&grupp=23418&artikel=6566228

20 december
Nu inleds brottsutredning mot tandläkaren
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6592576

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Ungefär tio veckors heltidsarbete för två reportrar, från första researchsamtalet till sista planerade publicering.

En veckas heltidsarbete för digital redaktör, som tillsammans med ett digitalt expertteam skapade nya lösningar för vår hemsida i syfte att göra det lättare att lyssna på de drabbades berättelser.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Vårt avslöjande fick stort genomslag i Sveriges Radios kanaler och också i övrig media; Aftonbladet, Expressen, SVT och lokaltidningar har alla gjort egna rewrites av våra nyheter. Aftonbladets ledarredaktion har också skrivit utifrån vår nyhet. TT har plockat upp flera av nyheterna vilket har gjort att spridningen blivit stor nationellt.
Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio, har framhållit granskningen som ett ovanligt lyckat samarbete mellan lokalkanal och Ekot i Stockholm. Vi har också fått mycket uppskattning från kolleger, både inom Sveriges Radio och på andra redaktioner.

Redan på förmiddagen den 22 november, när vi publicerade det första inslaget, tog tandläkaren själv kontakt med myndigheterna och bad att få återlämna sin tandläkarlegitimation.
Samma dag skickade Praktikertjänst ut ett pressmeddelande. De skrev om förändrade rutiner, tydligare kvalitetsarbete och en nyinrättad visselblåsarfunktion i syfte att något liknande aldrig ska hända igen.
Tandläkarförbundet har krävt att Inspektionen för vård och omsorg inrättar en haveriutredning för att utreda brister i hanteringen av ärendet.
Försäkringskassan granskar en rad av tandläkarens behandlingar i så kallade omgörningsärenden. Ekonomiska återkrav, för felaktigt utnyttjande av det statliga tandvårdsstödet, har riktats mot tandläkaren.
Åklagarkammaren i Göteborg har beslutat inleda förundersökning mot tandläkaren avseende grovt vållande till kroppsskada.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Inte så vitt vi vet