Arbetsbeskrivning

Terrorn mot bönderna

Johan Sköld
2019-09-06

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn:

Namn: Michael Verdicchio

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Stefan Berg – fotograf
Hampus Dorian – reporter
Snezana Bozinovska – redaktör
Elin Georgsson – tv-redigering
Anders Ylander – tv-redigering
Dan-Tage Augustsson – grafik/redigering

PUBLICERINGSDATUM

2019-01-22

VAR PUBLICERADES JOBBET?

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

GP kunde avslöja att den djurrättsrelaterade brottsligheten i Sverige ökar, samt hur militanta djurrättsaktivister organiserat och systematiskt begått minst 200 brott mot mjölkbönder, djurlantbrukare och deras barn de senaste tre åren. Däribland misstänkta brandattentat, mordhot, skadegörelse och trakasserier. Vi kunde avslöja att polisanmälningarna systematiskt läggs ner, samtidigt som varken polis eller myndigheter kartlägger brotten. Vi kunde avslöja att många av de anonyma brotten organiseras från Västsverige i dolda chattgrupper, samt att ett stort antal individer med kopplingar till framförallt Djurfront står bakom många av brotten. GP kunde också visa att gruppen sprider grova brottsmanualer med brand- och bombinstruktioner, samt kopplingar mellan brottsliga aktivister och Sveriges största veganmässa.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Vi har självständigt, med djuplodande, avancerade och delvis nyskapande grävmetoder avslöjat hur mängder av organiserade brott fått pågå mot bönder på den svenska landsbygden – nästan helt under radarn.
Granskningen har varit en av årets mest uppmärksammade i Sverige och har lett till konkreta åtgärder på högsta regerings- och polismyndighetsnivå.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Det började som ett vanligt tips från en privatperson vi intervjuat i annat sammanhang. Personen berättade att den kände till en lantbrukare som hotats av djurrättsaktivister och tyckte att vi borde granska det. När vi började ta kontakt och insåg att drabbade bönder i alla branscher var rädda för att prata med oss, att polisen saknade överblick/statistik kring brotten och att få medier hade skrivit om det, bestämde vi oss för att kartlägga fenomenet.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Kartläggningen av brotten gjordes dels genom ett stort antal intervjuer med drabbade lantbrukare runt om i Sverige, deras anhöriga, anställda, polis osv. Vi sökte dem delvis via kontakter, stödgrupper i Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt företag som Arla, Svensk fågel osv. Vi gick igenom ett stort antal polisanmälningar (bara i Halland fanns 62 polisärenden kopplade till djurrättsaktivister och en enda gård). Vi kartlade också brott som aktivister publicerat själva på sociala medier och sajter som Biteback och Unoffensive Animal. Alla misstänkta brott som gick att verifiera, antingen via polisanmälningar, bildbevis, inspelningar eller förstahandskällor, loggades i en excel-fil.

Störst fokus lades dock på att infiltrera de militanta grupperna via nätet och kartlägga vilka som spred hot, organiserade brott osv. Detta gjordes via en stor mängd falska konton (två på Instagram, åtta på Facebook), där fokus lades på att få dem att se verkliga ut. Kontona lade regelbundet upp olika typer av inlägg och innehåll, kommenterade varandras statusar och förde även konversationer med varandra öppet för att få det att se äkta ut. Vissa konton skrev enbart med gemener, vissa stavade fel osv. Några av kontona var ”aktivist-konton”, som gillade och delade olika former av djurrätts-innehåll. Efterhand blev vi insläppta i olika djurrätts-grupper och efter ett par månader började de mer militanta kretsarna dyka upp i flödet. För att släppas in i de mest slutna grupperna där brott organiserades, krävdes dock att någon gick i god för dig. Exempelvis kunde Konto1, vid ansökan om att bli medlem, få frågan av en militant aktivist om den kände någon annan aktivist som kunde gå i god för den. Konto1 hänvisade då till Konto2, där vi sett till att bli vän med mängder av andra riktiga djurrättsaktivister på Facebook. Konto1 skickade sedan en skärmdump på en fejkad konversation med Konto2, där Konto1 frågade om Konto2 kunde gå i god för hen. När aktivisten senare kontaktade Konto2, kunde Konto2 skriva: ”Konto1 överdriver en aning. Det var länge sen jag var aktiv. Men jag kan absolut gå i god för hen. Det är en bra person.”. Därefter släpptes Konto1 in i grupper och så småningom krypterade appar, där aktivisterna planerade sina brott och vi hittade bevis för mängder av brott. Vi lade även tid på att chatta med och skapa förtroende hos aktivister. Vissa chatt-appar krävde att man gav ut telefonnummer. Detta löstes genom ett nytt mobilnummer, där vi även spelade in en fejkad röstbrevlåda med en annan persons röst, utifall att aktivisterna skulle prova att ringa upp.

För att inte förlora all insyn i chatt-grupperna vid publicering, valde vi att ludda till beskrivningen av metoderna och istället beskriva konton där vi delvis misslyckats att bli insläppta. Som en extra säkerhetsåtgärd hade vi även skapat ett ”offerbart” konto, med en gammal profilbild på reportern, med förhoppningen att detta konto skulle bli det som avslöjades av aktivisterna. Tack vare detta har vi fortfarande insyn i flera av grupperna via vissa konton.

Mycket tid lades också på att kartlägga vilka som stod bakom anonyma konton. Detta gjordes främst via Graph Search-verktyget Stalkscan. Ett anonymt konto kunde till exempel ha skrivit ”Grattis på födelsedagen mamma” under ett annat kontos bild, taggats av släktingar, eller ha publicerat anonyma bilder där bakgrunden gick att jämföra med festbilder som vänner publicerat från samma lägenhet. På detta sätt kunde vi även exempelvis komma fram till vems lägenhet som använts för att spela in en video, där maskerade aktivister uttalade grova mordhot mot enskilda lantbrukare. Verktyget hjälpte oss också att hitta olika typer av mordhot som kontona spred, där allt loggades i Excel.

Acta Publica användes för att se om aktivisterna förekom i bl.a. domar och beslut om besöksförbud. Vi kartlade även aktivisternas inkomster och arbetsgivare via Skatteverket och Försäkringskassan.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Ett 40-tal drabbade lantbrukare (32 vid första publicering), anhöriga, anställda, poliskällor, åklagare, Säpo, forskare på Göteborgs Universitet, Försvarshögskolan, Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, djurrättsaktivister, avhoppare, LRF, politiker, ministrar. Besökte rättegång mot djurrättsaktivister.
Polisanmälningar, förundersökningar, forskningsrapport om autonoma rörelser (FOI), sajterna Biteback/Unoffensive Animal, sociala medier (Facebook, Instagram, Youtube), inspelade telefonsamtal, chattkonversationer i krypterade appar (Wickr, Signal, Telegram), brottsmanualer, handlingar från domstolar/Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Få bönder ville inledningsvis prata med GP. Många var rädda för att eventuell uppmärksamhet skulle leda till fortsatta trakasserier. De flesta vi ringde trodde inte ens att vi var journalister till en början - flera hade tidigare blivit trakasserade av djurrättsaktivister som då utgett sig för att vara journalister. Detta gjorde att vi fick lägga väldigt mycket tid på att bygga förtroende och få andra lantbrukare att gå i god för oss vid nya kontakter.

Inledningsvis var det svårt att bli insläppt i de mest slutna grupperna. Vi diskuterade bland annat idén att fejka en räddningsaktion, där vi tänkt gå in i ett hönshus på natten och låtsas ”frita” ett par hönor, klottra Animal Liberation Front, och sedan publicera video på detta på sajten Biteback. Denna idé genomfördes dock aldrig. Istället löste vi det genom andra metoder som beskrivits ovan.

I samband med publiceringen blev redaktionen, reportern och dennes anhöriga utsatta för hot – något som löstes genom sedvanliga säkerhetsrutiner.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Publiceringen är i första hand en online-publicering (se bifogad länklista). En förkortad version publicerades i pappersversionen.
De viktigaste delarna är:
Paket 1: ”Så blev djurrättsterrorn det största hotet mot bönderna”+”Svenska bönder talar ut om militanta veganernas terror”
Paket 2: ”Djurrättsgruppen sprider bombinstruktioner – i egen handbok”+ ”Här är aktivisterna som sprider hot mot svenska bönder”
Paket 3: ”Djurfront-aktivister jobbade på Vegomässan – sponsrad av Ica och Axfood”

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Cirka fem månader (knappt tre månader fulltid)
September-oktober – Påbörjade arbete med anonyma konton. Började söka drabbade och chatta med aktivister. Jobbade med annat samtidigt.
November-januari – Heltid.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Granskningen fick ett enormt genomslag och reaktioner från hela Sverige strömmade in, framförallt från lantbrukare och personer på landsbygden. Bara trailern innan publicering hade en räckvidd på närmare 1 miljon människor. Granskningen har omskrivits i de flesta medier och ledarsidor, däribland SVT, SR, Aftonbladet, DN, SVD, Expressen, Sydsvenskan, BLT, Land-Lantbruk, ATL och TT. Den uppmärksammades även i TV3:s Efterlyst, Nyhetsmorgon, av Leif GW Persson i TV4:s Brottsjournalen och SVT Opinion Live som livesände ett helt program om granskningen från GP:s redaktion. Granskningen hyllades av Filters chefredaktör under ”Filters favoriter”, och omskrevs i danska och norska tidningar, däribland Aftenposten och Nationen. Franska Le Monde-koncernen kom med förfrågan om att publicera en översatt version i Frankrike, en stor finsk lantbrukarorganisation frågade om de fick återpublicera delar av videomaterialet i granskningen (något vi sa nej till), och GP:s reporter bjöds också in för att tala om granskningen i riksdagen. Under den första partiledardebatten i riksdagen 2019 ägnade Annie Lööf och Gustav Fridolin stora delar av sin tid till att tala om GP:s granskning. Granskningen har också debatterats i flera interpellationsdebatter, däribland en där justitieminister Morgan Johansson gav beskedet att regeringen avser att skärpa lagen om olaga intrång. Även inrikesminister Mikael Damberg reagerade starkt på granskningen. Några veckor senare, i mars, skickade han och regeringen ut ett regleringsbrev till Polismyndigheten, med ett nytt uppdrag om att nu börja prioritera djurrättsrelaterad brottslighet nationellt. Granskningen uppmärksammades återigen i medier under våren, när bönder i olika delar av landet valde att ställa in sina kosläpp i rädsla för aktivisterna.
Granskningen ledde också till att Sveriges största veganmässa, Vegomässan, fick läggas ner efter att GP avslöjat kopplingar mellan arrangörerna och aktivister som spridit dödshot mot bönder.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej. I samband med granskningen som rörde uppgifter kring Djurrättsalliansen och deras kopplingar till brottsliga aktivister, så påstod organisationen utåt att man anmält GP till PO. Någon sådan anmälan har dock inte kommit GP till del och PO har inte heller öppnat något ärende.