Arbetsbeskrivning

Utanförskapet Inifrän

Christofer Brask
2016-09-15

KATEGORI

Storstadstidning

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Anna-Karin Nilsson

Namn: Leo Wallentin, J++

Namn: Jens Finnäs, J++

Namn: Meli Petersson Ellafi

Namn: Josephine Freje

Namn: Britta Svensson

Namn: Claes Petersson

Namn: Julija Sidner

Namn: Magda Gad

Namn: Johanna Karlsson

Namn: Federico Moreno

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Jonte Wentzel
Henrik Jansson
Robin Aron
Christian Örnberg
Fritz Schibli
Alex Ljungdahl

PUBLICERINGSDATUM

2016-06-29

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Expressen

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Hej FGJ!

Först av allt:

Jag bifogar ingen fil utan en länk till sajten där serien UTANFÖRSKAPET INIFRÅN publicerades:

http://www.expressen.se/nyheter/longread/utanforskapet-inifran/grabbarna-pa-seved/

Länken går till första delen i serien och längst ned i varje artikeln finns en meny där ni enkelt kan klicka vidare till övriga delar. Jag bifogar ingen tv, då materialet är allt för omfattande. Om ni vill ha tv separat kan jag naturligtvis ordna så ni får en hårddisk med de olika tv-inslagen (de ligger annars på sajten och är centrala delar i publiceringen).
Jag bifogar inte heller printsidorna. Vi gjorde visserligen en omfattande publicering även i Expressens papperstidning – totalt cirka 40 sidor – men Utanförskapet inifrån var i första hand ett digitalt projekt och kommer bäst till sin rätt via den bifogade länken.

Slutligen: jag önskar nominera denna granskning i två kategorier – både storstadstidning och förnyare. Jag har gjort inbetalning av en anmälningsavgift, meddela mig om ni vill att jag ska göra ytterligare en inbetalning.

Vänligen
Christofer Brask

Och nu, svar på frågan här ovan om vad grävet avslöjat:

# Den växande inkomstklyftan mellan 53 utsatta områden runtom i Sverige och kommunerna där de ligger. Detaljerade, unika uppgifter.
# Gängen som relativt ostört handlar med droger i centrala Malmö – osminkat skildrade från insidan. En tydlig bild av varför samhällets insatser inte ger effekt.
# Konflikten mellan shia- och sunnimuslimer och hur den flyttat in i en mellanstor svensk stad. En tidigare helt oberättad historia om sekterism, religionens makt i svensk vardag, frågor om trosinriktning på anställningsintervjuer, om hur shiamuslimer som arbetar i stadsdelen Vivalla inte öppet vågar visa sin tro och hur en shiamuslimsk församling känner sig tvingad att ha vakter utanför lokalen där de har fest – av rädsla för andra muslimer.
# Framväxten av ett parallellt samhälle, med maffialiknande strukturer, i norra Botkyrka.
# Hårda fakta om de omdebatterade attackerna mot blåljuspersonal. Granskningen visar att situationen inte är alls lika entydig som flera ledande politiker påstått.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Helheten – nio delar – ger en unik inblick i de områden i Sverige som polisen benämner ”särskilt utsatta”. Det handlar om fakta och perspektiv som aldrig tidigare har kommit fram i debatten. Sedan har flera av delarna, för sig, kvaliteter som gör att de ensamma uppgyller kriterierna för en Guldspade. Exempelvis:
# Magda Gads osminkade skildring inifrån de kriminella gängen i Malmö är essensen av undersökande journalistik. Dels ett metodiskt arbete med att bygga upp källor på olika nivåer i Malmös under värld (ett arbete som Gad inledde redan i mars 2011), dels har Gad bott i det berörda området i perioder under ett halvårs tid för att på plats studera kriminaliteten och tala med personerna bakom den.
# Tillsammans med frilansbyrån J++ har Expressen samkört information från olika databaser och tagit fram inkomstutvecklingen i de utsatta områdena och satt denna i relation till respektive kommun. Ett annat exempel på databasdriven journalistik i serien är genomgången av polisarbetet i olika områden i Stockholms län under en helg.
# Under våren förekom mängder av rapporter i medierna om stenkastning mot blåljuspersonal. Flera politiker gjorde också utspel med debattartiklar där man förordade om hårdare tag. Reportern Claes Petersson gjorde jobbet ingen annan journalist hade orkat göra när han i detalj granskade faktaunderlaget bakom blåljusvåldet. En delvis ny bild trädde fram, som visade på allvaret i problemet med stenkastning men samtidigt att det är en berättelse med flera nyanser.
# Johanna Karlsson bodde två veckor i Örebrostadsdelen Vivalla, som blivit känd för den stora mängden IS-resenärer. Åtskilliga artiklar och tv-inslag har handlat om de radikaliserade unga i Vivalla. Johanna Karlsson har istället, genom att intervjua ett hundratal personer i området, berättat en annan och tidigare inte berättad historia: om hur sekterismen flyttat in i ett svenskt miljonprogramsområde, med stora spänningar mellan sunni- och shiamuslimer. En konflikt som ledande politiker i Örebro tycker det är fel att uppmärksamma.
# Josephine Freje och Julija Sidner hittade ett 20-tal HBTQ-personer som berättar om hot och våld som de utsatts för i områden där de bor, eller områden som de känt sig tvingade att flytta från.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

De så kallade utanförskapsområdena – eller, med polisens terminologi, ”utsatta” och ”särskilt utsatta områden” – hade varit i centrum av den politiska debatten i flera års tid. Det har handlat om radikaliserade unga som valt att ansluta till IS och liknande grupper, det har handlat om våld mot blåljuspersonal, om växande klassklyftor, om brinnande bilar, om områden där polisen sägs ha gett upp kampen mot de kriminella gängen och en utbedd ovilja bland invånarna att vittna. Det har till och med talats om ”no go-zoner” – något som egentligen inte existerar i Sverige. Det höga tonläget i debatten bidrog till att det kändes extra angeläget att ta reda på fakta och berätta om utanförskapet på ett nytt, mer ambitiöst sätt.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

# Vanligaste metoden: intervjuer, mycket stor mängd intervjuer, både öppna och anonyma. Johanna Karlssons reportage från Vivalla i Örebro bygger till exempel på ett hundratal intervjuer, men också research i offentliga register och i sociala medier för att reda ut släktskapet och samarbetet mellan imamen i Gävle moské, Abo Raad, och lokala aktivisten Najim al-Ganas som tagit emot medalj av kungen för sitt integrationsarbete i Vivalla.
# Databasjournalistik:
För att kunna studera den ekonomiska utvecklingen i de utsatta områdena jämförde J++ medianinkomsterna i de utsatta områdena 2000 respektive 2015 med den i hela kommunen vid samma tidpunkter. Vi kunde därigenom visa hur de utsatta områdena halkat efter sin omgivning ekonomiskt. Medianinkomsterna hämtades från SCB och var indelade på SAMS-områden. Mappningen av SAMS-områden mot bostadsområden gjordes i QGIS.
För att få en bild av polisarbetet i de berörda områdena tog J++ ut alla ärenden ur RAR (Rikspolisstyrelsens ärendehanteringssystem) för Stockholms län under en helg. Genom att geokoda alla händelser kunde vi kvantifiera hur polisaktiviteten skiljer sig mellan olika områden i Stockholm. Vi kompletterade RAR-utdraget med ett ur STORM (alla 112-samtal).
# Offentliga handlingar – exempelvis 150 incidentrapporter om hot och våld mot räddningstjänst och ambulans i Stockholm, Göteborg och Malmö (i särskilt intressanta fall gjordes sedan vidare undersökningar genom exempelvis avikelse-, händelse- och insatsrapporter). Rapporterna ledde vidare till muntliga källor. Efter en lång rad intervjuer blev bilden tydlig, och den visade sig vara en annan än tidigare känt: på Järvafältet i Stockholm var situationen mer alarmerande än vad som framkommit tidigare (bland annat hade Kista brandstation poliseskort vid varje utryckning) och en barnfamilj i Rinkeby vittnade om hur de var nära att brinna inne då brandkåren på grund av hot hade svårt att nå fram till deras lägenhet. Granskningen tydliggjorde samtidigt viktiga nyanser: medan brandmännen i norra Stockholm var hårt drabbade, fanns endast ett fåtal incidentrapporter om hot och våld mot i övriga storstadsområden. I Göteborg och Malmö beskrevs debatten som kraftigt överdriven.
# Sociala medier. Under granskningen av HBTQ-hatet hittade Josephine Freje och Julija Sidner källor genom sociala medier och möten med föreningar för homosexuella invandrare. Med hjälp av Grindr – en dejtingapp för homosexuella – undersökte de om det fanns några konkreta skillnader mellan områden i Göteborg beträffande hur öppna människor vågade vara med sin sexuella läggning.
# I övrigt, viktigast: Tid. Att vara på plats under lång tid för att skildra från insidan. Magda Gad flyttade till Malmö i slutet av november 2015 och var där sedan till och från fram till början av juni 2016 då reportaget publicerades. Hon var inneboende i en lägenhet på en gata mittemot Rasmusgatan, dit knarkhandeln var centrerad, och levde med grabbarna som sköter handeln. Reportaget bygger på närhet och på att tala med dem det handlar om, istället för att enbart prata om dem med andra personer. På det sättet kunde reportaget förklara – inifrån – varför man blir kriminell och varför samhällets insatser inte fungerar.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Se ovan. Muntliga källor, databaser, offentliga handlingar.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det största problemet var att välja och välja bort. Vi har ett mycket stort researchmaterial och kunde med lätthet ha gjort dubbelt så många reportage.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Totalt 9 delar.
Viktigast:
# Grabbarna på Seved
# Den växande klyftan
# Trubbel i paradiset

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

En och en halv månad från första planeringsmöte med reportergruppen till publicering. Totalt cirka 20 personer inblandade i projektet – några i princip heltid under den här perioden, andra heltid i en, två eller tre veckor medan ytterligare några gjort viktiga punktinsatser under två eller tre arbetsdagar. Undantaget: Magda Gad arbetade med reportaget från Seved i drygt ett halvår, varav sista månaden på heltid.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Stor respons, till klart övervägande del positiva, från kollegor på andra medier i sociala medier och via e-post. Även många politiker på riks- och regeringsnivå som har kommenterat granskningen i sociala medier. Dock är inte detta den typ av raka avslöjanden som genererar nyhetsuppföljningar i andra medier.

Reaktioner på ledarsidor av olika politisk färg:

# Dagens Arena:
http://www.dagensarena.se/redaktionen/klassamhallets-konsekvenser/

# UNT:
http://www.unt.se/asikt/ledare/extremismen-kan-stoppas-4287188.aspx

# Göteborgs-Posten:
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-ett-almedalen-som-kr%C3%A4ver-m%C3%A5nga-svar-1.3448634

# Expressen:
http://www.expressen.se/ledare/parallellsamhallena-lar-bara-fortsatta-vaxa/
http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/forortsfeministerna-sviks-annu-en-gang/

# Liberalernas Lotta Edholm och Gulan Avci på Expressen Debatt:
http://www.expressen.se/debatt/lat-myndigheternas-flytt-ga-till-fororten/

# Replik efter reportaget från Botkyrka – "Ett parallellt samhälle växer fram" – publicerades på Expressen Debatt. Kritik mot att Expressen inte lyfter fram tillräckligt mycket av det positiva som händer i kommunen.
"Vi känner inte igen oss i den bild som målas upp av Botkyrka i Expressens reportage Utanförskapet inifrån", skriver Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande (S) och Erik Åkerlund, lokalpolisområdeschef i Botkyrka.

# Östlin och Åkerlund blev även intervjuade av lokala nyhetssajten Södrasidan.se
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/kommunen-och-polisen-expressens-artiklar-om-norsborg-ger-en-onyanserad-bild/aRKpfD!S4v6eHAWGm3CT0cIOOCcAQ/

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?