Arbetsbeskrivning

Vem kan man lita på

Hans Månson
2019-10-31

KATEGORI

Bok

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Hans Månson

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

PUBLICERINGSDATUM

2019-08-29

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Release Restaurant KB Stockholm

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

”Anonyma källor
kan förgifta
trovärdigheten”
”Det finns inget mer giftigt i ansvarsfull journalistik än anonyma källor. Det finns samtidigt inget mer nödvändigt”, skrev en gång The New York Times läsarombudsman Daniel Okrent.
Boken visar att båda påstående är sanna. De traditionella mediernas trovärdighet urholkas, grävjobb förlorar i betydelse och journalistiken dödgrävare får nya krafter varje gång anonyma källor inte används med omdöme och kritisk blick.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Boken är något så ovanligt som en kritisk granskning av vår egen bransch. Allmänheten känner naturligtvis inte till hur arbetet med anonyma källor bedrivs och har därför svårt att bedöma uppgifters trovärdighet.
Utgivare avstår från eller är obenägna (förtiger) att låta samma allmänhet ta del av t.ex. arbetsmetoder och policydokument. (Undantag finns.) Med tanke på undermåliga eller svagt underbyggda publiceringar bidrar detta till en generellt minskad trovärdighet för traditionella medier.
Att arbetet är original framgår av att ingen tidigare granskat frågan. Idén var min och jag har genomfört den självständigt. Ingen extern finansiering.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Bruket av anonyma källor har intresserat mig i decennier. På tidigare arbetsplatser har jag som chef drivit frågan. Som frilans skrev jag min första krönika i ämnet i Medievärlden 2008.
Sommaren 2017 publicerade Svenska Dagbladet en artikel som var anmärkningsvärd och därefter följde #metoo. En lös idé om en bok blev ett projekt.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Läsa, läsa, läsa. Böcker, nätsajter, tidningar, tidskrifter. Samtal med journalister och jurister. Med läsare. Med makthavare som varit eller avstått från att figurera som anonym källa.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Artiklar om anonyma källor, artiklar med anonyma källor.
Pressetiska regelverk i Europa och USA, organisationer och enskilda redaktioner.
Policydokument.
Kungliga biblioteket.
Policydokument.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Att få såväl allmänheten som kolleger att förstå att mitt yttersta mål är att försvara bruket av och lagstiftningen som tillåter bruket av anonyma källor. Inte motsatsen.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

a/ Poängtera att attackerna mot traditionella medier som ”fake news” ofta bygger på just attacker mot anonyma källor
b/ Att slarvig användning är ett hot mot mediernas trovärdighet.
c/ Visa på hur anonyma källor kan vara helt avgörande för att ett missförhållande i samhället kan avslöjas.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

Från start till mål – två år. Har ingen klar uppfattning i timmar räknat. Research och skrivande höll mig sysselsatt hela tiden, men inte på heltid.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT FRÅN MYNDIGHETER OCH KOLLEGOR?

Helsidesintervju i Journalisten 10-20 oktober 2019,
Omfattande o uppmuntrande tillrop på social medier,
God publik vid seminarier på bokmässan i Göteborg

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej