Arbetsbeskrivning

Villkorligt frigiven

Petter Ljunggren
2021-09-20

KATEGORI

Etermedia riks dokumentär

DESSA PERSONER ANMÄLS OCH KAN NOMINERAS

Namn: Petter Ljunggren

Namn: Johan Frisk

FÖRUTOM OVANSTÅENDE DELTOG FÖLJANDE PERSONER

Nils Hanson, redaktör
Lars Hogéus, foto och redigering
Johan Palmgren, foto
Kalle Segerbäck, foto
Per U Ståhlberg, grafik

PUBLICERINGSDATUM

21 april 2021

VAR PUBLICERADES JOBBET?

Uppdrag granskning, SVT 1

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

I Norge, Finland och Danmark kan risken för ett återfall i brott stoppa en villkorlig frigivning – men inte i Sverige. En klient hos frivården kan dessutom bli misstänkt och till och med erkänna brott utan att den villkorliga frigivningen dras in.

I Sverige blir den som dömts till fängelse som regel frigiven efter två tredjedelar av straffet, så kallad villkorlig frigivning. Reportaget avslöjar ett systemfel inom Kriminalvården och allvarliga brister i hur rättssystemet hanterar dömda som begår nya brott efter att de släppts ut för att avtjäna resten av sitt straff i frihet.

”Hassan” greps av polis två gånger innan dödsolyckan, men släpptes.
I samband med en biljakt i januari 2020 kör 20-årige ”Hassan” ihjäl den 47-årig familjefadern Tommy och skadar hans partner Irena allvarligt. Händelsen blir omskriven, men det Uppdrag granskning kunde avslöja var att ”Hassan” vid två tillfällen innan dödsolyckan togs av polisen för grov olovlig körning, ett brott han dessutom erkänner på plats, men att han släpptes igen trots att han var villkorligt frigiven och alltså fortfarande avtjänade sitt fängelsestraff.

Misskötsamhet och hög risk för återfall inget hinder för villkorlig frigivning.
Under sin tid i fängelset har “Hassan” bedömts ha en påtaglig risk att återfalla i brott. Trots det släpps han ur fängelset som villkorligt frigiven som planerat för att avtjäna 10 månader av straffet i frihet. Fallet ”Hassan” fick stor medial uppmärksamhet när Uppdrag granskning granskade hans brottskarriär i ett tidigare reportage. Han hade varit misstänkt för över 200 brott, och dömts ett stort antal gånger, men rättssystemet hade ändå inte kunnat stoppa hans kriminella framfart. När Uppdrag granskning återigen lyckas få en intervju med honom, efter dödskraschen, sitter han på Kumla. Han berättar att han begått brott dagligen under sin villkorliga frigivning, utan konsekvenser.

Villkorligt frigivna kan begå brott efter brott under strafftiden utan konsekvenser.
I reportaget kartlägger vi unga män, som ”Hassan”, som släpps ut på villkorlig frigivning från Kumla, en av anstalterna med högsta säkerhetsklass där många av landets tyngsta kriminella avtjänar sina fängelsestraff. Sammanlagt handlar det om 42 unga män mellan 18 och 24 år som fått villkorlig frigivning under tre år mellan 2017 och 2019. Kartläggningen visar att det är vanligt att de som släpps ut begår nya brott under sin tid som villkorligt frigivna, och i många fall kan fortsätta med det utan att kriminalvården agerar. Av de 42 unga männen i granskningen begick 30 nya brott under sina villkorliga frigivningar. Ett par bagatellartade. Men i de allra flesta fall narkotikabrott och våldsbrott.

Ett exempel är en ung man i 20-årsåldern, med flera domar i bagaget, som grovt vapenbrott, rån, narkotikabrott och flera fall av misshandel. Han har fått 17 varningar under sin tid på Kumla, men släpps ut som villkorligt frigiven 2019 och under det kommande halvåret begår han brott efter brott och kan fortsätta trots att han grips. Under en period grips han av polisen åtta gånger på sex veckor. Till sist knivhugger han en annan man.

Kvinnomisshandlare fortsatte att slå under villkorlig frigivning.
Som en del av vår publicering på webben kunde vi visa sammanlagt 15 fall från 2020 där gärningsmän, trots återfallsrisk och i flera fall brott mot kontaktförbud, släppts från fängelset och återgått till att slå samma kvinna.

Dömda kan begå brott i fängelset utan att det påverkar den villkorliga frigivningen.
En ny strängare lagstiftning börjar gälla från 1 maj i år, och då ska det bli lättare att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig, och till exempel arbetsvägrar eller röker inomhus. Men däremot skjuts den inte upp för de begår misstänkta brott inne i
fängelset. Det är polisens sak att utreda brottsliga händelser, anser Kriminalvården med hänvisning till att man vill undvika risken att någon straffas två gånger, både av domstol och genom uppskjuten frigivning. Av de 42 unga män som suttit på Kumla och som vi har kartlagt har 17 polisanmälts under anstaltsvistelsen, ofta flera gånger. Det handlar bland annat om våld och hot mot medintagna eller kriminalvårdare. Och i hela landet handlar det om långt över tusen misstänkta misskötsamheter på fängelserna som polisanmäldes förra året. Händelser som därmed inte ska påverka den villkorliga frigivningen.

Detta är exempel på systemfel inom rättsväsendet, framförallt Kriminalvården, som strider mot allmän rättskänsla. Det är luckor som kvarstår trots nyligen införda strängare regler för villkorlig frigivning. Såväl polis som åklagare uttrycker i programmet frustration över att de saknar verktyg för att förhindra fortsatt brottslighet. Kriminalvården förklarar att det inte är deras sak om deras klient grips misstänkt för brott under sin villkorliga frigivning.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Reportaget uppfyller kriterierna för guldspaden genom att ha avslöjat missförhållanden i form av systemfel inom Kriminalvården och den villkorliga frigivningen. Vi kunde visa luckor i rättsapparaten där kriminella handlingar, bland annat grova våldsbrott, inte får några konsekvenser. Detta gjordes genom att sortera och analysera en stor mängd uppgifter från Kriminalvården, och tillföra uppgifter från domar, polisanmälningar och förundersökningar. Vi kunde visa luckor i rättsapparaten där kriminella handlingar inte får några konsekvenser. Vi kunde också ge en ny bild av vad som ledde fram till en omtalad dödsolycka, en bild som illustrerar luckorna i det rättsliga systemet.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Granskningen började med en kartläggning av vad ”Hassan” gjort under sin tid som villkorligt frigiven fram till dödskraschen. Kartläggningen visade att han gripits av polis för olovlig körning vid två tillfällen, men sedan släppts och kunnat fortsätta med sin kriminalitet. Detta väckte frågor om vilken kontroll frivården har över de dömda man har ansvar för. Vi bestämde oss för att granska detta, och hur Kriminalvården hanterar misskötsamhet, risk för återfall och nya brottsmisstankar.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi begärde fram ett stort material från Kriminalvården, bestående av tusentals handlingar: strafftidsbeslut, beslut om misskötsamhet och beslut om uppskjuten villkorlig frigivning. Vissa handlingar fick vi i pappersform, andra som excelark. Uppgifterna som vi fått i pappersform matades in i ett excelark som vi använde tillsammans med excelarken från Kriminalvården för att se hur myndigheten hade hanterat de unga kriminella på Kumla under tre års tid.

Vi gjorde därefter sökningar i databasen Acta Publica, för att kontrollera om de hade begått ytterligare brott under sin villkorliga frigivning. På så vis kunde vi avslöja att 30 av 42 unga män som ingick i vår granskning begick 30 nya brott under sina villkorliga frigivningar, i de flesta fall narkotikabrott och våldsbrott.

Vi begärde också in beslut om uppskjuten villkorlig frigivning för samtliga anstalter i landet, för att undersöka hur Kriminalvården hanterar misskötsamhet på fängelserna.
Vi kunde då avslöja ett systemfel, där misskötsamhet på fängelserna som leder till polisanmälan inte tas upp för bedömning när man ska avgöra om en intagen ska få villkorlig frigivning. Samtidigt hade polisanmälningarna i flera fall inte lett till någon rättslig påföljd, trots att händelserna i sig kan betraktas som misskötsamhet. Det innebär att misskötsamhet i många fall inte leder till några konsekvenser alls, vare sig inom Kriminalvården eller rättsligt. Trots att det ofta handlar om våld eller hot om våld mot såväl andra intagna som anställda på Kriminalvården.

Vi kunde också avslöja att händelser som borde ha polisanmälts men som inte blev polisanmälda, ändå inte togs upp för bedömning av om den intagne skulle ha villkorlig frigivning. Återigen ett exempel på brist på konsekvenser. Detta systemfel hittade vi i en excelfil från Kriminalvården med 4 500 beslut om uppskjuten villkorlig frigivning. I kolumnen för motivering hittade vi i flera beslut formuleringen om polisanmälda händelser som inte togs med i beslutet om uppskjuten villkorlig frigivning. Vi kollade upp bakgrunden till den här praxisen (ett tio år gammalt beslut i Kriminalvårdens ledningsgrupp) och letade upp samtliga beslut där polisanmälda händelser och/eller händelser som borde ha polisanmälts inte tagits med. Vi kontrollerade sedan i databasen Acta Publica ifall polisanmälningarna hade lett till någon påföljd.

Granskningen av kvinnomisshandlare som fortsätter begå brott mot samma kvinna under villkorlig frigivning gjorde vi genom att söka i databasen Acta Publica efter brottet kvinnofridskränkning. Vi hittade nästan 500 domar och sorterade ut domar där den dömde hade dömts tidigare (för brott mot samma målsägande) och nu gjort sig skyldig till ny brottslighet under den villkorliga frigivningen.

En viktig del av reportaget bestod av intervjuer med ”Hassan” och Irena, vars man omkom i dödsolyckan. Genom intervjuer och dokumentation, som förundersökningsprotokoll, polisanmälningar och åklagarbeslut, kartlade vi ”Hassans” tid som villkorligt frigiven. På så sätt kunde vi ge en ny bild av den omtalade händelsen, där det framkom att han fortsatt sin brottsliga karriär medan han avtjänade den sista tredjedelen av sitt straff utanför fängelsemurarna, utan att Kriminalvårdens kontroll varit något hinder. Vi kunde avslöja att han tagits för olovlig körning två gånger före dödsolyckan, men att polisen släppt honom i brist på rättsliga verktyg.

VILKA TYPER AV KÄLLOR ANVÄNDES?

Handlingar från Kriminalvården, som strafftidsbeslut, beslut om misskötsamhet och beslut om uppskjuten villkorlig frigivning. Domar, förundersökningar, polisanmälningar.

Intervjuer med centrala personer: poliser, åklagare, personal och chefer från Kriminalvården, brottsoffer och ”Hassan”, som orsakade dödsolyckan.

VILKA PROBLEM STÖTTE DU PÅ UNDER ARBETET?

Det var svårt att göra sökningen på unga män som släppts från Kumla på villkorlig frigivning. Problemet var att strafftidsbesluten kunde fattas på häkten och då blev det svårt att hitta beslut som gällde personer som senare släppts från Kumla.

Det löste sig efter en del mejl- och telefonkontakt med en jurist som var tjänstvillig och låg på it-avdelningen för att de skulle göra rätt sökningar.

Ett annat problem var att få tillgång till centrala intervjupersoner, där många timmars arbete lades ner på att få intervjuer med Irena och ”Hassan”, som vid tillfället var intagen på Kumla.

Intervjun med ”Hassan” blev av efter en tids brevväxling och besök på Kumla, där vi kunde prata och skapa förtroende.

OM PUBLICERINGEN AV GRÄVET BESTÅR AV MÅNGA DELAR, VILKA DELAR ANSER DU/NI ÄR VIKTIGAST (MAX 3)?

Publiceringen av hela reportaget i Uppdrag granskning den 21 april är viktigast. I samband med det gjordes ett antal webbpubliceringar, byggda på reportaget. Men vi publicerade också ytterligare en granskning av kvinnomisshandlare som fortsatte att slå under villkorlig frigivning.

HUR LÅNG TID TOG PROJEKTET?

4,5 månad.

VILKA KONSEKVENSER HAR AVSLÖJANDET FÅTT?

En kriminalpolitisk debatt följde på reportaget, det togs upp i riksdagen där justitieministern fick svara på frågor om vilka åtgärder han planerade för att hindra att villkorligt frigivna begår brott och Kriminalvårdens generaldirektör kallades till Justititeutskottet.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET??

Granskningen ledde till artiklar i flera nationella medier, bland annat SVT Nyheter, Aftonbladet och Expressen.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL PO, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja, en anmälan till Granskningsnämnden gjordes. Nämndens ordförande beslutade att anmälan inte skulle leda till ett ärende.