Nyhet

Maria Ressa – publicist i motvind

2020-04-02

Hon är en publicist och entreprenör som fått kämpa hårt mot en alltmer auktoritär regim. Och hon har en varning till
Nordens demokratier:
– Om ni inte gör något kan ni snart vara i samma situation.

Det har tagit ett tag att få till den här intervjun. Maria Ressas pressperson har skjutit upp och skjutit upp igen. Maria Ressa, vd för mediebolaget Rappler News, är en person med späckad kalender – både för att hinna med bolagets drift, föredrag och paneldiskussioner och även för möten med jurister för att hantera den filippinska regimens attacker både på Rappler News och på henne personligen. Under president Rodrigo Dutertes år vid makten har hon gripits upprepade gånger.

När Scoop slutligen når Maria Ressa över Skype närmar sig klockan lunchtid i New York där hon befinner sig för affärsmöten och för en paneldiskussion om våld mot kvinnor, där hon delat scen med bland andra Monica Lewinsky, en gång världskänd som förevändningen för riksrättsprocessen mot USA:s president Bill Clinton och i dag engagerad i kvinnofrågor.

Maria Ressa har en lång bakgrund som nyhetsjournalist på CNN i Filippinerna, och driver sedan några år den oberoende nyhets-sajten Rappler News som hon också äger till en fjärdedel.

Rappler startade som en sida på Facebook, men är i dag en egen sajt – en av de få i Filippinerna som rapporterar kritiskt om den auktoritära regimen.

– Men för det mesta när man talar om oberoende medier i vårt land, och i många andra länder, så menar man små medier, utan möjlighet att växa, säger Maria Ressa.

– Och jag kommer från ett stort tv-bolag. Jag vill inte predika för en tom kyrka.

Men med den moderna tekniken har det varit möjligt för hennes mediebolag att faktiskt växa sig stort.

Just teknik, och att hitta nya affärsmodeller, är något som engagerar Maria Ressa. Och inte bara för att det är hennes ansvar som vd.

– Annonser är en död eller döende affärsmodell för nyhetsmedier, säger hon. Det vi har upptäckt är att samma saker som är nödvändiga för journalister att behärska i dag också kan användas för att skapa en fungerande affärsmodell för mediebolag. Och det är kärnan som jag ser det. Vi måste se till att journalistiken överlever.

Den filippinska regimens attacker mot medierna har skett i tre steg, säger Maria Ressa. Först gick man på den största dagstidningen, The Philippine Daily Enquirer. Ägarna fann för gott att sälja tidningen till en affärsman med kopplingar till Rodrigo Duterte. Sedan kom turen till tv-bolaget ABS-CBN. Sedan gick man på Rappler News.

– Presidenten tog upp oss i sitt tal till nationen 2017. Han upprepade sådant som hade förekommit i sociala medier under ett år: att vi ägs av utländska intressen, att vi skulle försöka förändra det filippinska samhället.

De senaste månaderna har ABS-CBN åter varit i fokus, och i februari tvingades tv-bolaget rikta en formell ursäkt till presidenten.

– Jag tror att vi börjar se ett motstånd från medierna, säger Maria Ressa. Så ABS-CBN är en viktig bundsförvant i detta. Men det svåra när du har en situation som den i Filippinerna är att du måste sluta tänka som om det vore den gamla världen.

Den gamla världen. Den före internet och före sociala medier. När etablerade medier var grindvakter och kuratorer av informationsflödet. Maria Ressa talar mycket om hur sociala medier totalt har förändrat det politiska landskapet.

– Sociala medier har verkligen använts för att förändra och polarisera samhället och det demokratiska samtalet. Och i dag har vi en president som är den mäktigaste ledaren vi någonsin haft.

Mäktigare än till och med den gamle filippinske diktatorn Ferdinand Marcos, anser Maria Ressa.

– För Duterte har inte behövt utlysa undantagstillstånd för att samla all makt. Och samtidigt breder kleptokratin ut sig inför allas åsyn.

Att de stora plattformarna för sociala medier inte hålls ansvariga utgör i dag ett verkligt problem, anser Maria Ressa.

– Plattformarna måste precis som publicister vara transparenta, kunna hållas ansvariga och ha en enhetlig policy. Nu är det nästan som om de skulle ha bjudit hem oss, gett oss skjutvapen och rätt att döda varandra. Det krävs att regler kommer på plats, och de reglerna måste vara till för att skydda det offentliga rummet.

– Våld på nätet leder till fysiskt våld. Lögner som upprepas en miljon gånger blir till fakta. Utan fakta finns ingen sanning, och utan sanning ingen tillit. Det är därför demokratin har försvagats så.

På sikt anser Maria Ressa att det behövs ny lagstiftning för att lösa problemet med sociala medier och deras påverkan på hur vi tänker.

– Det var bara ett och ett halvt år sedan jag ändrade mig om detta. Innan tänkte jag att det räckte att plattformarna reglerade sig själva, men det har blivit uppenbart att det inte fungerar.

I stället vill hon se en modell där användaren äger den data hen lämnar ut på exempelvis Facebook – och också kan ta den med sig till en konkurrent.

– På så vis har Facebook ett incitament att skydda mig, eftersom jag kan välja att lämna. I dag finns ingen sådan möjlighet för Facebooks användare.

Men det är lösningarna på kort sikt som framför allt oroar Maria Ressa.

– 2020 kommer att bli ett avgörande år. Om vi inte lyckas rätta till saker 2020 kan två eller tre år i den här dystopin lätt bli till decennier.

Hon citerar sovjetiska KGB:s gamle chef Jurij Andropov, ett kort tag efter Leonid Brezjnevs död även Sovjetunionens ledare: Desinformation är som en drog. Tar man den två eller tre gånger är det ingen fara, men tar man den regelbundet förändras man permanent.

– Jag tänker mig det så här, att du har lögnerna, giftet här. Och så har du människor som konsumerar lögnerna regelbundet och de är som missbrukare som behöver rehabilitering. Vi påverkas dagligen av informationen vi exponeras för. Om något är det ett bevis för att information är makt. Och vi måste rensa upp i det offentliga rummet.

– Ni i Väst, i Sverige, i Finland och i Norge, ni har robusta demokratier. Men det var företag från Väst som hjälpte till att luckra upp vår demokrati.

Och det har gått fort.

– Den dystopi som är Filippinerna i dag där våra demokratiska institutioner kollapsade på ett halvår och där vårt folk blev så polariserat – det var inte så för tre år sedan. Det hände så fort, och om inte ni ser till att hålla de här bolagen ansvariga så kan ni också hamna i samma situation. Eller värre.

Daniel Wiklander

Detta är en artikel ur Scoop nr 1/2020. Beställ ditt nummer här!