Nyhet

Ett nödvändigt ont?

2019-07-01

I årets andra nummer av Scoop har vi bland mycket annat tittat närmare på effekterna av den europeiska dataskyddsförordningen GDPR, som varit i kraft i dryga 13 månader.

Under ledning av journalisten och läraren Christoph Andersson har studenter på Södertörns högskola begärt ut handlingar från en lång rad myndigheter, för att undersöka hur tolkningen av GDPR och den svenska lagen 2018:218 som stiftats till följd av den kan ha påverkat myndigheternas bedömning av vad de kan lämna ut och inte.

Det de fann gav knappast en entydig bild, men en myndighet stod ut – Datainspektionen. Under arbetet skulle det också visa sig att Datainspektionen av allt att döma missat – eller underlåtit – att anmäla en så kallad personuppgiftsincident som myndigheten själv varit upphov till när den av misstag lämnade ut en känslig personuppgift till två av studenterna. Handlingarna som visar att anmälan inte gjorts hade inte hunnit lämnas ut innan Scoop gick till tryck, men hur det gick kan man läsa här.

Det finns ett begrepp som återkommer många gånger i den europeiska dataskyddsförordningen GDPR: nödvändighet. Ordet nödvändig, nödvändigt och så vidare återfinns på 93 ställen i dokumentet.

I domen i EU-domstolen från i höstas, som nekar en grupp europeiska journalister att få ut kvitton och andra handlingar som visar hur ledamöterna i Europaparlamentet använder bidrag de får, förekommer begreppet 33 gånger. Bland annat förs ett resonemang om att journalisterna inte visat varför det är nödvändigt att uppgifterna lämnas ut.

GDPR förordar att individen kan kräva att personuppgifter ”utan onödigt dröjsmål” raderas när de inte längre är ”nödvändiga för de ändamål för vilka de samlats in eller på annat sätt behandlats”. Tidningsredaktioner och motsvarande som omfattas av de svenska grundlagarna TF och YGL är inte uttryckligen undantagna i GDPR, även om en allmänt hållen skrivning tillåter medlemsländerna att göra undantag från förordningen för ”journalistiska ändamål” om undantagen är – just det – ”nödvändiga för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten”.

Den svenska offentlighetsprincipen har i mångt och mycket varit ett sätt för alla – journalister som enskilda – som begär ut en handling att slippa avkrävas svar på frågan ”men ska det verkligen vara nödvändigt?”. Den som har att lämna ut uppgifterna ska inte ens behöva ställa sig själv den frågan.

Den tiden kan snart vara förbi, och det är väldigt oroande.

Daniel Wiklander, redaktör och ansvarig utgivare.

Nyhetsarkivet

När personuppgifter ses som farliga

2019-07-01

Drygt ett år har förflutit sedan GDPR infördes. Än är det för tidigt att uttala sig om vilken effekt förordningen kommer att få, men en sak ... Läs mer

Vem ska egentligen granska Datainspektionen?

2019-07-01

Under 2018 registrerade Datainspektionen uppåt tusen fall, där olika myndigheter felaktigt lämnat ut personuppgifter. Men ett fall valde Datainspektionen att inte registrera alls. Det gällde hur ... Läs mer

Ett nödvändigt ont?

2019-07-01

I årets andra nummer av Scoop har vi bland mycket annat tittat närmare på effekterna av den europeiska dataskyddsförordningen GDPR, som varit i kraft i dryga ... Läs mer

Äldre artiklar

Videoarkivet

GRÄV 2014 – David Leigh

2014-08-15

New Forms of Global Data investigation – Wikileaks, Offshore Company Secrets, Snowden (ENG)The European answer to journalist Bob Woodward. David Leigh was recently rewarded with the ... Läs mer

GRÄV 2014 – Anfall, bakhåll eller tålamod?

2014-08-15

Anfall, bakhåll eller tålamod? (Sophia Djiobaridis, Helena Gissén, Daniel Velasco, Björn Häger) Läs mer

GRÄV 2014 – Invignings debatt

2014-08-15

INVIGNING. Debatt: Efter mordet på Nils Horner – hur kan korrespondenternas riskfyllda arbete Läs mer

Äldre videoklipp