Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Emelie Rosén
Daniel Öhman
Förutom ovanstående deltog följande personer
Lisa Helgesson chef Grävgruppen
Ylva Lindgren medproducent Agenterna Dokumentärredaktionen
Ett stort antal reportrar, producenter och programledare på Ekot, Studio ett, Dagens Eko, Studio ett och Godmorgon Världen.
Publiceringsdatum
6 februari 2024, och nyheter löpande i tre månader
Var publicerades jobbet?
Ekot och P1 Dokumentär
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Ekot och P1 Dokumentär har avslöjat hur Iran, med hjälp av två hemliga agenter, misstänks ha planerat mord på tre svenska judar. Granskningen avslöjar också hur Migrationsverket gav det misstänkta agentparet asyl som afghaner, trots att Migrationsverket fick varningar om att mannen i paret i själva verket jobbade för Irans revolutionsgarde, en ökänd militär- och underrättelsetjänst och hade ljugit om sin nationalitet. Granskningen avslöjar hur paret kunde leva fritt i Sverige, och tros ha kunnat verka som en sovande terrorcell i mer än fem år, innan de ska ha fått i skarpt uppdrag att planera mord här. Ett uppdrag de misstänks ha fått av just det utpekade revolutionsgardet. Ekot och P1 Dokumentär avslöjar också att den dåvarande regeringen fick kännedom om fallet, utan att protestera mot Iran. Dessutom avslöjar granskningen fler misstänkta iranska operationer eller underrättelseofficerare som hållits hemliga för allmänheten. Det rör bland annat en diplomat på ambassaden i Stockholm.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Avslöjandena har skakat om Sverige, men också gett stort eko internationellt. Med hjälp av omfattande kartläggning, en mångfald av källor och oberoende granskning av stödbevisning kan reportrarna detaljerat beskriva de misstag Sverige gjorde när det misstänkta agentparet lyckades etablera sig här, hur det gick till när paret sen misstänks ha fått sitt uppdrag från revolutionsgardet, hur de kartlade tre svenska judar, och varför paret i slutänden utvisades till Iran, i stället för att åtalas. Både källor och annan bevisning har hämtats in från flera världsdelar, och reportrarna har använt sig av avancerad digital research för att exempelvis verifiera individers identiteter, verifiera dokuments äkthet (eller avfärda dem som falska eller fabricerade), samt kartlägga rörelsemönster utifrån geolokalisering av bildmaterial. Medvetet och tålmodigt arbete med källor och minutiösa studier av även till synes innehållslösa dokument har bl a lett till avslöjandet om tipsen Migrationsverket fått om mannen. Granskningen har inte bara lett till världsunika avslöjanden om Irans misstänkta terrorplaner, den har också resulterat i helt ny information om hur de misstänkta agenterna lurade Sverige.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi hade noterat att säkerhetshotet från Iran vid den tiden uppmärksammats relativt lite i Sverige, samtidigt som Iran togs upp som ett av de länder som utgjorde det största säkerhetshotet mot Sverige, enligt Säkerhetspolisens årsböcker år efter år. Vi identifierade också att Säpo menade att man avvärjt attentatsplaner, utan att det uppmärksammats vad det var för planer. Vår hypotes var därför att om vi kunde identifiera vad det rörde för attentat så skulle det gömma sig en viktig granskning där, vilket också visade sig stämma. Vi började således ganska brett, och undersökte länge fler misstänkta operationer innan vi valde att fokusera granskningen kring det misstänkta agentparet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
För att identifiera potentiella attentatsplaner och underrättelseoperationer från Iran började vi med en omfattande kartläggning där vi genom tidigare förundersökningar, rapporter och källkontakter som rörde en rad exilgrupper från Iran kunde börja få en bild av hur misstänkta hot från Irans regim oftast verkade te sig i Sverige. Parallellt hämtade vi in liknande kunskap kring internationella fall, för att få en större förståelse för hur regimen ”brukar” operera. I den här fasen uppfördes en rad hypoteser kopplat till just det utvisade paret från Iran som vi senare kom att fokusera på, men de flesta vi hade kontakt med trodde att de hade planerat brott mot någon del av den iranska diasporan i Sverige. Det dröjde flera månader innan vi kunde bekräfta att de misstänkta attentatsplanerna från paret i stället riktats mot tre svenska judar. För att få förståelse för hur Iran arbetar säkrade vi också mycket källmaterial från Iran, och har exempelvis tagit del av omfattande läckt material efter olika hackerattacker mot regimen. Arbetet ledde även till avslöjandet av ytterligare misstänkta iranska operationer i Sverige, där bland annat en ambassadtjänsteman misstänktes för samröre med den iranska säkerhetstjänsten. Tidigt i projektet landade vi i att det inte var tillräckligt att granska Irans agerande i Sverige. Vi såg det som en viktig uppgift att granska svenska myndigheters, så väl som regeringens, agerande i relation till det här. Eftersom det misstänkta paret ska ha kunnat leva som en sovande terrorcell i Sverige i flera år såg vi det som sannolikt att det fanns sådant som hade kunnat avslöja dem långt tidigare. Vi lade därför mycket kraft på att granska deras väg in i det svenska samhället, där Migrationsverkets agerande självklart blev en viktig pusselbit. En nyckel i det här var hur mycket information vi lyckades utläsa och pussla ihop av de kraftigt maskade handlingar från parets asylärende som vi tog del av från Migrationsverket. Även om mycket ansågs omfattas av sekretess kunde detaljer, så som datum och korrespondenspartners, öppna viktiga dörrar för oss. Vårt envetna pusslande kring vad vi kunde få ut offentligt, vad andra instanser kunde lämna ut, och vad vi kunde få från källor gjorde att vi till slut lyckades komma över de tips med varningar om mannen som Migrationsverket fick redan sommaren 2016, vilket var ett viktigt genombrott för granskningen. Granskningen har också krävt en omfattande digital research, och vi har försökt att följa misstänkta personers varje steg både i Sverige och utomlands genom exempelvis geolokalisering av bilder, och i vissa fall har vi också lyckats säkra flygbiljetter, ekonomiska transaktioner och kommunikation. Vår kartläggning har samlats in systematiskt, och källor hållits helt ovetande om varandra så att vi kan verifiera information från så många oberoende parter som möjligt.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
* Ett antal källor från olika delar av världen, med varierande funktion. Exempelvis med insyn i iranska operationer, eller svenskt underrättelsearbete, eller som träffat på det misstänkta agentparet (mer specifika detaljer lämnas inte med hänsyn till bland annat källornas säkerhet) * Offentliga handlingar från en lång rad svenska myndigheter, så som tex Migrationsverket, Skatteverket, Polismyndigheten, domstolar, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, högskolor, kommuner mfl * Chattar, mejl, resehandlingar, ID-handlingar och transaktioner som tagits fram självständigt eller med hjälp av källor * Digital OSINT (ex sociala medier för att verifiera resor, personkopplingar, tidslinjer och identiteter, samt AI för ansiktsigenkänning) * Mediearkiv och arkiv för personuppgifter från flera länder
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Eftersom det aldrig väcktes åtal mot paret fanns extremt lite offentlig information att tillgå gällande själva förundersökningen. (sekretess) Här fick vi lägga mycket tid på att inhämta information från annat håll, och själva lägga ett pussel kring vad som gjordes när och baserat på vilken information. Migrationsverket valde också, åtminstone fram till vår första publicering, att tolka sekretesslagstiftningen på ett sätt som gjorde det svårt att granska deras agerande men enkelt för dem att inte svara på våra frågor. Efter publicering tvingades verket revidera sina ställningstaganden på flera punkter och svarade åtminstone delvis på några av de frågor de inför publicering vägrat svara på och lämnade ut material de initialt nekat till. När det gäller den dåvarande regeringens agerande var en svårighet att ytterst få personer var informerade och ännu färre ville prata med oss. Först månader efter publicering och efter att vi via källor lyckats kartlägga hur regeringen hanterat informationen ställde förra utrikesministern Ann Linde upp på en intervju. En annan svårighet har varit att det finns en stor rädsla bland vissa källor, just med tanke på att Iran har en dokumenterad kapacitet att ge sig på individer utomlands, både gällande kidnappningar och mord. Det här har gjort att vi behövt lägga mycket fokus på säkerheten för våra källor vid kontakt, och också att kontakten har fått ta tid.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen består i första hand av en dokumentärserie i fyra delar, hela serien är viktig för granskningen. Utöver dokumentärserien har vi gjort ett 30-tal nyhetspubliceringar. Vissa nyheter innehåller också avslöjanden som inte finns med i dokumentärserien, det gäller inte minst efterarbetet då trycket som uppstod på svenska myndigheter vid vår publicering gjorde att vi kunde komma allt längre, och publicera uppföljande avslöjanden om både Migrationsverkets och Säkerhetspolisens agerande. En innehållsförteckning med översikt över publiceringarna finns bland de uppladdade ljudfilerna
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Emelie Rosén och Daniel Öhman arbetade med granskningen från senvåren 2023 till och med publicering i februari 2024, samt ytterligare några månader med uppföljningar. Dokumentärproducent Ylva Lindgren arbetade med produktionen i cirka två månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Utrikesminister Tobias Billström hade ett möte med Irans utrikesminister där han tog upp hur allvarligt regeringen såg på det som avslöjats. Han förde också upp frågan på EU-nivå. Iran bemötte först publiceringen med tystnad, men ungefär en vecka efter publiceringen började en kommentar från Irans ambassad i Stockholm att spridas. Där hänvisade man till medierapporteringen som ”inbillningar”. Kommentaren tolkas av experter som att Ekots avslöjanden blivit ett så stort problem för regimen att man kände sig tvungen att kommentera. Efter granskningen har det lyfts nya krav på sanktioner mot Iran, och en terrorlistning av revolutionsgardet. Det har också kommit en rad politiska krav på att Migrationsverket ska se över sina rutiner. Verket har inte svarat om så skett.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Avslöjandet dominerade den svenska nyhetsrapporteringen. Enligt en genomgång från Retriever publicerades mer än 300 artiklar i svensk media om granskningen. Granskningen slog rekord i antalet digitala lyssningar på P1 Dokumentär under en vecka. Rapporteringen har lett till ett hundratal artiklar i internationell press, och reportrarna har intervjuats av bla Iran International, ett av de största exilpersiska mediebolagen med miljontals tittare. Även exempelvis AFP och AP och Wall Street Journal har rapporterat om granskningen. Agenterna har 2024 belönats med Prix Europa och Guldörat.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, inte såvitt vi vet.