Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Lapo Lappin
Förutom ovanstående deltog följande personer
Min redaktör Ola Wong.
Publiceringsdatum
27/9/2023
Var publicerades jobbet?
Kvartal
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Med hjälp av stilometriska dataprogram visar granskningen att Camilla Läckberg troligen använt en spökskrivare för två av hennes titlar: Kvinnor utan nåd samt Gå i fängelse. Programmen kunde dessutom hitta att hon tagit omfattande hjälp av Pascal Engman som redaktör i två andra böcker: Vingar av silver och En bur av guld.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det är första gången som en datadriven stilometrisk metod används inom svensk journalistik, samt förmodligen också första gången någonsin som stilometri används journalistiskt för att ta reda på huruvida en författare använder sig av en spökskrivare. Granskningen visar på nya sätt att använda och integrera digitala vertyg (både statistiska och AI-drivna) i datajournalistiken.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Ursprungsidén kläcktes när jag läste om hur en forskare i lingvistik hade lyckats identifiera att det var JK Rowling som gömde sig bakom pseudonymen Robert Galbraith genom en metod som kallades stilometri. Då letade jag efter en svensk litterär gåta på vilken man kunde applicera stilometriska metoder. Då snubblade jag över den satiriska romanen Spökskrivaren (2021) av Håkan Lindgren, som anspelar på rykten om spökskriveri i deckarbranschen. Rykten kring att Camilla Läckberg skulle ha använt sig av en spökskrivare har florerat länge, men aldrig undersökts ordentlig. Då bestämde jag mig att applicera stilometri på problemet – vilket mig veterligen är den första gången stilometri har använts för att avslöja en spökskrivare.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Arbetsmetoden bestod i att först sätta in mig i stilometrin som forskningsområde. Eftersom stilometrin inte är något särskilt bekant för allmänheten och fortfarande kan betraktas som en specialiserad forskningsnisch är materialet inte lättillgängligt. Källorna som finns är renodlade forskningsartiklar med mycket statistik och kod. Så den första månaden bestod av att tillgodogöra sig grunderna i stilometri (att förstå teorin och matematiken bakom) och lära mig att koda i stilometriprogrammet Stylo (i dataspråket R, som jag också fick lära mig). Jag använde också ett annat stilometriprogram, det AI-drivna JGAAP, för att kontrollera att analyserna i Stylo gav resultat som gick att upprepa. När detta var på plats gällde det att utforma experiment med texterna, det vill säga först bygga en textsamling med lämpliga texter som kunde ge balanserade utfall och sedan köra texterna genom programmet för att ta reda på deras olika stilistiska egenskaper. För att göra detta på bästa sätt tog jag kontakt med upphovsmännen bakom dessa program, som anses som de främsta forskarna inom fältet stilometri. De fick ge input och förslag på hur man bäst utformar experiment för att ta reda på det jag ville ta reda på. Efter detta fick jag utföra hundratals olika experiment med texterna, för att på så sätt kunna mäta olika egenskaper och ta reda på huruvida stilen i de olika verken var konstant eller skiljde sig. För att kontrollera för att resultaten inte berodde på slumpen eller andra utomstående faktorer utförde jag även många kontrollexperiment. När experimenten var utförda och sammanställda fick en av experterna i stilometri även se och kommentera resultaten.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Stilometriprogrammet Stylo (i dataspråket R). Jag använde också ett annat stilometriprogram, det AI-drivna JGAAP. Därtill tillkommer facklitteratur, Läckbergs granskade böcker, och intervjuer med forskare som Mike Kestemont, litteraturprofessor vid universitetet i Antwerpen och en av upphovsmännen bakom Stylo. Jag intervjuade även Pascal Engman och fick kommentar från Forum bokförlag.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Huvudproblemet i arbetet var att det inte finns enkla sätt att lära sig teorin bakom stilometri eller hur man nyttjar stilometrisk mjukvara. Det finns inga ”tutorials” eller liknande genvägar. Allt material är på avancerad nivå och kräver kunskaper i statistik och kodning: därför behövde man lära sig hela hantverket från grunden, vilket var svårt och tidskrävande. Ett annat problem var också att Camilla Läckberg och journalister som sympatiserar med henne har spridit uppfattningen att det skulle röja sig om ett aktivt redaktörskap från Pascal Engmans sida och inte spökskrivande. Dock bör man här påpeka att en av böckerna som datorprogrammen pekade ut som skrivna av spökskrivare inte bedömdes vara skriven av Engman utan någon annan. Man bör också betänka att stilometri granskar något långt mer djupgående i texten än ändringar av en redaktör. Det visar författarens fingeravtryck, som denne lämnar efter sig utan att tänka på det. Programmen mäter statistiska samband som svårligen kan döljas eller skyllas på redaktörskap.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen bestod av en stor publicering: https://kvartal.se/artiklar/ai-visar-de-har-romanerna-av-lackberg-ar-spokskrivna/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Projektet tog två månader, från mitten av juli till mitten av september.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandet ledde till en bredare diskussion om spökskriveri i skrivbranschen och behovet av genomskinlighet förlagsvärlden. Artikeln fick även ett stort internationellt genomslag. Det startade även en journalistisk diskussion om vikten av att utforska olika tillämpningar av digitala verktyg och AI i journalistiken (t.ex. Lisa Irenius i SvD) och på bokmässan i Göteborg.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Avslöjandet rapporterades omedelbart i så gott som alla svenska medier, och blev föremål för omfattande debatt på kultursidorna och på bokmässan i Göteborg. Ekot producerade en dokumentären ”Jakten på Camilla Läckbergs spökskrivare". Avslöjandet blev rapporterad även i en lång artikel i The Guardian och blev världsnyhet, omskriven i tidningar som Vanity Fair, El Mundo, Il corriere della sera, tysk och belgisk public service, och i medier i Finland, Danmark, Norge, Island, Estland, Frankrike, Polen, Grekland, Slovenien, Belgien, Tyskland, Italien, Portugal, Spanien med flera.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej