SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
I reportageboken "Allt är en konspiration – en resa genom underlandet" – blottläggs konspirationstänkandets rötter, utbredning och orsaker. Jag visar hur ett antal centrala konspiratiponsteorier skapats, av vem och i vilka sammanhang, och riktar ljuset mot upphovsmännen, mot skuggestalter och frontfigurer. Längs vägen framträder en större bild: av en tanketradition som formats i journalistikens, vetenskapens och politikens utmarker, som ibland har fått förödande konsekvenser, och som via nätets bakgator återigen har tagit sig in i maktens korridorer.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Boken skildrar väsentliga förhållanden som allmänheten, eller åtminstone de flesta, tidigare inte känt till. Även människor som befinner sig utanför nätets konspirationsfixerade ekokammare konfronteras emellanåt med konspirationsteorier, men för såväl de innestängda som utestängda är det svårt att få syn på helheten. Genom en detaljerad skildring av de mindre och större sammanhangen framträder förhoppningsvis bilden: av en relativt dold värld, ett underland med explosiv laddning, som håller på att omgestalta verkligheten.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Under arbetet med en av mina tidigare reportageböcker – Amerikansk höst – mötte jag många som uttryckte konspirationsteorier om alltifrån Barack Obama till 9/11. Även i Sverige hade konspirationstänkandet fått ett uppsving, märkte jag senare. Samtidigt saknade jag en bok som skildrade fenomenet, och som grävde på djupet. Jag bestämde mig för försöka skriva en sådan bok.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Jag har rört mig i konspirationstänkandets värld, rest genom "underlandet", träffat och intervjuat dussintals människor som tror på och sprider konspirationsteorier – i USA, Sverige, Storbritannien och Tyskland. Jag har fokuserat på ett antal nyckelpersoner i framställningen, men jag har samtalat och mejlar med betydligt fler. Samtidigt har jag kartlagt konspirationstänkandets digitala landskap och spårat teoriernas födelse och fortplantning genom historien. Fältarbetet och researchen har varit varandras förutsättning.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Jag har använt mig av internets enorma arkiv, ofta hittat nycklar på nedlagda (och arkiverade) hemsidor och communities, men också letat svar i akademisk litteratur, filmer, tidningar och i äldre konspirationsteoretisk litteratur. Det krävs väldigt mycket läsning och analys av mer eller mindre trovärdiga källor för att skriva boken, och naturligtvis nitisk källkritik. Förutom de personer som framträder under eget namn i boken har jag intervjuat en rad personer som velat vara anonyma – men som delat med sig av viktig information.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Jag har inte dolt min identitet eller mina syften för dem jag intervjuat och följt. Ibland har detta bränt broar till möjliga intervjuobjekt. De har helt enkelt vägrat prata med eller träffa mig, och anklagat mig för att vara konspirationens agent. De som släppte in mig och lät sig intervjuas var dock tillräckligt många och betydelsefulla. Genom att visa respekt och nyfikenhet fick jag också tillgång till människors uppriktiga berättelser, vilket gav nödvändig förståelse. Att kartlägga nyckelpersonernas liv visade sig i några fall vara en rejäl utmaning. Det gäller särskilt de som inte är i livet. Hur sorterar man i de ofta sparsmakade uppgifter som ändå finns tillgängliga? Vad är fakta och vad är fiktion? Men genom att ställa subjektiva skildringar mot kända förhållanden och söka svar i flera källor kunde jag ändå lägga ett pussel av faktauppgifter.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka 18 månader.