Sök
Kategori
Magasin
Nominerade
Johan Fyrk
Publiceringsdatum
2021-12-01
Var publicerades jobbet?
På byggnadsarbetaren.se, sedan i kortare sammanfattningar i papperstidningen. Här finns alla delar, där man också kan se grafik: https://www.byggnadsarbetaren.se/bakom-fasaden/
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Brottslingarnas fina fasad: sajter, avtal och diplom Fuskare och kriminella inom bygg behöver en snygg yta för att skapa förtroende hos kunder och beställare. Byggnadsarbetaren avslöjade att brottslingarna utan problem skriver avtal med Byggnads, syns på offertsajter och utses till gasellföretag. Kunderna luras av den fina fasaden och anlitar fuskarna. Samtidigt hjälper skrupellösa jurister och ekonomer till med att putsa de smutsiga uppläggen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har använt oss av olika uppfinningsrika metoder och ägnat oss åt hårt, grundligt granskande arbete. På så sätt har vi fått fram unikt material om bakomliggande orsaker till varför kriminalitet får fäste inom byggbranschen. Reportagen visar tydligt och konkret hur olika personer och fenomen bidrar till fusket, något som tidigare var okänt för läsarna.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi rapporterar ofta om den utbredda brottsligheten i byggbranschen. I den här granskningen ville vi veta vad som gör brotten möjliga. Att vi sett suspekta byggföretag på olika offertsajter och bland Dagens Industris gaseller gjorde oss extra nyfikna.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Granskningen består av fem olika delar, där metoderna har varit olika. Offertsajterna: 25–26 maj. Bifogade filer: Offertsajterna1, Offertsajterna2, Offertsajterna3 och Offertsajterna-svar Konkursförvaltarna: 31 maj. Bifogade filer: Konkursforvaltarna och Konkursforvaltarna-svar Hängavtalet: 11 oktober. Bifogad fil: Hangavtalet Möjliggöraren: 3 november. Bifogade filer: Mojliggoraren och Mojliggoraren-experter Gasellerna: 1 december. Bifogade filer: Gasellerna1 och Gasellerna2 Förkortade versioner publicerades i papperstidningen 27 maj (nr 6), 4 november (nr 11) och 9 december (nr 12). Offertsajterna: Med hjälp av en kalkyleringsexpert tog vi fram ett rimligt pris och rimliga mått på ett fiktivt altanbygge. Vi skapade sedan en fejkanvändare på offertsajterna Brabyggare, Offerta, Servicefinder och Hantverkare.se (som alla lovar kontrollerade företag) – och la ut en förfrågan om altanbygget. Vi frågade de nio företagen som hörde av sig om de ville ta jobbet svart (det ville de flesta), om de hade kollektivavtal (vilket flera ljög om att de hade) och hur många anställda de hade (de skattade ofta för betydligt färre anställda än de uppgav). Flera företags prisförslag var orimliga med vit arbetskraft. Vi granskade företagen och deras företrädare enligt en mängd olika kriterier och med hjälp av årsredovisningar, förundersökningar, domar, och handlingar från Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Kronofogden. Det vi hittade var skuldsatta bolag och företrädare, bolag som tagit in svartjobb för miljoner, grovt kriminella dömda brottslingar och mycket annat. Vi tog kontakt med kunder som använt offertsajter och blivit lurade. Kunderna hittade vi via klagomål till Allmänna reklamationsnämnden och i en tidningsartikel. Till en reportagedel granskade vi två företag på offertsajterna som såg ut att utnyttja arbetare. Med hjälp av vittnesmål från arbetare och myndighetshandlingar granskade vi bolagen. Konkursförvaltarna: Arbetet började med en granskning av domen, förundersökningen och konkurshandlingarna i ett stort lönegarantibedrägeri, det så kallade 47-målet. En advokat som godkänt de falska lönegarantierna hade varit misstänkt för brott i målet, men friats. När vi (med hjälp av uppgifter om företrädarna från Bolagsverket och konkurshandlingar) letade rätt på andra misstänkta konkurser med kopplingar till 47-målet såg vi att samma advokat hade godkänt även de konkurserna. Det hela växte och vi kontaktade Kronofogdens tillsynsmyndighet och begärde ut samtliga konkurser där advokaten kritiserats. Det visade sig vara lönegarantibedrägerier för 15–20 miljoner kronor i sammanlagt 19 tidigare ej polisanmälda konkurser, något som inte var känt sedan tidigare. I en anmälan till Advokatsamfundet såg vi att även advokatens kollega hade kritiserats för bristande kontroller vid en lönegarantiutbetalning. Hängavtalet: Med hjälp av Skatteverkets utredningar, årsredovisningar, domstolshandlingar och källor bland arbetare granskade vi hängavtalsbundna bolag. Vi pratade också med personer i branschen för att få en tydligare bild av hur hängavtalen skrivs och fungerar. Möjliggöraren: Tipset om möjliggöraren kom efter en kontakt med en ukrainsk arbetare. För att kartlägga kvinnan och hennes kontakter begärde vi ut information ur folkbokföringsdatabasen och tittade i mängder av förhör, utredningar och domar – och pratade med en källa nära en utredning om kvinnan. Vi hittade även information på sociala medier. För att förstå hur viktiga möjliggörare är och varför de får fortsätta verka, pratade vi med två experter i ämnet. Gasellerna: Vi begärde ut statistik från Arbetsmiljöverket för byggbolagen på de två senaste årens 300-topplistor på DI Gasell. Siffrorna vi begärde var i kategorierna antal brister, anmälningar om allvarliga olyckor och allvarliga tillbud, anmälda arbetsskador och förbud med vite/föreläggande med vite/avgiftesföreläggande/sanktionsavgift. När vi fått fram statistiken, begärde vi ut inspektionsmeddelanden, anmälningar om olyckor, sanktionsavgifter och avgiftsförelägganden. I dokumenten fanns bilder från arbetsplatserna och förklaringar av bristerna. Vi tittade närmare på två av företagen med störst problem och granskade hur de använt sig av gasellutmärkelserna i marknadsföring och på sociala medier. Vi pratade också med två experter i branschen för att få en bild av hur allvarliga problemen var. Till sist gjorde vi en specialgranskning av ett gasellföretag som satt i system att lura underentreprenörer på pengar, samtidigt som man använde gasellutmärkelsen för att visa kvalitet. Vi tog kontakt med drabbade företagare som vi hittat i rättshandlingar.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Se svaret på föregående fråga.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
* Flera arbetare och privatpersoner som varit i kontakt med kriminella byggare var tveksamma till att ställa upp. Vi förklarade vikten av deras medverkan och erbjöd anonymitet till vissa. * Att få fram handlingar har i många fall varit tidskrävande och krävt sekretessprövningar. * Offertsajterna ville inte ge information om vad de anslutna företagen betalar för och hur avtalen ser ut. Vi pratade med anslutna företagare, och låtsades även ha ett företag som ville ansluta sig till Offerta. På så sätt fick vi tag på informationen. * Det var tidsödande att få fram rätt organisationsnummer (som krävdes för att få statistik från Arbetsmiljöverket) på alla gasellföretag inom bygg, eftersom det finns många företag med samma namn. Genom att jämföra årsomsättning och antal anställda på DI Gasells sajt med Bolagsverkets siffor gick det till slut att få fram varje organisationsnummer.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Offertsajterna, möjliggöraren, gasellerna.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Omkring åtta veckors heltidsarbete, plus kollar och research innan.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
* Offertsajter tog bort kriminella företag från sina sajter efter vår granskning. Offerta har också lagt till en text på anslutna företags sajter där det står vad de är kontrollerade för, inte bara att de är kontrollerade. * En myndighet har i sitt arbete mot arbetskraftsexploatering intervjuat artikelförfattaren angående reportagen om offertföretagen. * Dagens Industri säger att man överväger att granska gasellföretagen hårdare utifrån arbetsmiljö efter vårt reportage. * Möjliggöraren "Anna" har agerat på ett mer återhållet sätt i förhandlingar efter artikeln.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, inte som vi känner till.