Sök
Kategori
Storstadstidning
Vinnare
Josefin Sköld
Patrik Lundberg
Alexander Mahmoud
Förutom ovanstående deltog följande personer
Matilda E Hansson, redaktör
Malin Bonde, bildchef
Lars Lindqvist, video
Madeleine Longo, ljud och video
Publiceringsdatum
2021-02-20
Var publicerades jobbet?
Dagens Nyheter
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Sverige har adopterat flest barn i världen per capita. DN:s avslöjanden visar att tusentals adoptivbarn har kommit till Sverige på olagliga grunder. Genom att granska adoptionsakter, sekretessbelagda handlingar, tjänsteanteckningar och offentliga rapporter tillsammans med vittnesmål från adopterade och biologiska föräldrar avslöjas systemet: en global industri som har satt svenskars barnlängtan framför fattiga föräldrars rätt till sina barn – och barnens rätt till sin identitet. Allt med statens goda minne. Granskningen visar hur små barn har rövats bort från sina föräldrar och hur deras identiteter systematiskt har tvättats för att göra dem föräldralösa på pappret och därmed “adopterbara”.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Både Barnkonventionen och Haagkonventionen ger alla barn rätt att känna till sitt ursprung. Barnets rätt till sina föräldrar och föräldrars rätt till sitt barn är dessutom mycket stark i svensk och internationell lagstiftning. Genom att granska systemet för adoptioner har DN visat hur fundamentala rättigheter systematiskt har satts åt sidan. Och hur Sverige lagt ansvaret för rättssäkerheten kring adoptioner på korrupta myndigheter i fattiga länder. DN:s avslöjanden och visuella gestaltning har förändrat och nyanserat synen på adoption som en solidarisk handling i syfte att “rädda barn”. Granskningen är världsunik i sitt slag och omfattar arbete från Sverige, Chile, Colombia, Kina och Sydkorea i 30 artiklar (i skrivande stund).
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Sedan tidigare har oegentligheter och brott kopplade till adoption från Chile uppmärksammats i medier över hela världen, och i Chile pågår sedan flera år tillbaka en omfattande brottsutredning. Men Patrik Lundberg, som själv är adopterad, såg genom research kring sin egen adoption och i kontakt med andra adopterade att oegentligheterna inte enbart handlade om Chile. Redaktör Matilda E Hanson satte ihop Lundberg med Josefin Sköld som tidigare hade granskat rättssäkerhet kring barn och Alexander Mahmoud som ofta arbetar med migration. Tillsammans fick vi uppdraget att granska hela systemet.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vanligtvis gräver vi journalister efter dokument som bevisar missförhållanden. Vår granskning har handlat om att granska sanningshalten i dokumentationen kring hundratals adoptioner till Sverige, från 1960-talen och fram till idag. Vi har alltså kunnat bevisa att det som står i dokumenten inte är sant. Vi har djupintervjuat adopterade, gått igenom deras akter, adoptionsföreningarnas handlingar och ursprungsländernas dokumentation kring adoptionen. Därtill har vi intervjuat biologiska föräldrar, adoptivföräldrar och vittnen till stölder av barn. Genom att granska reserapporter, tjänsteanteckningar och mötesprotokoll från ansvariga myndigheter och departement har vi kunnat avslöja hur svenska tjänstemän har känt till och rapporterat om misstänkta oegentligheter kopplade till de internationella adoptionerna. Och att ingen ansvarig minister har agerat - förrän efter DN:s granskning.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi har granskat hundratals offentliga handlingar från myndigheter, departement och ambassader. Adoptionsakter, utländska dokument och databaser. Tusentals pressklipp från 1960-talet fram till i dag och dussintals fackböcker. I Sverige har vi intervjuat hundratals adopterade, adoptivföräldrar och visselblåsare. I Colombia, Chile, Sydkorea, USA och Kina har vi tagit in vittnesmål från ursprungsfamiljer och expertis från internationella forskare som har granskat och forskat i ämnet.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Svenska Adoptionscentrum, adoptionsföreningen vars verksamhet vi huvudsakligen har granskat, har inte velat ställa upp på regelrätta intervjuer. De har i merparten av fallen krävt skriftliga frågor och gett skriftliga svar, utan möjlighet för oss att ställa ordentliga följdfrågor. Det har, som ovan nämnts, varit en stor utmaning att visa att de adoptionsakter som på pappret ser lagliga ut har varit uppdiktade och förfalskade. Särskilt då majoriteten av adoptionerna vi har granskat skedde mellan 1970- och 1990-talen. Inom den adoptionskritiska rörelsen finns även rykten som för aktivister har blivit “sanningar”, vilka vi har förhållit oss kritiska till.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
* Granskningarna av adoptionerna från Chile och Colombia 21/2 och 18/4. * Tjänstemännen som larmade 22/2 och S-regeringen som kände till uppgifter om barnhandel redan på 90-talet, 20/4. * Missförhållandena pågår än idag 21/6.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet påbörjades i december 2020 och har pågått på heltid fram till och med december 2021.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Efter våra första avslöjanden krävde samtliga riksdagspartier en statlig utredning av adoptionsförmedlingen till Sverige. I oktober 2021 sjösatte regeringen en tvåårig statlig utredning som genomlyser adoptionsförmedlingen till Sverige från 1960-talen fram till idag. I stort sett varje vecka får vi uppdateringar från adopterade som söker, och ibland återförenas, med sina biologiska familjer.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.