Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Lovisa Thuresson (fotograf och redigerare)
Hasse Johansson (reporter och researcher)
Camilla Ziedorn (reporter och researcher)
Förutom ovanstående deltog följande personer
Jonas Alsgren (redaktör), Sara Recabarren (redaktör), Nathalie Ruejas (grafiker)
Publiceringsdatum
2022-05-09
Var publicerades jobbet?
TV4 - Kalla fakta. Reportaget finns utan engelsk tekt på TV4play: https://www.tv4play.se/program/kalla-fakta-barnen-på-fjärde-våningen
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Kalla faktas reportage ”Barnen på fjärde våningen” avslöjade hur den kommunala grundskolan Sorgenfriskolan i Malmö systematiskt och i strid med skollagen sorterade bort barn som inte hängde med i undervisningen eller betraktades som stökiga. Dessa barn placerades utan utredningar och åtgärdsprogram i ett rum på fjärde våningen där de satt av tiden utan att få lärarledda lektioner. Istället spelade de spel på sina mobiler och tittade på filmer. De fick inte heller ha raster eller äta lunch tillsammans med sina klasskamrater. Vissa barn satt avskilda i rummet på fjärde våningen i flera terminer och deras betyg blev sämre och sämre ju längre de satt där. Efter att de gått ut skolan har majoriteten av barnen på fjärde våningen (17 av 20) blivit dömda för brott. Kopplingen mellan en misslyckad skolgång och kriminalitet är tydlig. Efter publiceringen avslöjades det att systemet med att avskilja barn på ett sätt som kan vara skadligt existerade på fler skolor runtom i landet.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Minns du dem från din egen skolgång? Klasskompisarna som var stökiga eller inte hängde med på lektionerna. Var tog de vägen? Barnen på fjärde våningen visar hur en kommunal skola, i jakt på lugn och ro i klassen, offrat barn som var störande moment. De ordinarie klassrummen blev lugnare men för samhället blev priset högt. Grävet vänder på perspektiven i en het debatt och avslöjar missförhållanden bakom skolans väggar som inte tidigare varit kända.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Kopplingen mellan en misslyckad skolgång och kriminalitet har varit i fokus en längre tid. Inte minst pga gängkriminalitet och skjutningar. Inte sällan har debatten handlat om hårdare tag i klassrummet och att kasta ut bråkstakarna. Vi fick ett tips om en skola som gjort just detta, kastat ut elever som betraktades som stökiga eller inte hängde med på lektionerna. Våra grundfrågor var enkla: Hur hade barnen som inte fick vara med sina klasskompisar påverkats av det, hur hade deras skolresultat påverkats, hade skolan följt lagen och vad hade hänt med eleverna efter skolgången. Vi bestämde oss för att titta närmare på tipset.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
För att hitta före detta elever gick vi igenom samtliga anmälningar till Skolinspektionen som gällde Sorgenfriskolans brist på stöd till elev de senaste tio åren. Vi ringde runt till de vi hittade och frågade om deras erfarenheter. Vi pratade med före detta personal på skolan och fick ytterligare kontakter med före detta elever. Vi åkte till deras hemadresser och väntade på att de skulle dyka upp så att vi kunde prata. Vi ordnade alla vittnesskildringar i dokument för att kunna se mönster. Det eleverna berättade om oberoende av varandra undersökte vi vidare. Vi begärde ut alla dessa elevers elevakter (via eleverna för att undvika sekretess) och gick igenom samtliga dokument i varje elevs elevakt, från första dagen i skolan. Vi ställde upp sammanfattningar för respektive elev: När eleven började halka efter i skolarbetet, om det sattes in någon åtgärd och hur lång tid det tog innan den den eventuella åtgärden i så fall sattes in. Vi gick igenom om skolan gjort utredning, åtgärdsprogram och uppföljning för respektive elev när denna avskildes från klassen, vilket enligt skollagen krävs. Vi följde betygen och bedömningarna av respektive elev över tid, för att se om det gick bättre eller sämre för dem efter att de avskilts från klassen och placerats på fjärde våningen. Vi pratade med före detta personal som varit ansvariga för barnens undervisning på fjärde våningen. Vi pratade med eleverna och i vissa fall deras föräldrar om undervisningen på fjärde våningen. Fram kom ett mönster: Barnen börjar ofta halka efter i tidig ålder. Skolan konstaterar bara barnets svårigheter, men sätter inte någon typ av insats på flera terminer. I vissa fall har barnen sedan fått en mindre insats så som en extra lektion i veckan. Vid en viss punkt, när barnet anses störa klassen för mycket och halkat efter för mycket ger skolan upp barnets undervisning. Barnet placeras på fjärde våningen och ses efter av en till två elevassistenter utan pedagogisk utbildning eller ämneskunskap. Där sitter de av tiden, deras betyg blir allt sämre, deras motivation att gå till skolan försvinner och de går ut grundskolan utan att ha fått den utbildning de ska ha.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Se ovan
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
De ungdomar som blivit avskilda från sina klasser på Sorgenfriskolan verkade ha tappat tilliten till vuxna. Det krävdes ett antal möten innan vi ens fick slå på kameran första gången. Vi sågs, pratade, fick ett kanske, åkte hem. Vi sågs, pratade, fick ett kanske…och så fortsatte det. Vid ett tillfälle satt fotograf och reporter på ena sidan bordet och två av de medverkande på andra. I tystnad. I mer än 15 minuter. I total tystnad. Övertalning var inte ett alternativ, de behövde själva hitta trygghet i att våga berätta. De hade inte pratat om sin skoltid med någon utomstående tidigare. Från första kontakten till första intervjufrågan tog det cirka 6 månader. Ungdomarna ställde till slut upp på intervju. Det gjorde inte Sorgenfriskolans rektor. Han sa första ja till en intervju men när vi kom dit på avtalad tid hade han ändrat sig och sa att han bara svarade på frågor skriftligt. Vi valde då ett nytt tillvägagångssätt, vi gjorde intervjun skriftligt direkt, utanför rektorns dörr, i realtid. Vi skrev frågor, han svarade via mail på mobilen från andra sidan dörren. En dryg armlängd bort. Tills frågan blev för känslig. Då tystnade mobilen. Men ett nytt sätt att bemöta kravet på enbart skriftliga frågor som effektivt visade makthavares ovilja att svara.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Själva grundreportaget (vi gjorde uppföljande nyhetsinslag men det långa reportaget är viktigast)
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka nio månader
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Skolnämnden i Malmö beslutade enhälligt att kommunen ska utreda vad som skett på skolan. Kommunen ska också enligt beslutet se över om skollagen efterlevs på samtliga skolor i kommunen eller om det finns liknande system på andra skolor. Rektorn avgick efter publiceringen, han angav en långvarig hörselskada som orsak.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Ja. I bland annat Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Skolvärlden, TV 4 Nyheterna och Sveriges Radio. -Avslöjandet har även haft stor spridning på sociala medier där det bla startats upprop för en extern utredning av Sorgenfriskolan och andra skolor som agerat på samma sätt. Reportaget var nominerat i kategorin Årets Granskning vid Kristallen-galan.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej