Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Diamant Salihu
Axel Gordh Humlesjö
Kalle Segerbäck
Ola Christoffersson
Publiceringsdatum
7 FEB 2024
Var publicerades jobbet?
SVT.se, SVT Play, SVT Broadcast.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjade hur bedragare systematiskt och hänsynslöst använder social manipulation för att lura äldre bankkunder på deras besparingar genom telefonbedrägerier – ett brott som har ökat markant de senaste åren. Genom att erbjuda ett unikt inifrånperspektiv och intervjua bedragarna själva, belyser programmet hur enkelt bedragarna kan kringgå bankernas säkerhetsrutiner. Kunderna luras att registrera nya konton, i tron att dessa är säkra, och uppmanas att överföra sina besparingar. Pengarna hamnar i själva verket på målvaktskonton som kontrolleras av bedragarna. Vi avslöjar även hur dessa pengar snabbt tvättas via en kedja av målvakter, som köper guld, smycken och elektronik. Granskningen visar hur bankernas brister möjliggör att stora belopp kan stjälas, och den skapar en bred förståelse för hur bedrägerierna har blivit en lukrativ verksamhet för den organiserade brottsligheten – med brottsvinster som överstiger narkotikahandeln.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Granskningen bygger på unik access till en sluten miljö, något som möjliggjorde en tidigare osedd inblick för allmänheten. Förarbetet, lett av Diamant Salihu, har pågått i flera år för att bygga förtroende med personer inom den kriminella världen. Relationen till bedragarna började ett år innan de gav sitt godkännande att bli följda av SVT under sina brottsliga aktiviteter. Genom programmet "Bedragarna" avslöjas hur bedragare systematiskt manipulerar och utnyttjar sårbara individer och pekar samtidigt på allvarliga brister i bankernas säkerhetsrutiner. Programmet har skapat starka reaktioner både bland allmänheten och på politisk nivå. Att statsministern kallade in bankchefer efter sändningen är ett tydligt bevis på programmets genomslagskraft och samhällspåverkan. Som ett resultat av uppmärksamheten och den politiska pressen har bankerna tvingats införa en rad åtgärder för att bättre skydda kundernas besparingar, inklusive beloppsgränser, tidsfördröjningar och krav på extra verifiering vid vissa transaktioner. "Bedragarna" har satt bedrägeriproblematiken på den nationella agendan och skapat en angelägen debatt om skyddet för utsatta grupper.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi ville belysa bedrägeriernas växande omfattning och de brister som finns i hanteringen av dessa brott. Därför valde vi en unik metod – att följa bedragarna inifrån och bevittna deras brottslighet på nära håll. Detta gav oss inte bara möjlighet att avslöja bedrägeriernas mekanismer, utan också att genom konkreta fall visa hur bedragarna skadar de äldres tillit till banker och myndigheter. Programmet satte fokus på hur både banker och polisen har misslyckats med att prioritera ett samhällsproblem som främst drabbar äldre. Det var först efter programmets sändning som problemet verkligen fick genomslag och krav på åtgärder började göras.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Bedrägerier har ökat dramatiskt de senaste åren och genererar nu mer än dubbelt så mycket i brottsvinster som narkotikamarknaden. Från 4,2 miljarder kronor 2020 till 7,5 miljarder 2023. En stor del av dessa vinster går till den organiserade brottsligheten, inklusive nätverk som också ägnar sig åt det dödliga gängvåldet. Den svenska regeringen har upprepade gånger betonat vikten av att bekämpa gängkriminaliteten genom att "ta deras pengar". Trots detta är uppklaringsprocenten för bedrägerier så låg som 2 procent. Därför var det nödvändigt att ta till extraordinära metoder för att granska denna värld. Få tillgång till en unik miljö Vi byggde upp en relation under mer än ett år från första kontakten innan vi slutligen kunde ställa frågan om att få följa bedrägerierna inifrån. Diamant Salihus trovärdighet inom ämnet var avgörande för att bedragarna skulle känna sig trygga med att släppa in oss, och låta oss dokumentera deras handlingar utan filter framför Kalle Segerbäcks rullande kamera. Identifiera drabbade Efter att vi återvänt från inspelningarna lyckades vi genom de fångade bilderna uppfatta namn och telefonnummer till personer som hade mottagit bedragarnas sms. Under flera månader försökte vi få kontakt med dem via telefon och brev, men telefonsamtal visade sig vara ineffektiva, då många trodde att vi själva var bedragare. Detta underströk hur skadad deras tillit var efter kontakten med bedragarna. Efter att ha misslyckats med att nå ett äldre par i Storsele, Västerbotten, beslutade sig reporter och fotograf, med stöd av producent Axel Gordh Humlesjö, för att åka dit utan förvarning i ett försök att få dem att medverka i en tv-intervju. Först när vi identifierade oss med presslegitimation och en SVT-målad bil gick de med på att ställa upp. Det var också viktigt att få tillstånd från de drabbade att använda deras riktiga röster i telefonsamtalen, något de flesta gick med på efter att ha förstått programmets syfte. AI-röster Ett krav från bedragarna för att låta oss följa dem var att deras anonymitet skulle skyddas. Därför suddade vi ut deras ansikten och tatueringar, och ändrade deras röster med hjälp av AI-teknik. Det var första gången denna metod användes i "Uppdrag granskning," och arbetet leddes av fotograf och redigerare Ola Christoffersson, som experimenterade tills vi fann röster som både var tydliga och skilde sig från de verkliga. Förutom att få läsa sina citat, som andra medverkande i programmet, fick bedragarna också lyssna på hur deras röster hade modifierats och se hur vi suddat ut deras ansikten och tatueringar. De godkände våra ändringar, och vi har från start arbetat med full transparens, vilket var särskilt viktigt i kontakten med personer som har ett våldskapital och där vår tillgång till bedragarna byggde på ömsesidigt förtroende.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Vi använde Acta Publica för att granska de inblandade bedragarnas bakgrund. Vi stödde oss även på flera rapporter om bedrägerier, bland annat från polisen, såsom De dödliga bedrägerierna, De organiserade bedrägerierna, Brottsvinsterna för bedrägeribrottsligheten 2022 och Bedrägeriernas systemhotande anslag, samt lägesbildsrapporter från Nationellt bedrägericentrum på Noa. Från Brottsförebyggande rådet (Brå) hämtade vi rapporten Bedrägerier mot privatpersoner – De förebyggande åtgärdernas träffsäkerhet (2023), som också gav viktiga insikter för vår granskning.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Ett av de största problemen var det etiska dilemmat kring hur vi skulle hantera att vi bevittnade bedrägerier i realtid. Hur skulle vi rättfärdiga detta inför publiken och för oss själva? Vi kom fram till att den unika inblick vi fick i bedragarnas metoder vägde upp för svårigheterna. Genom att dokumentera bedrägerierna kunde vi inte bara informera allmänheten om hur dessa brott sker, utan också öka pressen på bankerna att ta ett större ansvar för att skydda sina kunder. En annan utmaning var att försöka nå personer som hade haft kontakt med bedragarna under inspelningen, bland annat “Margareta” som blev lurad. Vi fick förklara anledningen till vår närvaro och lyckligtvis hade hon förståelse. Flera andra som pratat med bedragarna vägrade däremot till en början svara på samtal från okända nummer, inte heller på sms eller handskrivna brev. Det krävdes många försök under flera månader för att få kontakt med de flesta, och flera var osäkra på om reportern själv var en bedragare. Ett exempel är Erling och Annbritt Lundgren i Västerbotten, som flera gånger lade på luren eftersom de misstänkte att vi kunde vara bedragare. Till slut bestämde vi oss för att åka dit i en SVT-målad bil och hjälpte paret med att få loss en kedja från traktorhjulen. Det var först då de gick med på att ställa upp, och efteråt uttryckte de tacksamhet över att vi uppmärksammat problemen med bedrägerier.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Den viktigaste delen är programmet på SVT Play som visar metoden. Ge
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
4 månader
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
En viktig följd av programmet var att telefonbedrägerier, de så kallade vishingbrotten, samt de relaterade brottsvinsterna minskade kraftigt under första halvan av 2024 jämfört med året innan. Enligt Nationellt bedrägericentrum minskade brottsvinsterna med 61 miljoner kronor, vilket motsvarar en nedgång på hela 28 procent, och vårt program pekades ut som en bidragande orsak till denna minskning. Bankerna pressades efter programmet att införa en rad åtgärder som försvårar bedrägerier, bland annat införandet av beloppsgränser och tidsfördröjningar för vissa transaktioner. Kunder erbjuds även extra kontroll vid betalningar, exempelvis att transaktioner måste godkännas av en förtroendeperson.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Genomslaget efter publiceringen blev enormt. Statsminister Ulf Kristersson kallade in rikspolischefen och ledande bankchefer från de största bankerna till ett möte på regeringskansliet för att diskutera vårt program och begära konkreta åtgärder för att skydda kundernas pengar från den organiserade brottsligheten. Bland andra har Nordeas Sverigechef, Per Långsved, beskrivit hur bankerna agerat kraftfullt efter den mediala uppmärksamheten. Under Almedalsveckan 2024 hyllades programmet av ministrar, bankchefer, representanter från Finansinspektionen och högt uppsatta polischefer.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej