BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Sveriges stöd till diktaturen Sverige har tagit starkt avstånd från den våldsamma diktaturen i Belarus, och utrikesminister Ann Linde har varit pådrivande när EU infört ekonomiska sanktioner mot regimen. Vår granskning har avslöjat ett dubbelspel på hög nivå. Samtidigt som säkerhetsstyrkor misshandlade demokratidemonstranter på gatorna i Minsk, erbjöd svenska Exportkreditnämnden stöd värt närmare två miljarder till affärer med regimkontrollerade energibolag i Belarus. Vi har också visat hur diktatorn Alexander Lukasjenko och hans säkerhetstjänst använder samma energibolag för att organisera valfusk och utöva förtryck mot oppositionella. Svenska UD och regeringskansliet har varit inblandade i Belarus-affären. Sveriges ambassadör i Belarus hjälpte svenska Siemens att ro iland affären genom möten med den belarusiska regimens representant. Och två höga tjänstemän från svenska regeringskansliet var med och fattade beslutet om EKN:s exportgarantier till Belarus. Utrikesminister Ann Linde har varit fullt informerad om affären – hon försvarar i brev till belarusiska exilpolitiker att Sverige gör affärer med diktatorn bolag.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
•Vi har avslöjat att samtidigt som Sveriges regering fördömer diktaturen har en svensk myndighet erbjudit miljardstöd till affärer som stärker regimen. •Vi har tagit oss in i en hemlig värld där regimkritiker i krypterade forum utbyter information. •Vi har jobbat under cover i ett av världens farligaste länder för journalister. •Vi har använt offentliga källor i en rad länder. •Vårt avslöjande har lett till att EKN och långivande bank stoppat sitt stöd till diktatorn bolag.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Kalla faktas Håkan Enmark har tidigare avslöjat att SEB lånat ut mångmiljardbelopp till fossil energi, bland annat ett helt nytt kolkraftverk i Tyskland. Med anledning av det reportaget blev vi kontaktade av en person som tipsade om att EKN erbjudit stöd till fossila affärer med Belarus.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
En nyckel till att få tipset bekräftat och hitta mer nödvändiga uppgifter var att söka information på ryska och belarusiska. All kontakt med källor skedde via krypterade tjänster som Signal och Telegram. Jag blev inbjuden till chattgrupper, bland annat slutna forum för oppositionella inom statliga bolag. Där hittade jag case som kunde berätta hur regimen använder energibolagen för att organisera valfusk, och hur oppositionella anställda utsätts för hot av chefer och sparkas från sina jobb, på order av säkerhetstjänsten KGB. Via dokument bl a från domstolar kunde jag bekräfta deras historier. Vi lyckades ta oss in i Belarus som turister, och kunde där bygga upp förtroende hos anställda på energibolagen som vågade träda fram och berätta vad de varit med om. Vi etablerade också kontakt med en källa som hade möjlighet att filma kraftverken i EKN:s Belarus-affärer. Belarusiska kontakter har också hjälpt oss med säkerhetsåtgärder, tolkning och viss research.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Öppna svenska källor såsom EKN:s handlingar i ärendena och generaldirektörens mejlloggar. Belarusiska öppna källor t ex en affärsdatabas som listar offentliga upphandlingar, dokument från energiministeriet, domstolar och polisens listor över gripna demokratiaktivister. Ryska och tyska öppna källor, t ex dokument från Eurasian Development bank. Internationella affärsdatabaser som listar lån som i Sverige faller under banksekretess. Anonyma källor inom svenska myndigheter. Belarusiska öppna och stängda chattforum på den krypterade tjänsten Telegram. Belarusiska oppositionella, journalister och människorättsaktivister. Wayback machine för raderat innehåll på nätet.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Problemen var framför allt säkerheten för våra källor och oss själva. Belarus övervakar sina medborgares aktiviteter på nätet och fysiskt. Belarus kräver att journalister söker ackreditering. De som ansöker släpps inte in i landet, alternativt hålls under hård bevakning. Vi åkte därför som turister med förevändningen att vi kom för att få billig tandvård. All journalistisk utrustning lämnade vi hemma. Vi kollade ständigt att vi inte var förföljda, bodde på platser där vi inte behövde legitimera oss, och bytte boende varje natt. Vi använde munskydd som skydd mot alla övervakningskameror med ansiktsigenkänning. Vi spelade in reportaget med mobiler, som vi innan resan tömt på allt känsligt innehåll. All filmning skedde i smyg, inomhus eller med mobilen hängande runt halsen. Vi skickade omedelbart hem filmat materialet via vpn-tunnlar, och raderade sedan klippen. När vi skulle lämna Belarus blev vi nekade utresa vid passkontrollen. Med hjälp av ett intyg från hälsoministeriet fick vi tillstånd att resa hem fem dagar senare. Våra intervjupersoner och fixare utsätter sig för en stor kalkylerad risk. Vi har regelbunden kontakt och nödplaner om dom blir gripna eller försvinner. EKN:s restriktiva tolkning av sekretess- och offentlighetslagen har också varit ett problem, som vi till stor del lyckats runda genom internationella källor.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1.TV4Nyheterna 27 april 2021. Avslöjar EKN:s stöd till Belarus-affären. Håkan Enmark gjorde granskningen och Kerstin Wersäll läste in speakertexten, för att inte förstöra Håkans möjligheter att ta sig in i Belarus. 2. Kalla fakta 18 maj 2021. Huvudreportaget som avslöjar hur regimen använder bolagen i EKN:s affärer för att förtrycka befolkningen. Avslöjar även svenska UD:s inblandning. 3. TV4Nyheterna 25 maj 2022. Besked att EKN drar tillbaka sitt erbjudande om stöd till affären.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Reporter Håkan Enmark heltid 2,5 månad. Foto och redigering Daniel Gökinan heltid 1 månad
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
En vecka efter Kalla faktas publicering drog EKN tillbaka sina lånegarantier till Belarus-affären med hänvisning till brott mot mänskliga rättigheter inom energibolagen. Det ledde till att huvudfinansiären, den statliga tyska banken KfW, drog sig ur affären. Det är i skrivande stund 31 maj 2021 oklart om affären mellan svenska Siemens och de belarusiska energibolagen kommer kunna genomföras. Utrikesminister Ann Linde har kallats till utrikesutskottet för att svara på frågor om affären. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg och EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko har kallats till näringsutskottet för att svara på frågor om affären.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
31 maj har ingen anmälan inkommit till Granskningsnämnden.