Sök
Kategori
Etermedia lokal
Nominerade
Christoffer Urborn
Ellen Pan
Rufus O Jägemar (redaktör)
Pontus Stark (fotograf)
Förutom ovanstående deltog följande personer
Kolbjörn Lindberg, webbproduktion
Martin Hedström, webbproduktion
Jamila Karlsson Ernez, illustratör
Magnus Nildén, ansvarig utgivare
Publiceringsdatum
13 februari 2022 och framåt
Var publicerades jobbet?
SVT Nyheter Uppsala
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Vi har med det här grävet kunnat avslöja att Uppsala kommun nekat ekonomiskt stöd till omkring 70 hushåll, varav många barnfamiljer, på grund av att de bott på svarta kontrakt - detta trots att en prejudicerande dom säger att bistånd ska tillåtas vid otillåtet boende. Kommunen får skarp kritik av både Barnombudet och juridiska experter som menar att avslagen inte är lagenliga. Flera barnfamiljer berättade att de riskerat att bli av med sin bostad på grund av avslaget från kommunen. Bland annat ensamstående Matina och hennes 13-årige son som bott på elva olika adresser de senaste fyra åren. Även socialsekreterare som utför avslagen är själva kritiska. "Att använda ekonomiskt utsatta människor som någon form av försökskanin tycker jag inte är okej" sa en anställd. Vår kartläggning inkluderade dessutom samtliga av Sveriges kommuner, där vi kunde visa att 130 kommuner nekar bistånd på samma sätt som Uppsala trots det osäkra lagstödet.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Grävet avslöjar hur kommunens byråkratiska regelverk och jakt på svartuthyrare drabbar socialt utsatta barnfamiljer, familjer som inte begår något brott. Vi har med gediget arbete kunnat berätta om personer från olika bakgrunder, varav flera inte pratar svenska och sällan får möjlighet att vittna om sin svåra situation. Det här är i grunden ett djupgående metodgräv där vi behövt hantera stora mängder information. Avslöjandet bygger till stor del på att med mycket envishet lyckas få ut dokument från socialtjänsten - en myndighet som är omgärdad av sträng sekretess - och därefter koppla dessa samman med domar och lagtexter för att kartlägga systematiska fel hos kommunerna.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
2019 införde Uppsala kommun regeln om att personer som bor på svarta hyreskontrakt inte ska beviljas bistånd för boendekostnader. Lokala medier har tidigare rapporterat om detta, men ingen har granskat frågan djupgående och utrett om regeln är laglig eller inte. Vi kände instinktivt att frågan behövde undersökas närmare. Genom att göra det har vi kunnat avslöja negativa konsekvenser av beslutet - nya uppgifter som tidigare varit okända.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
När vi förstod att det här var ett problem i Uppsala bestämde vi oss för att ta granskningen ett steg längre och undersöka om fler kommuner gör samma sak. Därför gjorde vi en rikstäckande kartläggning genom att mejla och ringa runt till socialförvaltningar i samtliga 290 kommuner och fråga om de betalar ekonomiskt bistånd till personer som bor på svarta kontrakt eller inte. Vi har därmed behövt hantera och sortera enorma mängder data. Genom att skapa en databas i Excel kunde vi få en överblick och dra slutsatser av materialet. Vi presenterade sedan informationen på ett pedagogiskt sätt med en interaktiv karta för att läsarna skulle kunna se hur just deras kommun hanterar svartkontrakt: https://www.svt.se/special/kommunerna-som-nekar-bistand-till-bostad-trots-osakert-lagstod/ En onlinespecialist och datajournalist kopplades in för att kunna skapa kartan. En stor del av vårt arbete har bestått av att begära ut domar, biståndsbeslut, soc-anmälningar, folkbokföring, bokslut, årsrapporter, interna mejl, protokoll från kommunen o.s.v. Detta för att bland annat kunna kartlägga hur beslutsprocessen hos kommunen gått till och hur många Uppsalabor som drabbats. Då mycket material från socialtjänsten är sekretessbelagt gick vi via förvaltningsrätten för att hitta namn på potentiella case. Genom att söka på olika kombinationer av ord i Acta Publica hittade vi en första dom där frågan om svarta kontrakt prövats. Sedan kopierade vi vissa standardfraser i domen som vi sökte vidare på. På så sätt kunde vi hitta samtliga fall som prövats i rätten. Vi ville även ta reda på exakt hur många barnfamiljer som fått avslag, men de avslag som vi fick ut från socialtjänsten var maskade. Vi gick då "bakvägen" genom att begära ut alla bilagor till domarns i förvaltningsrätten. Då kunde vi få ut avslag omaskerade, med namn och personnummer. Vidare har det varit nödvändigt att fördjupa oss i juridiken med ett omfattade researcharbete och djupgående intervjuer med flera olika av varandra oberoende experter. Vi har läst lagar, domar, handböcker, uppsatser, praxis och pratat med nämndemän för att försöka förstå om kommunens regler är lagliga eller inte. Detta då det rättsliga läget är mycket komplext. Vi har under en längre tid legat på kommunen med begäran och frågor, varpå den ansvarige chefen allteftersom tvingats medge fler och fler felaktigheter från kommunens sida. T.ex. att man uppgett fel antal avslag initialt, slarvat bort handlingar pga “dataproblem”, inte diariefört avslagen på strukturerat sätt (en excel-fil som "försvunnit") vilket försvårar att följa upp, socialsekreterare har slarvat med att fylla i rätt uppgifter i avslagen.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
En stor mängd offentliga dokument som begärts ut. Case som drabbats personligen. Anonyma källor inom kommunen. Till exempel fick vi tillgång till interna mejl som avslöjar att det aldrig gjordes någon barnkonsekvensanalys innan de nya biståndsreglerna infördes. Detta har möjliggjorts genom att bygga relation med vår källa. Förvaltningsdirektören har medgett att man kunnat göra ett bättre jobb, när hon konfronterats med uppgifterna. Avsaknaden av en barnkonsekvensanalys var även en miss som ledande politiker inte kände till, vilket innebär att vi grävt fram uppgifter som inte ens högst involverade personer haft vetskap om.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Flera case var svåra för oss att nå på traditionella sätt. De flesta saknade telefonnummer och en del var inte folkbokförda på rätt adress. Detta handlar ju om socialt utsatta personer som tvingas bo illegalt eftersom de inte har tillräckligt med ködagar eller pengar för att få en laglig bostad. Men genom att skicka brev, gå via släktingar och goda män, dammsuga sociala medier och knacka dörr fick vi till slut komma hem till flera av de personer som drabbats av kommunens avslag. Språksvårigheter hanterade vi med hjälp av tolk på telefon.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
SVT avslöjar: 130 kommuner i landet nekar bistånd till behövande – trots osäkert lagstöd https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/130-kommuner-nekar-ekonomiskt-bistand-trots-osakert-lagstod SPECIAL: Kommunerna som nekar bistånd till bostad – trots osäkert lagstöd https://www.svt.se/special/kommunerna-som-nekar-bistand-till-bostad-trots-osakert-lagstod/ Vräkningsrisk och lånade pengar – här är familjerna som drabbats https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/familjerna-som-drabbas-maria-och-hennes-dotter-riskerade-bli-vrakta
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ca 2 månader för research och produktion.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Sedan publicering har frågan om ekonomiskt bistånd till otillåtna kontrakt debatterats flitigt bland lokalpolitiker, både i sociala medier och på kommunfullmäktige. Den politiker som var ledande i att driva igenom de nya biståndsreglerna, Mohamad Hassan (L), har efter granskningen lovat att påskynda en utredning av beslutets konsekvenser. “Är det så att våra beslut har slagit fel så ska vi självklart ompröva det” säger han. Våra avslöjanden skulle alltså kunna leda till kommunen vänder i frågan. Detta är dock inte klart ännu - i en uppföljning med Hassan i september 2022 meddelar han att utredningen tidigarelagts med fyra månader men att ytterligare beslut kommer tas tidigast i höst.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Granskningen lästes av över en halv miljon personer på SVT:s sajter och omskrevs av flera lokala medier runtom i landet. Bland annat TT, Aftonbladet, Nyheter24, GP, Sydsvenskan, UNT, Bohusläningen med flera uppmärksammade avslöjandet. Det har även kommenterats av socialminister Lena Hallengren (S), som bland annat sa att "Det är inte helt tydligt hur lagen ska tolkas, den frågan är väl viktig att få någon slags avdömning i".
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.