Guldspaden Vinnare 2020

Bisysslorna i Borås stad

”För att genom envist arbete ha avslöjat hur kommunala chefer haft bisysslor som mer tjänat dem själva än invånarna.”

Tillbaka
Vinnare av Guldspaden 2020 i kategorin Mindre dagstidning Se bidrag: Bidrag (.pdf, 14 MB) Kategori Mindre dagstidning Vinnare Jonas Ekelund Anne Bengtsson Carl Lind Förutom ovanstående deltog följande personer Arbetsledarna Eric Klefberg och Karin Samuelsson. Publiceringsdatum 2020-03-27 Var publicerades jobbet? Borås Tidning/bt.se

JURYNS MOTIVERING

”För att genom envist arbete ha avslöjat hur kommunala chefer haft bisysslor som mer tjänat dem själva än invånarna.”

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

BT kunde avslöja att 21 av 22 kommunala chefer inte anmält att det var aktiva i större företag – och att flera av bolagen hade omfattande affärer med Borås stad. En chef hade i sin tjänst attesterat egna familjeföretagets fakturor. En annan var chef på sociala omsorgsförvaltningen – samtidigt som hennes företag, vilket tog emot ensamkommande flyktingbarn, fakturerat kommunen 14 miljoner kronor. En tredje chef satt i ett bolag som omsatte 900 miljoner Vi avslöjade även hur en chef arbetade heltid på miljöförvaltningen, samtidigt som han drev ett framgångsrikt mångmiljonföretag i byggbranschen. BT kunde styrka hur Boråschefen slogs i rättsprocesser mot skatteverket efter att hans firma straffats. Under tiden hade han själv insyn när kontroller genomfördes – och ansvarade som kommunal chef för avgifter mot andra företag.  BT avslöjade också hur mannens överordnad, förvaltningschefen, inte agerat trots en rad larm. Grävet blottlade dessutom att enskilda funktionsnedsatta boråsare drabbades. Bageriet, en uppskattad arbetsplats och daglig verksamhet skulle stängas. Men politikerna ändrade sig när BT kunde avslöja hur verksamheten fått sämre ekonomi, samtidigt som en chefs privata företag gynnades. KOMPLETTERING 210304 Granskningen av den kommunala chefen Zygmunt Cieslaks bisysslor har nu ett år senare tagit fart på nytt. I februari skrev vi först om att chefen blivit av med körkortet efter en fortkörning. Han försökte då utnyttja sin position för att få tillbaka körkortet. Chefen ljög om att han utförde viktiga kontroller i pandemitid, trots att han jobbade hemifrån. Efter det avslöjandet stängdes chefen av från sin tjänst, han riskerade avsked och en utredning inleddes. I en första version var chefen inte namngiven. När BT ett par veckor senare skrev om honom på nytt togs det ett nytt utgivarbeslut och artikeln uppdaterades då med namn. I slutet av februari avslöjade vi att chefen fortsätter att strida mot myndigheter trots att kommunen förbjudit honom att engagera sig i familjeföretaget. Skatteverket har en rad allvarliga anmärkningar och kräver familjeföretaget på sammanlagt drygt 750 000 kronor i skatter och avgifter. Enligt Skatteverket har lön som skulle gått till anställda istället hamnat i chefens ficka. Arbetarna har också fått betala för att bo i hus som främst hyrts in som lager. Hyresinkomsterna har inte tagits upp i bokföringen. I chefens anställning är den typen av skulder extra känsligt eftersom han ansvarar för alkoholtillstånd, där just eventuella skatteskulder skärskådas. Det senaste i granskningen läggs till i kommunens utredning. Efter det går Zygmunt Cieslak till angrepp på sin chef. Han anklagar henne för rasism, mobbning och särbehandling. Och kräver att utredningen mot honom själv avbryts. I mars ställer facket in mötet om chefens framtid, utan förklaring.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Genom att metodiskt granska tusentals dokument och följa ledtrådar visade vi hur en mängd höga chefer bröt mot lagar och bestämmelser, samtidigt som de gynnade sina egna privata intressen – helt utan kommunens vetenskap.  Arbetet utfördes helt självständigt. Granskningen visade också på brister både inom kommunen och hos dess enskilda chefer. Följderna har drabbat enskilda funktionshindrade. Förtroendet för kommunen har skadats, vilket både politiker och höga tjänstemän konstaterat. Granskningen fick direkta följder både inom kommunen och politiken.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Genom ett anonymt tips om en chef på miljöförvaltningen. Den initiala bedömningen var att det skulle bli ett mindre gräv, någon dags publicering.  Vi förvånades över hur det var möjligt att som kommunal chef agera på det sätt vi just avslöjat. Där föddes idén att göra en strukturerad kontroll av kommunens alla chefer. Granskningen växte ju fler källuppgifter och handlingar vi tog in. Projektet utvecklades till att innefatta publiceringar i flera månader, med vitt skilda vinklar och ingångar. Bredden var således stor.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi inledde med att bearbeta källuppgifterna gällande den enskilda chefen. Vi begärde ut domar från tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt, kammarrätt, överklaganden, rättslig mejlkorrespondens, bilagor till domar, utredningar från skatteverket, beskattningsuppgifter, folkbokföringsuppgifter och årsredovisningar från bolagsverket för att skapa oss en bild av mannens företagande.  Därefter inriktade vi oss på hans arbete inom Borås stad. Vi pratade med källor, kommunens säkerhetsavdelning, chefer, olika fackförbund och andra kommuner. Samtidigt tog vi ut mängder med dokument: personalakt, arbetsansökan, samtliga anställningsavtal, delegationsprotokoll, vab-dagar genom försäkringskassan, mannens detaljerade lönelista, färdtidsersättning, traktamente, utlägg, resetillägg, bilersättning, förvaltningens samverkansmöten, tjänstgöringsuppgifter (in- och utstämplingar), interna och externa mejl, en intern utredning av säkerhetsavdelningen.  En rad dokument använde vi för att leda oss till andra handlingar. Vi jämförde dessa med de uppgifter vi redan hade, för att klarlägga vad som stämde och inte stämde. När vi hade färdigställt och publicerat första delen med miljöchefen begärde vi ut namn på samtliga chefer inom Borås stad, närmare 500 chefer. Vi gick igenom alla personer för att identifiera vilka som satt i relevanta bolag. Bolagsuppdrag som vi inte ansåg relevanta i sammanhanget var bostadsrättsföreningar, kommunala bolag och liknande. Efter det gjorde vi en ny sållning och inriktade oss på de företag som omsatte med än en halv miljon kronor. Det landade på 22 chefer.  Vi kontaktade varje förvaltning där dessa arbetade och begärde få se deras bisyssleanmälningar. Svaren gav resultatet att 21 av 22 inte hade lämnat in någon ansökan. Vissa av cheferna hade anmält sin bisyssla efter att vi efterfrågat blanketten.  Reglementet ser ut som så att vederbörandes chef måste ta ställning till om företagandet kan vara förtroendeskadligt eller arbetshindrade. Om chefen anser att så är fallet kan företagandet förbjudas. Uppföljningen till det var att se vilka företag som gjort affärer med kommunen. Vi upptäckte då att sex chefer berördes och inriktade oss på de tre som fakturerat Borås stad störst summor. Genom att ta ut alla fakturor som företaget skickat till kommunen såg vi hur en chef attesterat sitt familjeföretags fakturor. Den chef som tagit emot mest pengar från kommunen i sitt företag gick inte att upptäcka genom det vanliga leverantörs- och fakturaregistret. Vi hade dock kunskap om att socialförvaltningar ibland har ett eget system, som är omgärdat av extra sekretess. Genom efterforskningar hos källor där fick vi fram hos vem vi kunde begära ut avmaskade uppgifter ur ett särskilt system.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Se mer under rubriken "Vilka arbetsmetoder tillämpades?"

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det fanns ett stort motstånd från en del höga chefer och vissa tjänstemän inom kommunen som kraftigt försvårade vårt arbete. Det var i flera fall uppenbart att man försökte skydda sig själva genom att dölja eller tysta ner att man själv eller chefer under sig varit involverade i storföretag, utan att det anmälts. I flera fall gick det så långt att man ljög och förnekade styrelseuppdrag, trots att offentliga register visade det motsatta. I ett fall skickades, efter förnekande, plötsligt en korrekt ifylld blankett – daterad till samma datum som vi ställde frågan. Cheferna gjorde sig oanträffbara och vägrade prata om oegentligheterna. Det var således även svårt att få ut offentliga handlingar, vilket gjorde att vi fick ta andra vägar. Att få källor att ställa upp krävde mycket övertalning och kontakt för att upprätta ett förtroende. Det fanns en oro att man själv riskerade att drabbas eller avslöjas. Avslöjandet kring chefen som via sitt företag fakturerat Borås stad 14 miljoner låg djupt dolt. Uppgifterna fanns inte i kommunens ordinarie leverantörs- och fakturaregister. Socialförvaltningen har ett eget, sekretesskyddat system. Genom att begära ut avmaskade uppgifter kunde vi får fram summorna.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

1. 21 kommunala chefer har inte anmält sitt storföretagande – flera gör affärer med Borås stad 2. Chefen är vice vd – har dragit in 14 miljoner från Borås stad 3. Högavlönad kommunal chef driver succéartat miljonföretag – under arbetstid

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Vi arbetade till och från i ett halvår, tidvis med andra uppdrag vid sidan. Heltidsarbetet pågick i två månader.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Samma kväll som chefernas företagande publicerades på nätet meddelade Moderaterna och Kristdemokraterna att de reagerat så starkt att de krävde omedelbara åtgärder. På kommunstyrelsemötet dagen efter togs ärendet upp och det klubbades igenom insatser. Stadsdirektör Svante Stomberg sa att han inte fann ord: – När det här blir uppmärksammat i en granskning som BT gjort, så svärtar det ner hela stan. Det som stör mig mest är att det är på ganska hög chefsnivå. En av de granskade cheferna blev av med arbetet och tre andra ansågs ha brutit anställningsavtalet. Rutinerna för bisysslor skärptes kraftigt. Den chef som attesterat egna fakturorna gick självmant ur sitt familjeföretag. En daglig verksamhet hade lagts ner och många med funktionshinder hade förlorat sina arbeten sedan deras bageri ansågs ha sålt för dåligt. När BT avslöjade att den kommunala avdelning – som den självattesterande chefen arbetade på – slutat köpa från bageriet och istället valt chefens familjeföretag, krävde politikerna att bageriet skulle räddas. Kort senare meddelades att den dagliga verksamheten skulle bli kvar. I kommunstyrelsen ställdes det krav på en utredning som ska blottlägga sambanden mellan fakturorna som den kommunala chefen undertecknade gällande det egna bolaget, de minskade inköpen från den dagliga verksamheten bageriet och den beslutade stängningen av verksamheten. Utredningen, som förväntas inledas under hösten, ska också ge svar på vad olika chefer egentligen visste. Chefen som drev byggföretag under arbetstid stoppades och tvingades lämna bolaget. Enligt kommunen var engagemanget “både förtroendeskadligt och arbetshindrande”. Läsarna reagerade kraftigt på uppgifterna. Artiklarna lästes av många och väckte stort intresse. Vi fick mängder med mejl, samtal och även handskrivna brev från läsare som tackade oss. Det kom även in flera bra tips.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Ja. Chefen på miljöförvaltningen som drev byggföretag under arbetstid anmälde först. BT klandrades inte. MO skrev: “Sammantaget har publiceringarna, med hänsyn till det betydande allmänintresset och att anmälaren fått tillfälle till bemötande, inte orsakat Zygmunt Cieslak en oförsvarlig publicitetsskada.” Både den kommunala chefen, som drev ett företag som tog emot ensamkommande, och hennes make anmälde till MO. BT kunde visa att makarna bakom företaget tidigare hade tvingats bort från anställningar i Sjuhäradskommuner efter allvarliga felaktigheter. Lagar följdes inte och klienter kunde drabbas. Misstankarna om att felaktiga utbetalningar av socialbidrag landade i Khaled Damanis egen plånbok utreddes av polisen, men ledde aldrig till något åtal. MO kom också i båda dessa fall fram till att BT inte skulle klandras. Båda makarna har också anmält kommunen till diskrimineringsombudsmannen (DO).