Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Katia Wagner
Karin Mattisson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Nadja Yllner Manus
Björn Eriksson Klipp och tonsättere
Niclas Berglund foto
Kalle Segerbäck foto
Jenny Svedlund Bunnel, animatör
Publiceringsdatum
2023-08-23, 2023-08-30, 2023-11-08
Var publicerades jobbet?
SVT Uppdrag granskning
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjade hur unga tjejer har det när de mot sin vilja förts bort till föräldrarnas hemländer i en hederskontext. Varningssignalerna var tydliga och de sociala myndigheterna inkopplade - ändå fördes de bort mot sin vilja. I serien Bortförd kunde vi avslöja stora brister i myndigheternas agerande och visa att socialtjänst, ambassadpersonal och UD fattade beslut som utsatte dem för livsfara. Genom tät kontakt med de bortförda, kunde vi visa hur livet ter sig bakom rubrikerna om “tomma stolar i klassrummen”. Något som tidigare inte visats, där vi i realtid kunde följa deras kamp att få komma hem. Kontakt med ambassadpersonal, brev till UD, chatt-historik, dokumentation hos socialtjänst och polis visade deras ensamma kamp om att få kontakt med omvärlden och försök att ta sig hem. För dem som lyckades ta sig hem väntade nästa helvete: Sveriges oförmåga att ta emot och skydda dem, samtidigt som förövarna, föräldrarna gick fria.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Serien ger en helt unik inblick i hur det är att leva som bortförd, där vi under närmare två år kunnat följa fallet ”Nadia” som bortförd, vägen hem och det totala misslyckandet i skyddet för hennes säkerhet. Trots skärpt lagstiftning, kartläggningar, rapporter och utbildningssatsningar visade granskningen att mer än 538 minderåriga förts ut ur Sverige sedan 2018, motsvarande mer än 18 skolklasser. Vi kunde också belägga att pojkar och unga killar är en osynlig grupp - trots att de lever i samma typ av hederskontext som flickorna – och riskerar att föras bort på uppfostringsresor. Under fjolåret var 40% av de kända fallen av bortförda killar. Vi visade på stora brister i lagen om utreseförbud, som kom till 2020 just för att förhindra att barn förs ut ur landet. Av de 161 domar i Förvaltnings- och Kammarrätter vi tittade på beslutade Förvaltningsdomstolarna om avslag i fyra fall av tio och bara knappt tio procent av domarna rör pojkar. Endast två pojkar beslut om utreseförbud. Vår genomgång av direktiv, utredning, remissvar och proposition under arbetet med den nya lagen om utreseförbud visade att flera instanser drev på att uppfostringsresor skulle utan att det fick fäste.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Under 2021 får reportern Katia Wagner kontakt tjejen ”Nadia” som befinner sig inlåst i Jordanien. Genom en vän i Sverige, som känner till att reportern gjort flera reportage och är väl insatt i det som rör hedersproblematik. ”Nadia” har just lyckats fly från föräldrarna som då hållit henne inlåst i flera år. Det visar sig att hon redan som 15-åring själv kontaktade UD och ambassaden, men fick veta att hon måste vänta till 18-årsdagen för att få hjälp. När vi får kontakt håller hon sig gömd, är ensam, hungrig och har bett myndigheter om hjälp att ta sig hem. Vi fick kontakt med fler personer som var bortförda, som varit bortförda och med vuxna som larmat om riskerna att skolungdomar skulle föras bort – men inte lyckats förhindra det.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
På ett sätt gjorde vi jobbet som myndigheterna borde ha gjort – innan det var för sent. Och vi tog reda på hur de som förts bort har det – under tiden de är bortförda. Vi gjorde kartläggningen av hur det kunde hända och hur mottagandet såg ut för dem som lyckades ta sig hem. Utifrån de drabbades vittnesmål har vi kunnat granska myndigheternas agerande bakåt i tiden och följt deras beslut i den snåriga resan som för ungdomarna slutat i svåra trauman. Vår sammanställning visar på stora brister hos ansvariga myndigheter. Ingen vet hur många som förs bort, eftersom det saknas nationellt kontinuerlig kartläggning av omfattningen. Bara var femte socialtjänst har rutiner och riktlinjer kring bortföranden och de insatser som beviljas får inte önskvärd effekt. Vi kunde visa att riskbedömningar behöver förbättras, framför allt hos socialtjänst. Fler bortföranden skulle kunna förhindras om myndigheterna ingrep tidigare. Och det finns inte heller något nationellt organiserat mottagande med skydd och stöd, visar vår granskning. Det är upp till varje kommun att besluta hur de som lyckas ta sig hem ska stöttas och skyddas. En viktig del av detta arbete var hålla kontinuerlig kontakt med de utsatta, det kunde ske på dygnets alla timmar eftersom de befann sig (och befinner sig) i en livsfarlig situation där varje steg kan innebära att de avslöjas av att vi hade kontakt. Vi använde öppna och dolda källor för att belägga deras bakgrund och situation. Vi har granskat kommunikationen mellan ambassaden och "Nadia". Bland annat inspelade meddelanden och chattar och genom dem kunde vi avslöja att det enda alternativet de erbjöd henne var att hon skulle resa hem med pappan, alltså förövaren som dödshotade henne. Vi gjorde kartläggningar av föräldrarna, som i alla de fall vi följde kunde ha kvar boende och arbete i Sverige, trots att de polisanmälts för att fört ut sina barn. Utredningarna las snabbt ner och det har inte blivit några konsekvenser för föräldrarna. Vi gick igenom domar från förvaltning- kammarrätt och tingsrätter och utifrån det gjorde vi kartläggningen av omfattningen. Genom fullmakter har vi lagt det pussel som krävdes för att förstå hur socialtjänst, utrikesförvaltning, skolor och polismyndigheter misslyckats med att skydda de utsatta.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Öppna och dolda källor. Insatta personer som använt sig av meddelarfrihet. Domar från Förvaltnings- och Kammarrätter, samt tingsrätter Genom fullmakter har vi tagit del av akter från socialförvaltningar, Utrikesförvaltningen, skolor, polisutredningar samt anmälningar till IVO. Chatt- mejl – och ljudmeddelanden.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Säkerheten för de utsatta har under hela resan varit ett stort riskmoment. Det visade sig att myndigheter som både tjejerna och killarna kontaktade tog så felaktiga beslut att de utsatte dem för ytterligare fara. Exempelvis ringde socialtjänsten upp föräldrarna till "Amina" när hon slagit larm till dem från utlandet. Ett annat problem var att myndigheter trots fullmakter inte ställt upp på intervjuer. Utrikesförvaltningen / UD har varken svarat på kritiken som de fått ta del av eller lämnat ut sin egen statistik. De har inte svarat på våra frågor. Vårt arbete har omgärdats av ett omfattande säkerhetsarrangemang för att inte avslöja sådant som skulle kunna utsätta ungdomarna för ytterligare fara.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
BORTFÖRD är en serie i fem delar. De första tre handlar om flickornas situation. De andra två om pojkarnas. 1,2,3 och 5.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi påbörjade kontakten med de bortförda tjejerna under 2021. Den mer aktiva granskningen tog runt 10 månader.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Framför allt har uppmärksamheten runt de bortfördas situation fått genomslag hos myndigheter. Skolor, socialtjänst och polis har tagit upp reportagen på sin agenda och olika aktörer använder serien som utbildningsmaterial. För
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Stort genomslag i media. TV, radio, tidningar, ledarredaktioner har skrivit om det. Väldigt stort i sociala medier och öppnade upp för diskussioner där.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej