Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Nominerade
Sarah Ibrahim
Sara Cosar
Marja Grill
Förutom ovanstående deltog följande personer
Jenny Küttim redaktör, Makan Rahmati fotograf, Rikard Collisöö redigerare, Per Nilsson redigerare, Zsolt Czinkovsky fotograf
Publiceringsdatum
19:e mars 2023
Var publicerades jobbet?
SVT Nyheter, Rapport, Aktuellt och svt.se
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Under de senaste fem åren har minst 916 barn bortförts från Sverige, visar en granskning av SVT Nyheter. De flesta bortföranden sker inom en hederskontext, men allt fler är kopplade till vårdnadstvister. Det finns ingen nationell statistik, så reportrarna kartlade samtliga ärenden hos UD, och kunde avslöja att nästan 60 procent av bortföranden går till länder som inte har skrivit på Haagkonventionen, som ska skydda barn mot bortföranden. Av de barn som förts bort inom hederskontext har 48 procent tagits till Irak eller Somalia, som inte skrivit på konventionen. Men även de som finns i länder som omfattas av regelverket är det dyrt och svårt att få tillbaka barn ifrån. Endast en tredjedel av barnen återvänder. Socialtjänstens huvudsakliga verktyg för att skydda barnen är lagen om utreseförbud. Ändå har endast hälften av de barn som behöver detta skydd fått det sedan lagen började gälla, oavsett om socialtjänsten bedömer att de är i aktiv fara eller om deras syskon redan är bortförda.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Att barn förs ut ur Sverige för att giftas bort, könsstympas eller utsätts för så kallade “uppfostringsresor” är känt. Ändå har myndigheterna inte någon helhetsbild av hur stort problemet är, vart barnen förs eller om de någonsin kommer hem. Mörkertalet är stort eftersom många familjer sköter detta utan att blanda in myndigheter, men inte ens UD hade gått till botten med sina egna ärenden och analyserat dem innan vi gjorde det. Dessutom visade vår fortsatta granskning att den lagändring som skulle förhindra utföranden, utreseförbudet, har så snäva krav att ansvarig minister på stående fot krävde en utökad lagstiftning. Genom att sätta sökarljuset både på hur lite som gjorts trots de stora orden från ansvariga politiker om att dessa barn ska skyddas så har allmänheten fått väsentliga kunskaper som de inte förut kände till.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I våra granskningar av hedersvåld har vi följt drabbade unga under lång tid. Då fick vi förtroenden om kusiner och syskon som förts ut ur landet, som Honeys bröder som aldrig kom hem igen. Honey hade varnat myndigheterna, deras insatser kom för sent. Vi började gräva för att se om det fanns fler barn som hade drabbats för att myndigheterna inte agerat i tid. Det tog inte lång tid innan vi var i kontakt med ett dussintals barn och föräldrar vars syskon eller barn hade kidnappats ut ur landet, trots tidiga varningssignaler. Det var då vi förstod att problemet var strukturellt.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Det var häpnadsväckande för oss att det inte redan fanns siffror eller någon analys om vilka barn som förs bort eller vart barnen tar vägen. Vi startade med att kontakta Centrum för hedersvåld, Jämställdhetsmyndigheten och UD, men ingen hade någon sådan statistik eller analys. Då insåg vi att vi måste skaffa grunddata själva och analysera dem. Genom att begära in samtliga fall som handlade om bortförda eller kvarhållna individer som UD fått information om så började vi kartlägga var de tagit vägen, vad som hänt sedan, vilka som var barn när de försvann. Om de någonsin kommit hem. Det var inte en komplett helhetsbild, men en bild av de fall som det officiella Sverige inte hade. Efter våra begäran, som UD krånglade väldigt över, så började de själva att reda ut dessa siffror och kom så småningom med ett pressmeddelande med en egen sammanräkning baserad på de uppgifter vi hade begärt ut. Vi började även granska de verktyg myndigheterna hade tillfoga för att förebygga och stoppa bortföranden. Utreseförbudet stack ut som det viktigaste verktyget, men i allt fler fall såg vi att myndigheterna inte använde det, och i ett flertal fall där socialtjänsten begärde ett inreseförbud, avslogs det. För att spåra vad som har hänt sedan lagen om utreseförbud införts så begärde vi hem samtliga domar om utreseförbud som fattats, och de som fått nej. Sammanlagt var det 108 domar. Många hade överklagats och gått till nästa instans, och rörde därför samma barn, några gällde flera syskon. Vi gick därefter igenom samtliga och matade in dem i en excelfil, vilka som fått ja eller nej, om det handlade om pojkar eller flickor, ålder och vilka skäl som angivits i domen samt omständigheterna i fallen. Totalt handlade det om 102 barn, vanligast var att det gällde flickor som hotades av bortgifte men också några fall av misstanke om könsstympning. Vi slogs tidigt av att det var överraskande hårda krav för att få utreseförbud om man jämför med den retorik som ansvariga politiker haft inför att lagen infördes. Lagen tolkades ofta som att det krävdes en inhandlad brudklänning eller inhandlade biljetter. Att närstående var oroliga eller att systrar redan förts bort räckte inte som skäl. Inte ens när polisen hade inspelade mobiltelefonsamtal från pappan som ville ha sina flickor bortförda så fick socialtjänsten inte igenom att samtliga döttrar skulle omfattas av utreseförbudet, utan det var enbart den som nämndes vid namn som rätten biföll utreseförbud för. Vi hade parallellt med detta tät kontakt med de ungdomar, föräldrar och syskon som råkat ut för bortföranden, och gick till botten med deras individuella fall. Särskilt fall där det ligger vårdnadstvister i botten är svåra att reda ut, men vi ansåg att det var oerhört viktigt att vi hade alla fakta, även om vi för att skydda barnen ibland inte kunde publicera allt vi visste.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Förutom muntliga källor som föräldrarnas och barnens egna berättelser, så har vi gjort ett klassiskt databasgräv. Vi har sammanfogat uppgifter från LVU-domar, protokoll från tingsrätts- och hovrättsdomar, samt socialtjänsthandlingar i den mån vi haft fullmakt. Vi har gått igenom Utrikesdepartementets handlingar och statistik från de fem år vi granskat (i den mån de inte omfattats av sekretess) samt begärt ut och gått igenom all relevant e-post och handlingar från Haag-processer. Vi har pusslat reda på namn och sekretessbelagd information från olika håll och källor för att till slut ha en databas på de unga som förts bort de senaste fem åren (som myndigheterna känt till), samt på de som utsatts för risker för bortförande och skyddats av utreseförbud eller annat skydd.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det kändes som att Utrikesdepartementet och Centrum mot hedersvåld motarbetade oss rätt så friskt, det tog lång tid för handlingar och det krävdes många samtal och tjat för att få uppgifter. Vi fick exempelvis återkomma för att få kompletteringar av sådant vi hade begärt redan första gången, som siffror och data för innevarande år. Senare förstod vi genom våra källor att de utsattes för ett stort tryck från politiskt håll att leverera eget, och myndigheterna kom också med egna pressmeddelanden efter att vi hade publicerat. Men svårast var nog ändå att hantera säkerheten för de utsatta barnen och föräldrarna. Alla vi intervjuade ville vara med öppet, men de var desperata och vi måste väga in deras säkerhet. Enbart att tala med media kan vara en faktor som upprör släkt i hemlandet och kan leda till ett mer hotfullt läge. Vi valde att inte publicera några efternamn eller ansikten på de vars barn befann sig i andra länder. Honey var under delar av vår researchprocess utsatt för nya hot från sin familj, men när vi skulle publicera var hon i säkerhet på en ny ort, med ett nytt namn och ett nytt utseende. Då bedömde vi att hennes egen starka vilja att vara öppen med sin historia och sitt ansikte var viktig att respektera. De syskon som hade hållits kvar i Turkiet av sin far fick också vara med med ansikten och förnamn. Eftersom de också hade en normaliserad kontakt med pappan igen så bedömde vi att hotet från familjen hade avtagit, men vi hade inte med deras vistelseort.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
1.Granskning: Minst 916 barn har förts ut ur Sverige https://www.svt.se/nyheter/inrikes/granskning-minst-916-barn-har-forts-ut-ur-sverige 2. Hälften av barnen fick inget skydd - trots kidnappningsrisk https://www.svt.se/nyheter/inrikes/granskning-halften-av-barnen-fick-inget-skydd-trots-kidnappningsrisk 3. Högt antal barnbortföranden redan innan LVU-kampanjen https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hogt-antal-barnbortforanden-redan-innan-lvu-kampanjen
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Det tog två reportrar och en videoreporter ungefär tre månader att slutföra allt, inklusive att filma intervjuer och klippa tv-reportage och skriva artiklar.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Det pågick redan en utredning efter att Tidöpartierna kommit överens om det under vår researchperiod, men efter vår granskning (innan utredningen var klar) gick både jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) och Jämställdhetsombudsmannen ut och sa att lagen behöver skärpas så att fler omfattas av möjligheten till utreseförbud. Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sa att man behövde se till att barnen kunde föras in i register för efterlysta så att det internationella samarbetet kring att få tillbaka barnen kunde öka.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Ja, avslöjandet fick ett stort genomslag med artiklar i DN, Expressen, Aftonbladet, Borås Tidning, Sundsvalls tidning, Göteborgs Posten, NWT med flera. Det har kommit artiklar om försvunna barn varje år när sommarlovet startar och slutar, men vår granskning satte ljud på problemets omfattning och gav en faktagrund till debatten. Granskningen fick också stor spridning på sociala medier, även på Tiktok på arabiska och bland organisationer som jobbar med hedersrelaterat våld.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.