BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
DNA-prover och släktforskning avslöjar den svenska spermieskandalen. En granskning som börjar i Halmstad där män bestulits på sina spermier när de lämnat spermieprover när de sökt sig till sjukvården för att utreda sin barnlöshet. Hittills har sex fall avslöjats i Halland. Andra män, som under sin militärtjänstgöring i Uppsala, rekryterats av Akademiska sjukhuset som donatorer till forskning av fryst sperma får nu veta att spermierna använts till inseminationer. Hittills har tre fd värnpliktiga och fem barn avslöjats. I ett uppmärksammat rättsfall i Norrbotten blir en pojke faderlös efter en dom i Högsta domstolen där en man blir befriad från sitt faderskap eftersom barnet blivit till genom en anonym spermiedonator. Vittnesmålet från en läkare i Norrbotten blir avgörande. När reportrarna granskar läkaren och DNA-testar barnet som blev faderlös, så avslöjas att det är läkaren som är biologisk fader. Läkaren har använt sina egna spermier och hittills har sju barn spårats.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Med en ny unik journalistisk arbetsmetod har missförhållanden inom svensk sjukvård kunnat blottläggas och spermiestölder avslöjas. Där sjukvård och regioner inte haft juridiska möjligheter att göra en liknande granskning. Med ett tålmodigt fotarbete har teamet sökt upp människor, skapat förtroenden, tagit DNA-prover som analyserats och släktforskats på. Resultaten har varit chockerande där barn fått veta sina ursprung och där män blivit biologiska pappor till barn som de varit helt ovetandes om. Teamet har lyckats få dokumentera och berätta om dessa människors öden. Av 600 värnpliktiga fick teamet kontakt med 256 personer som tillfrågades om de varit spermadonatorer under värnplikten. 17 svarade ja, av dessa accepterade 10 att DNA-testa sig. Att en läkare, som vittnat i en rättegång angående faderskap, själv skulle vara donator var minst sagt långsökt. Var det ens värt att tänka den tanken? Teamet stängde inte dörren till det osannolika utan sökte upp ”barnet” och fick DNA-testa personen. På så sätt avslöjades det osannolika, läkaren hade använt sina egna spermier.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vid arbetet med SVTs program Genjägarna såg redaktionen att det fanns missförhållanden där donatorbarn i Halland inte fått korrekt information om sina ursprung från sjukhuset. Så började den granskning som skulle komma att pågå i drygt ett och ett halvt år och som troligen inte är klar ännu. Från donatorbarnen växte historien till att omfatta värnpliktiga i Uppsala och en doktorn i Norrbotten.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Det börjar med tips från donatorbarn som ber om hjälp med att få svar på sitt ursprung. Med svar från DNA-prover på donatorbarnen genomförs en släktforskning, där teamet kontaktar troliga släktingar som i sin tur tillfrågas om de är villiga att DNA-testa sig. Känsliga och svåra frågor. Vem ställer upp på att DNA-testa sig utan vidare? Vem pratar spermiedonationer eller fertilitetsutredningar med en främmande reporter? Vem vill, inför kamera, möta sitt okända barn eller biologiska pappa? Det krävs många och långa samtal för att skapa detta förtroende. Därför tar granskningen lång tid. Vid ett DNA-test får man ett värde som mäts i Centimorgan, en enhet som används vid analyser av genetiska kopplingar, visar hur nära släktskap man har. Utifrån det värdet kan teamet gå vidare i sin analys och till slut få ett DNA-prov med ett värde som visar på relation fader / barn. Ifrån Krigsarkivet begär teamet ut listor med namn på alla som gjort sin värnplikt vid regementet i Uppsala åren 1969 – 73. Det rör sig om 600 namn. Av dessa får teamet kontakt med 256 personer och 17 säger att de donerat spermier till Akademiska sjukhuset, alla utom en har samma uppfattning, att spermierna skulle användas till forskning. Tio går med att DNA-testa sig och av dessa får tre män träff på tillsammans fem barn. Under hela granskningsarbetet återkommer en fråga till teamet: Finns det ingen svensk doktor som använt sina egna spermier? Och det finns ett tillfälle, en process, där teamet funderar på om det kan ha gått till så att läkaren använt sina egna. Men det skulle vara för bra för att vara sant. I Haparanda tingsrätt blir en pojke faderlös efter ett domslut i alla tre rättsliga instanser. Efter en skilsmässa vill mannen bli fri från faderskapet eftersom barnet inte är hans biologiska utan kommit till genom insemination. I förhör läser teamet hur den läkare som hjälpt paret med inseminationen, vittnar om att barnet är ett donatorbarn med anonym spermadonator. Teamet kontaktar ”barnet” som idag är en vuxen man, och han accepterar att ta ett DNA-test. Efter provsvar och analyser kan uppdrag granskning avslöja att läkaren i Norrbotten använt sina egna spermier och är biologisk pappa till den faderlösa pojken. Läkaren är inte bara biologisk pappa till honom. Hittills har sju donatorbarn hittats och teamet får kontakt med flera av dem. Men hur många barn som läkaren gett upphov till, vill han inte svara på när teamet konfronterar läkaren med sitt avslöjande.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
DNA-tester som analyseras och registreras av de stora DNA-släktforskningsbolagen. Svensk folkbokföring. Kyrkböcker. Krigsarkivet Regionarkiv Domstolar Kungliga biblioteket Sociala medier Muntliga källor
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Detta har varit en annorlunda granskning med många redaktionella samtal om integritet och etiska överväganden. Barn och fäder har fått veta om sina ursprung av ett Tv-team. Det har krävts känsla och varsamhet för att hantera möten med människor som varit helt ovetande. Det har till och med handlat om fall där människor inte ens vetat om att de varit donatorbarn eller män som aldrig varit spermadonatorer. Nya familjerelationer har skapats. För en del med ett lyckligt slut, för andra en besvärande sanning som uppdagats. Det har varit viktigt att ta hänsyn till familjer och anhöriga. Det är en granskning av något som skett historiskt, för länge sedan. Ansvariga läkare i Halland och Uppsala är döda. Det har varit svårt att kunna få svar på en del frågor. En förutsättning för avslöjandena är att det finns släktingar som gjort DNA-test och finns i DNA-bolagens register. Släktskapet kan vara avlägset, men det måste finnas spår i DNA-registren att gå vidare ifrån. Det betyder också att det med största sannolikhet finns ouppklarade historier. När till exempel värnpliktiga som deltog i forskningen i Uppsala, får besked efter DNA-test att de inte har barn, betyder inte det något mer än att det i nuläget inte finns något registrerat. En jobbig insikt för en del.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
I ”Sveket mot donatorbarnen” och ”Spermiestölden” avslöjas hur donatorbarn fått fel information från sjukhuset i Halmstad om vilka som varit donatorer. Med DNA-test och släktforskning spårades rätt donatorer, män som bestulits när de lämnat spermier vid fertilitetsutredningar. I ”De värnpliktiga och experimentet” avslöjades hur värnpliktiga i Uppsala lämnat spermier till forskning men som använts till inseminationer. I Läkarens spermier” avslöjas en läkare i Norrbotten som använt sina egna spermier, till hittills sju barn. Dessa fyra avslöjanden blev ”Den svenska spermieskandalen”.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet har varit en pågående granskning i ett och ett halvt år och har hittills resulterat i 5 program.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Efter Uppdrag gransknings avslöjanden kring donerad sperma har Socialstyrelsen fått i uppdrag av Regeringen att se över behovet av ett nationellt register över könscellsdonatorer. Region Norrbotten har inlett en utredning av läkaren som använde sina egna spermier. Halland har genomfört två utredningar som pekar på allvarliga brister på sjukhuset och att bristerna kan medföra att regionen kan komma att tvingas betala skadestånd. Två av de avslöjade fallen i Halland drivs nu i Europadomstolen.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Stort medialt genomslag i Sverige men även internationellt.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej