Sök
Kategori
Etermedia riks dokumentär
Nominerade
Josephine Freje
Sophia Djiobaridis
Förutom ovanstående deltog följande personer
Malin Marcko, producent, Kaliber
Publiceringsdatum
18 september 2023
Var publicerades jobbet?
Sveriges Radio P1 Kaliber
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen avslöjar: Att två lagstiftningar (Djurskyddslagen och Artskyddsförordningen) inte fungerar vilket har fått allvarliga konsekvenser. Att det finns en subkultur i Sverige (och utomlands) som vill ha en hög andel vild varg inkorsat i sällskapshundar. Att det finns varghybrider med uppemot 90 procent vild varg-DNA i sig, på våra gator idag. Att ansvariga myndigheter inte förstått detta förrän vi berättar om det för dem. Att lagstiftaren inte förstått hur genetik fungerar och därför skrivit lagen så att det i princip är omöjligt för tillsynsmyndigheten att kontrollera om den efterlevs eller ej. Att man i Sverige, helt lagligt, kan sälja en varghund som har mer varg än tamhund i sig så länge man inte med ett ord nämner något om varg i själva annonsen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Detta är en originalgranskning och det vi avslöjar var tidigare helt okänt hos allmänheten (och även hos de myndigheter som har ansvaret). Vi avslöjar ett tydligt missförhållande i lagstiftningen och visar också att det kan bli farligt när två lagar krockar med varandra. Granskningen är gjord med röster från de vi granskar och vi får höra deras syn på saken, vi får också höra om människor och djur som drabbats av att lagstiftningen ser ut som den gör och samtidigt får vi höra tafatta myndigheter som vi presenterar luckan i lagen för.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vi fick ett tips om att vargar ska ha importerats illegalt från Ryssland via Finland för att sen användas till avel med hundar här i Sverige. Tipset visade sig inte stämma men vi hittade i stället så mycket annat intressant kring varghybrider efter bara några veckors research att vi förstod att här fanns en viktig granskning att göra. Vi förstod att det fanns en hel subkultur kring varghybrider i Sverige och efter ett tag, att de som borde reglera detta och hålla koll, inte hade en aning om den.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi började egentligen med att nysta i två spår samtidigt. Det ena var den subkultur vi funnit. För att förstå den, hitta folk och lära oss mer om utbredning och liknande letade vi reda på olika grupper på nätet och gick med i dem. Vi började följa några varghybridsägare i sociala medier och lärde oss långsamt ”språket”. Vad saker och ting betydde i till exempel en annons om valpar. Där ord som "content", "vilt ursprung", "embark" eller ordet ”wolfdog” för den insatte betydde att det rörde sig om en varghybrid-valp. Det andra spåret vi började nysta i var myndighetssverige. Vad var lagligt och inte, och vem hade ansvar? Frågan var obeskrivligt svår att få svar på. Samtliga myndigheter som vi kontaktade, hänvisade vid minst ett, oftast flera tillfällen, till en annan myndighet i stället. Det rådde en total okunskap kring hela ämnet. Vi gick igenom all lagtext, alla förordningar och samtliga föreskrifter som rör varghybrider. Vi gick igenom samtliga domar som vi kunde hitta som rör varghybrider samt samtliga fuppar som upprättats på Artskyddsbrott NOA de senaste fem åren. Vi intervjuade ett stort antal tjänstemän på länsstyrelser runt om i landet då de är tillsynsmyndighet. Detta för att förstå varför ingen blev dömd för att inneha och avla på varghybrider då det enligt lag är olagligt att just inneha eller avla på dessa varghybrider. Vi kartlade genom kontakter med uppfödare i USA, Kanada och Sverige hur varghybridsaveln går till för att få så hög andel varg-DNA som möjligt i djuret. Och vi bevisade på detta sätt (och med information från Tullverket) att importen av varghybriderna och den fortsatta aveln på dem här i Sverige var helt laglig på grund av hur lagtexten var utformad. Trots att andemeningen i lagtexten var en annan enligt Jordbruksverket. Genom intervjuer med flera genetiker kunde vi också avslöja att det i princip var omöjligt att bevisa om ett djur var olagligt eller inte. Inte ens när det rörde sig om en varghybrid med uppemot 90 procent varg-DNA i sig. Genetik fungerar inte så som lagstiftarna tycks ha trott. (Förarbeten saknas här så det går inte att kontrollera vad lagstiftarna verkligen tänkt.)
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Muntliga och skriftliga källor från sociala medier (till exempel FB, Instagram) öppna och slutna intressegrupper på nätet med varghybridsägare och varghybridsuppfödare, såväl nationella som internationella. Amerikanska uppfödares hemsidor och amerikansk lagstiftning gällande varghybrider. Domar från förvaltningsrätt, kammarrätt, tingsrätt, hovrätt Förelägganden och beslut från flera länsstyrelser Polisanmälningar om varghybrider Anmälningar till länsstyrelsen om varghybrider Förundersökningar från Artskyddsbrott NOA Lagtexter, förordningar och föreskrifter rörande varghybrider Tullverkets rutiner vi införsel av hund Intervjuer med ansvariga personer på myndigheter såsom Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Artskyddsbrott NOA Stamtavlor, införseldokument, DNA-scheman/kontroller
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det i särklass största problemet var att alla inblandade/ansvariga myndigheter var så otroligt okunniga i, i princip allt som rörde detta. Vi blev snabbt experterna som fick förklara för de olika myndigheterna vad som var lagligt och inte och hur det gick till och hur vanligt förekommande dessa varghybrider är. De allra flesta ville absolut inte låta sig intervjuas i ämnet. Vår tolkning var att det helt enkelt berodde på stora kunskapsluckor. Vi hamnade också i en situation där vi efter månader av tjat till slut fick en intervju med en utredare på NOA som efter ett tag in i intervjun plötsligt upplyser oss om att själva utredningen kring om det rör sig om en olaglig varghybrid, inte sköts av dem. Helt motstridiga uppgifter från vad vi tidigare har fått från utredarens chef och från polisens mediecenter. Uppgiften går också stick i stäv med en av utredningarna vi fått ut från dem men utredaren stod på sig: På NOA utreds bara själva artskyddsbrottet. Den intervjun blev inte den bästa man gjort. Ett annat problem var att många varghybridsägare vi var i kontakt med, inte ville förekomma i reportaget. De var rädda för vad grannar skulle säga om de fick reda på att sällskapshunden en trappa upp inte bara liknar en varg – det är en varg mer än det är en hund. Många ville inte att reportaget alls skulle sändas då man hittills lyckats gå under radarn i Sverige och var rädda för att lagstiftningen skulle komma att ändras om myndigheterna börjar förstå vad det handlar om.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Del 1 och 3 https://isidor.sr.se/1316/episode/edit/2243735 https://isidor.sr.se/1316/episode/edit/2247139
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Ca 5 månader
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen har lett till flera motioner i riksdagen, ytterligare en skriftlig fråga till jordbruksministern som har besvarats samt ett utskottsinitiativ i miljö -och jordbruksutskottet. Och – så sent som den 21 december 2023 gav regeringen Jordbruksverket ”i uppdrag att analysera och redogöra för eventuella brister i utformningen av gällande förbud mot hållande, förmedling och försäljning av varghybrider och svårigheter för berörda myndigheter att kontrollera efterlevnaden av förbudet samt lämna förslag på åtgärder.”
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Avslöjandet har fått stort genomslag och debatterats livligt såväl i traditionell media (till exempel SR Ekot, SR Efter tre, TV4 Efter fem, Aftonbladet, SVD, UNT, VK och SVTs Svenska nyheter) som på sociala plattformar.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
4 anmälningar till GRN som har friat granskningen. 1 anmälan till MO, inget beslut i skrivande stund