Det nya Samhall, Nominerad Guldspaden 2017

Tillbaka

Nominerad till Guldspaden 2017 i kategorin Magasin Se bidrag: Bidrag (.zip, 443 MB)

Kategori Magasin Nominerade Marcus Derland David Lundmark Jonas Löfvenberg Förutom ovanstående deltog följande personer Gunilla Ericson, redaktör Isak Krantz, layout Janna Ayres, webbredaktör Publiceringsdatum 2017-12-10 Var publicerades jobbet? Dagens Arbete

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Rubrik: Det nya Samhall Ingress: Tanken var att bygga upp människor med meningsfull sysselsättning. Nu bryts sjuka och arbetsskadade ner av stress och farliga jobb.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Samhall är ett av Sveriges största företag, 24 000 anställda. Statligt ägt. Uppdraget är att skapa utvecklande arbeten år personer med funktionshinder. De är en grupp med den kanske svagaste ställningen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Vi har genom att jämföra de mål som redovisas i företagets verksamhetsplan och årsredovisningar med de anställdas vittnesmål kunnat visa på konflikten mellan Samhalls sociala och kommersiella uppdrag. Vi kunde visa hur Samhallanställda plockat isär militära granater, sorterar elektronikskrot och jobbade fram vittnesmål/case som berättade om hur stressen ökat och hur de som inte orkar med tempot uppmanas att gå hem och sjukskriva sig. Samhall förnekade att granater skruvats isär. För att belägga att demonteringen skett (vid sidan av muntliga uppgifter) tog vi reda på att de isärtagna granaterna skickats till en skrotfirma. Vi tog oss in på skrotfirman och fotade lådorna med de isärtagna granaterna. Vi kunde sedan jämföra dessa lådor med bilder från när granatlådorna stod inne på Samhall. Nu var vi bombsäkra på att granater plockats isär på Samhall. När Samhalls ledning kommit med flera olika bortförklaringar publicerade vi de bilder vi kommit över på granatlådor inne på Samhall. Vi hade då också ytterligare en stark öppen källa som bekräftade granatdemonteringen. Vår publiceringsplan var en ”get the lie on record”-strategi. Samhall hävdade att färgpulvret från granaterna var helt ofarligt. Vi kunde avslöja att Samhall inte hade en aning om pulvret var farligt eller inte när granaterna demonterades. Genom vårt besök på skrotfirman fick vi fram ett dokument från ett testlabb som visade att färgpulvret skickats på analys först i mitten på juni 2017, en månad efter att isärtagningen inletts och först efter att personalen börjat klaga på hälsoproblem. Vi begärde också ut samtliga handlingar från Arbetsmiljöverket som handlade om fall där Samhall anmälts till myndigheten för brister i arbetsmiljön – det var så vi kom granaterna och elektroniken på spåren. På makronivå visade vi hur ägarna, staten, förändrat Samhall till att bli allt mer kommersiellt med lönsamhetskrav. Vi tog också fram statistik om hur de skyddade verkstäderna försvunnit och ersatts av bemanning och tjänster (mest städjobb). Också hur kraven ökar på de anställda att producera mer och planerna på att de ska öka ändå mer – vi kom också över ett exemplar av Samhalls verksamhetsplan och interna rapporter. Vi tog även fram statistik som visade hur sjukfrånvaron i företaget ökat. Ansvarsutkrävande intervjuer. Dels med en av Samhalls distriktschefer och dels på högsta nivå med Samhalls vd Monica Lingegård.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Vi har under flera år fått indikationer på att det funnits missförhållanden inom Samhall. Vi har dock inte haft några klockrena ingångar eller källor. Men hösten 2017 bestämde vi oss för att gå ”all-in” och undersöka om missförhållandena stämde. Det kom att visa sig att vår arbetshypotes höll. I själva verket var det värre än vi först trott.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Främst intervjuer på plats med Samhallarbetare. När de slutat sin arbetsdag. Vi besökte och tog oss in på arbetsplatserna för elektronikåtervinningen och granatdemonteringen – hederligt journalistiskt fotarbete där vi använde det oannonserade besöket som metod. På Samhall i Nyköping gjorde det att vi kom in och kunde fotografera lokalen där granaterna plockats isär. På skrotfirman ledde besöket till att vi fick fram dokument på när färgpulvret i granaterna skickats in för analys. Där kunde vi också spåra granaterna som demonterats inne Samhall. Något som inte varit möjligt om vi inte varit på plats. Vi fotade och filmade med drönare för att visa på omfattningen av elektronikåtervinningen. Redan i uppstarten planerade vi in vilket typ av material (rörlig bild, ljud) vi behövde för att kunna producera Facebookfilmer, där vi förutom våra läsare når makthavare, opinionsbildare och andra medier. Då Samhall kom med starka mothugg mot vår granskning publicerade vi en fem minuter lång livefilm (https://www.facebook.com/dagensarbete/videos/1646155978778202/) på Facebook där vi berättade hur vi gått tillväga, vi visade då upp och tog isär en granat och berättade för läsarna hur de kan tipsa oss på ett säkert sätt. Vi läste också in en förenklad och kortad version av reportaget för nedladdning på vår webb. Ett sätt att nå personer på Samhall med läs- och skrivsvårigheter. Vi lade mycket tid på skapa förtroende mellan de vi intervjuade och oss. För att få en bild av omfattningen av bristerna i företaget intervjuade vi källor inom Samhall i hela landet. Vi har begärt ut 100-tals sidor av handlingar från Arbetsmiljöverket. Också statliga utredningar och rapporter.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Massor av muntliga. Öppna och anonyma. Handlingar från Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Rapporter från Statskontoret. Årsredovisningar och styrdokument från Samhall. Artiklar och inslag från andra medier.

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Främst svårigheten att få källor att prata. Anställda på Samhall har olika typer av funktionshinder. En del intervjupersoner öppnade inte upp sig förrän efter 3-4 träffar. Vi slogs också av hur rädda många var. Rädda att förlora jobbet. De uttryckte att om de förlorar jobbet på Samhall så finns det inget kvar för dem. De är livrädda för att hamna på den öppna arbetsmarknaden och konkurrera med arbetssökande utan funktionshinder.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

Pdf:erna från papperstidningen, Facebookfilmerna och urval av uppföljande texter på webben (bifogar några av dem).

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka två månader. Dock ej på heltid. Vi som gjorde projektet jobbade också med andra saker parallellt.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Hittills (materialet publicerades i december 2017): Näringsministern Mikael Damberg har kallat till sig företrädare från flera fackförbund där de ska få ge sin syn av utvecklingen inom Samhall. Mötet sker 11 januari. Interpellation från riksdagsledamoten Ali Esbati (V) till ansvarigt statsråd (Mikael Damberg). Frågan tas upp i januari 2018. SVT Rapport, Expressen, Omni, Text-tv, DN, Sveriges radio och andra facktidningar har skrivit om granskningen. Flera ledarredaktioner, bland annat Aftonbladet, har skrivit ledartexter utifrån våra publiceringar. Våra filmer på Facebook har visats cirka 25 000 gånger. Vi har också fått mängder av positiva reaktioner från våra läsare. Samtal, mejl och handskrivna brev där de tackar för att vi belyser problemen inom Samhall.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej