SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
“Det stora pensionsrånet” berättar vad som skedde bakom kulisserna när skandalfonderna Falcon funds avslöjades, kastades ut ur det svenska pensionssystemet, hur härvan rullades upp och mer om vilka männen bakom var. Framför allt har svenska myndigheters arbete kring Falcon funds varit okänt. Ett typiskt exempel är att Finansinspektionen redan 2014 var redo att dra in Falcon funds tillstånd, men tvingades backa undan genom att männen bakom Falcon funds snillrikt utnyttjade svenskt regelverk. (sid 109-112, 126-130). Det har också varit okänt vad som skedde efter att Pensionsmyndigheten fattade beslut om att slänga ut Falcon funds och begära tillbaka pensionsspararnas pengar. Falcon funds vägrade, och därefter har det funnits ett fem månaders tomrum innan Falcon funds faktiskt slängdes ut. Vad som skedde under denna tidsrymd har till stor del varit okänt. “Det stora pensionsrånet” avslöjar att Falcon funds till slut kom upp på högsta EU-nivå, och att det först var efter en medling i EU-organet ESMA som Falcon funds kunde slängas ut. EU mer eller mindre tvingade Malta att agera. (sid 269-291) “Det stora pensionsrånet” avslöjar att Maltas finansinspektion inte tog de svenska varningarna om Falcon funds på allvar. Det fanns även personkopplingar mellan Falcon funds styrelseordförande Tonio Fenech och chefen för Maltas finansinspektion som är besvärande. (sid 218-228) Boken visar också hur Falcon funds styrelseordförande Tonio Fenech var instrumentell i att försena myndighetsingripanden. Tack vare detta kunde fonderna fortsätta genomföra bluffaffärer som man senareåtalats för. Enligt Pensionsmyndigheten kostade det pensionsspararna i Falcon funds cirka 300 miljoner kronor. Boken är också den enda intervju ordförande Tonio Fenech gett, där han förklarat sitt agerande i härvan. (sid 119-126, 209-213, 233-237, 243-268) “Det stora pensionsrånet” visar också hur det också fanns problem hos svenska myndigheter, vilket förklarar varför Falcon funds fick härja så länge som de gjorde. Pensionsmyndigheten hade nyligen skapats genom en fusion av två enheter, och det äktenskapet var inte enbart lyckligt. Det fanns en doktrin om att Pensionsmyndigheten inte skulle försvara pensionssystemet, man skulle förklara det. Där är myndigheten självkritisk och ledande företrädare säger att problemen vid fusionen gjorde att problem i premiepensionssystemet fastnade på för låg nivå. Man saknade också system för att ta emot klagomål. Det fördröjde att Falcon funds upptäcktes. (sid 150-154) Slutligen ger boken nya insikter i vilka de utpekade huvudmännen Emil Amir Ingmanson och Mark Bishop är. “Det stora pensionsrånet” kan bland annat avslöja att Emil Amir Ingmanson blev frälst och en mycket aktiv kyrkomedlem, samtidigt som han genomförde bedrägerierna i Falcon funds. Pikant är också att Ingmanson även lurade huvudmännen i pensionsbolaget Allra. (sid 26-44, 53-62)
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
“Det stora pensionsrånet” ger en komplett skildring av vad som skedde när den första stora pensionshärvan rullades upp. Den ger en värdefull inblick bakom myndigheternas kulisser och låter flera personer som tidigare inte intervjuats komma till tals. Dessutom avslutar boken den historia som mycket förtjänstfullt inleddes i Kalla Faktas reportage “Pensionsbluffarna”, som var startskottet på det som kom att bli Falcon funds-härvan. Det är också bara i ljuset av Falcon funds som efterföljande pensionsskandaler och reformer av pensionssystemet kan förstås.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
I mitt arbete på TV4 Nyheterna arbetade jag en del med Falcon funds. Jag såg hur fonderna blev uppsagda och vägrade godta det beslutet. Sedan var det nästan fem månaders radiotystnad innan Pensionsmyndigheten hade sin presskonferens i oktober 2016, där man förklarade att uppsägningen nu var genomförd och att det saknades miljardbelopp i Falcon funds. Min magkänsla sa mig att det måste ha skett en hel del i mellantiden där, och jag blev nyfiken på att ta reda på mer. Dessutom tyckte jag att Falcon funds-härvan var, och till viss del fortfarande är, en underrapporterad svensk skandal som borde fått mer utrymme i svensk media.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Intervjuer, resor till Malta, och ett digert arbete med att begära ut och läsa offentliga handlingar. I många fall kunde offentliga handlingar leda vidare till viktiga personer att intervjua, som exempelvis drabbade pensionssparare. Mötesanteckningar hos myndigheter var också viktiga för att få reda på vad som sas vid ett antal centrala möten. Slutligen var konstruktionen av en tidslinje avgörande, med tanke på att det gjorde det lättare att förstå vilka händelser som var kopplade till varandra. I ekobrott är just tidsordningen ofta avgörande för att förstå händelseförlopp.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Offentliga handlingar som utredningar, mötesanteckningar, eposttrafik, med mera. Polisens förundersökning. Svenska och utländska tidningar. Totalt genomfördes 83 intervjuer, både on och off the record.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Inledningsvis var problemet att det var ett oerhört digert material. Polisens två förundersökningar är båda på mer än 10 000 sidor. Det krävde mycket läsande. Därutöver fanns det stora delar av Falcon funds-härvan som berör utländska myndigheter, som inte alls har samma offentlighetsprincip som Sverige. Det löstes genom att försöka angripa frågan från svenskt håll, dvs begära ut handlingar och eposttrafik som rörde de utländska aktörerna via svenska myndigheter. Jag samarbetade också med utländska journalister i de länder där jag hade problem, vilket var mycket givande tyckte jag. Dessutom fanns det ett antal områden där inga av aktörerna ville tala, mest uppenbart ESMA:s inblandning. Det löstes genom att ett antal personer lämnade information under källskydd, information som sedan kunde dubbelkollas mot offentliga handlingar. Det kunde i sin tur sedan användas i intervjuer med personer i central ställning för att få dom att bekräfta ett händelseförlopp. Dessutom var ett antal personer som jag bedömde som centrala för arbetet belagda med yppandeförbud av åklagare. Där lyckades jag få åklagare att häva det yppandeförbudet efter lite förhandlande.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Två år
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Goda. De recensioner “Det stora pensionsrånet” har fått har varit positiva och reaktioner från intervjuade har också varit bra. Även personer som kanske inte framställs i så god dager har tyckt att de fått tillfälle att förklara sitt handlande vilket de uppskattat.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej