Sök
Kategori
Studentspaden
Nominerade
Anna Bengtsson
Clara Popenoe Thor
Klara-Lovisa Lundström
Adam Bokinge
Jacob Ohlsén
Förutom ovanstående deltog följande personer
Kalle Wannerskog, handledare JMG
Mattias Göransson, chefredaktör Filter
Publiceringsdatum
2025-02-03
Var publicerades jobbet?
Filter #102
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Det är lättare än det borde vara att tillverka amfetamin i Sverige – och samtidigt komma undan med det. Vår granskning visar detta på flera sätt: Det är fullt möjligt att köpa utrustning och kemikalier till amfetamintillverkning i helt vanliga butiker – trots att svenska myndigheter har för avsikt att förhindra detta. Svavelsyra är olagligt att inneha utan tillstånd och med avsikt att tillverka narkotika, trots detta har vi kunnat köpa kemikalien över disk, och visat att återförsäljare inte ens känt till syrans användningsområden. Granskningen visar att detta bara är ett exempel på vad som varit flera svenska tillverkares modus operandi. Vi är först med att kartlägga och visa omfattningen av den inhemska amfetamintillverkningen: över ett ton svenskt amfetamin värt en kvarts miljard kronor. Vi visar hur myndighetsarbetet inte är tillräckligt för att sätta stopp för tillverkningen, att det finns aktiva amfetaminlabb, och att “svenskt tjack” ligger ute för försäljning på Darknet.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Vi har avslöjat en sida av narkotikamarknaden som allmänheten inte förstått vidden av – att det finns svensktillverkad narkotika gjord på kemikalier inköpta i Sverige. Det är tidigare känt att det förekommer amfetamintillverkning i Sverige, men i vilken omfattning, och på vilka sätt, har aldrig presenterats i svensk media förut. Allmänintresset bedömer vi som stort, sett till narkotikadebattens storlek de senaste åren, där vi vänder vi på en ännu orörd sten i frågan. På journalistutbildningen finns en idé om vilken form ett skrivet gräv ska ha. Det följer inte sällan en dagstidningsmall med lockande rubriker och släpps som en artikelserie för att kroka fast läsaren. Det här grävet följer inte den mallen. En tillverkares bisarra historia ger liv åt vår undersökning och ett annars svårbegripligt ämne. Tobias Landehags berättelse är bara en del av en granskning som står på fler ben: vi varvar ett eget test och dold mikrofon, med datajournalistik och kartläggning, med research på det för allmänheten tämligen outforskade området “narkotikaprekursorer.” Det är i vår mening ett innovativt sätt att på outforskad mark varva egna undersökningar med berättande och case-driven journalistik.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Vår gruppmedlem Adam Bokinge hade länge gått och grubblat: det tillverkas amfetamin i Sverige, det visste han och många andra, men hur går tillverkarna till väga? Vi upptäckte att ingen riktigt gått till botten med detta i svensk media. Vårt initiala antagande var att man använde sig av blufföretag och målvakter som sökte tillstånd hos Läkemedelsverket för att inneha narkotikaprekursorer. Vi begärde ut samtliga tillståndshavare och kunde inte hitta något som tydde på detta. Istället, efter mycket research på området, insåg vi att marknaden var relativt slappt reglerad och att mycket talade för att tillverkarna utan större problem kunde vända sig till den öppna marknaden för att få tag i sina kemikalier.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Researcharbetet får anses ha varit en viktig journalistisk metod i detta sammanhang: för samtliga i arbetsgruppen var ämnet mer eller mindre helt nytt, inledningsvis visste vi inte ens hur ordet “prekursor” skulle uttalas. Mycket tid har därför ägnats åt att förstå lagstiftning, regelverk och kemi för att i sin tur kunna utveckla de metoder som vi sedermera använt oss av. Vi har läst narkotikastrafflagen med tillhörande författningskommentarer, vi har plöjt igenom webbforum och förundersökningsprotokoll för att lära oss om tillverkningsmetoder. Bland annat tog vi oss in på Darknet för att leta fram om svenskt amfetamin fanns att köpa just nu, och mycket riktigt går det att köpa amfetamin som marknadsförs som svensktillverkat. Vi har sammanställt alla domar över svenska amfetamintillverkare sedan 2019 för att ta fram information om var och hur de fått fram nödvändiga kemikalier till sin amfetamintillverkning. Datainhämtningen gjordes genom Acta Publicas databas, för att därefter sammanställas i excel. Detta steg var nödvändigt, information om varifrån kemikalierna köpts in ifrån är inget som har sammanställts i andra offentliga källor, varför vi själva byggde upp vår egen databas med kemikaliernas ursprung och tillverkarnas tillvägagångssätt. Denna datajournalistiska del användes alltså både i researchsyfte och som en del av den journalistiska presentationen i form av en karta och ett urval av tillverkarna. Genom detta kunde vi ta fram tidigare okända siffror, såsom hur mycket amfetamin som producerats i landet, och se att de tillverkare som upptäckts uteslutande verkat i södra Sverige. Vi har därtill genomfört ett eget test, där vi själva försökte, och lyckades få, köpa svavelsyra i en helt vanlig butik. Två av oss åkte runt i ett industriområde i Göteborg, efter att först ha scoutat butiker i området, för att därefter gå in och uppge oss för att vara vanliga kunder som ville köpa syra. Detta gjordes tre gånger i tre butiker, med dold inspelning. När svavelsyran väl stod på kassadisken och beloppet var inmatat i kortläsaren var vi transparenta och avslöjade vårt syfte, och förklarade att vi var journalister med dold mikrofon. Vi kunde därmed visa att det gick att köpa syran, utan att bryta mot lagen, vilket hade varit fallet om köpet genomförts. Vi har också använt oss av källdrivning och besökt den tidigare amfetamintillverkaren Tobias Landehag. Vi lärde oss mer om tillverkningen och fick viktig insyn i hur en tillverkare tänkt kring sin verksamhet, och han öppnade upp sig om sina tidigare tillvägagångssätt.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Källmaterialet har till stor del utgått från myndighetsdokument och rapporter. Vi har begärt ut allmänna handlingar från Läkemedelsverket och Tullverket och intervjuat samma myndigheter. Stor vikt har lagts vid Läkemedelsverkets rapport från 2022, vilken vi haft som utgångspunkt för att ta reda på mer fakta och ställa frågor. Vi har pratat med experter på Noa, NFC, Åklagarmyndigheten och MSB. Vi har grottat ner oss i juridiken och läst lagtexter med tillhörande författningskommentarer. Vi har även utgått från rapporter och publiceringar på EU-nivå, från kommissionen och EU:s narkotikamyndighet EUDA. Det egeninhämtade materialet består vidare av ett trettiotal domar med tillhörande förundersökningsprotokoll, Darknet, och ytterligare information från webbforum om amfetamintillverkning.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Eftersom det inte funnits någon liknande undersökning sedan tidigare har vi inte kunnat ta inspiration och inte heller haft några givna metoder att utgå ifrån. Vi har behövt utforska ämnet och metoderna självständigt och från grunden. Det problem som följt som en röd tråd genom arbetet har gällt att hålla sig på rätt sida lagen. Regelverket och lagstiftningen gällande narkotikaprekursorer är relativt snårig, och detta har vi verkligen behövt sätta in oss i för att förstå vad som gäller. Enligt narkotikastrafflagen är det lagligt att inneha svavelsyra så länge den inte är tänkt att användas till narkotikatillverkning. Vi trodde därför att vi kunde köpa syran utan att begå en brottslig handling, fram till att vi upptäckte att svavelsyra även omfattas av lagen om sprängämnesprekursorer. I det avseendet är det istället olagligt att ha kemikalien utan tillstånd och vi förstod därför att vi inte kunde köpa svavelsyra utan att begå ett brott. Lösningen blev att “mystery shoppa”, alltså utge oss för att vilja köpa kemikalien utan att faktiskt köpa den. Därtill har frågan om ansvar varit diffus och då den delas av flera olika myndigheter, vilket har varit en utmaning när det kommer till vem som ska svara för vad. Dels har det inte varit självklart vem vi ska kontakta och dels har det inte varit självklart för intervjupersoner och myndighetsföreträdare att prata med oss av det skälet.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Granskningen består av två delar som är svåra att sära på. Huvudartikeln bygger på en ramberättelse om hur Tobias Landehag blev amfetamintillverkare i Sverige, varvat med fakta och vår undersökning. Plusartikeln som följer handlar i huvudsak om vårt “test” och bygger på att läsaren har förkunskaper som fås i huvudartikeln, med en tillhörande video. Vi rekommenderar att läsa båda i följd för helhetsbilden (och för att ta del av alla granskningens metoder).
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet pågick i över två månaders tid. Vi har varit fem reportrar som arbetat nästintill heltid på projektet, vilket ger en uppskattad sammanlagd arbetstid på 1200 timmar.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen har bland annat delats på plattformen X. Flera av intervjupersonerna i projektet har också lyft fram att de uppskattat att ämnet lyfts fram.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Inget märkbart utöver publiceringen i Filter.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.