SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Det svenska hatet ger för första gången en personlig närbild av Kent Ekeroth och hans avgörande roll i Sverigedemokraterna när det gäller tre områden; omstöpningen av partiet från en antisemitisk hållning till antimuslimsk, utvecklandet av de internationella kontakterna samt uppbyggnaden av sajten Avpixlat. Samtidigt sätts Ekeroths och Sverigedemokraternas ideologi och politik i ett större samhälleligt samband med den framväxande militanta islamismen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det svenska hatet är ett klassiskt grävjobb, i dess bästa betydelse, där tidigare avlöjanden och kunskap kompletteras med ny information och nya röster och källor och därigenom skapar en tidigare ej berättad historia.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Tankegångarna kring projektet växte fram i en serie samtal mellan Maria Trägårdh på Aftonbladet och Gellert Tamas kring möjligheterna att använda tidskriftens nyutvecklade longread-format på ett nyskapande sätt. Idén blev att försöka teckna en nära samtidsbild av utvecklingen i Sverige det senaste halvseklet genom att använda sig av en huvudperson, Kent Ekeroth, samt sätta hans och Sverigedemokraternas roll och ideologi i ett större samhälleligt kontext.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Personteckningen av Kent Ekeroth bestod av en mängd intervjuer, från familjemedlemmar till gamla vänner och skolkamrater till dagens nära medarbetare, samt research av ett stort skriftligt material; från skolbetyg och tidiga skoluppsatser till en nära kartläggning av hans inlägg på sociala medier. En genomgående metod var att skapa tidslinjer där personliga aktiviteter placerades in i ett samhälleligt flöde, därigenom framträdde tydliga mönster.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
De muntliga källorna bestod av ett större antal intervjuer, personerna som tillfrågades om intervjuer var allt från gamla skolkamrater och arbetskamrater till virtuella kontakter och ”vänner”. Stor vikt lades på att be intervjupersoner plocka fram även skriftliga källor; från mejl till personliga meddelanden. En stor del av researchen bestod också av en genomgång av sociala medier. De personliga uppgifterna placerades på tidslinjer tillsammans med politiska och samhälleliga händelser samt mediernas bevakning av dessa samt kommentarerna på sociala medier.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Det största problemet var det som kanske var bokens huvudtes; att rädslan för uthängning på sociala medier leder till tystnad; i princip ingen av de muntliga ”källorna” vågade ställa upp med namn. Anonymiteten var ett problem samtidigt som det stärkte bokens tes, något som inte minst visade sig när Akademibokhandeln ställde in ett planerat författarbesök med Gellert Tamas med hänvisning till ett upplevt hot trots att någon konkret hotbild inte fanns. Genom att i texten noga påpeka orsakerna till den tystnad som enskilda valt, och som i sin förlängning även påverkar den samhälleliga samtalet, blev problemet med anonyma källor något paradoxalt också en bekräftelse på det problem boken lyfte fram.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Helheten.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Sammanlagt drygt två år. Ett år av research på halvtid, samt ett år på heltid med att sammanställa materialet.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Det svenska hatet har genomgående fått mycket bra recensioner, vid årsskiftet låg den t ex på 4:e plats på DNs kritikerlista. Boken har också väckt mycket debatt, inte minst efter att Akademibokhandeln ställde in ett planerat författarsamtal med Gellert Tamas. Under några dagar var det inställda författarsamtalet, efter starka reaktioner från bl a Journalistförbundet, Författarförbundet och Svenska PEN, en huvudnyhet i flera medier vilket bidrog till att lyfta just de frågor om farorna mot yttrandefriheten som boken väcker.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej, inte vad vi känner till.