Sök
Kategori
Etermedia riks nyhet
Nominerade
Simon Appelqvist
Matilda Skarehag
Förutom ovanstående deltog följande personer
Isabelle Swahn, Caroline Kernen, Axel Winqvist, Linda Jensen Kidane, Irma Eneroth
Publiceringsdatum
9/12-2024
Var publicerades jobbet?
P3 Nyheter
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Det vita snuset beskrivs som ett “tobaksfritt” alternativ, trots att nikotinet som används utvinns från tobaksplantan. Vi spårade nikotinet i de populära märkena Zyn och Velo, som ägs av tobaksföretagen Swedish Match och BAT. Vårt avslöjande visade att nikotinet kommer från tobaken som växer i den indiska delstaten Gujarat, och plockas av tobaksarbetare som lever i extrem fattigdom där de tjänar långt under delstatens lagstadgade minimilön. Ingen av de omkring 30 tobaksarbetarna vi träffade hade någon som helst skyddsutrustning, trots att det kan skydda mot allvarliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit. Vi kunde också visa på att barn bodde tillsammans med sina föräldrar på stora tobakslager, och dagligen vistades i dessa miljöer. Båda snusföretagen har riktlinjer som finns till för att säkerställa att deras underleverantörer lever upp till kraven om bland annat minimilön och skyddsutrustning - trots det visade vårt avslöjande att inget av det stämde på de platser vi besökte.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det vita snuset har på kort tid blivit en populär produkt, framför allt bland unga. På bara några år har snusandet bland unga tjejer flerdubblats. EU-parlamentariker har försvarat snuset, och produkten har vunnit pris som årets exportvara (2024). Detta samtidigt som snusföretagen marknadsför det vita snuset som en tobaksfri produkt, trots att nikotinet utvinns från tobaksplantan. P3 Nyheter är den första redaktionen som spårat hela leveranskedjan, från tobaksplantan till de populära snusmärkena Zyn och Velo. Trots löften om skyddsutrustning och rättvisa löner från Swedish Match och BAT Sweden kunde vi avslöja hur arbetarna lever i extrem fattigdom, där pengarna varken räcker till mat eller sjukvård och där de dessutom riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar. Vi anser att det här avslöjandet är viktigt för att kunna visa på de mänskliga kostnaderna bakom den växande marknaden för det vita snuset.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Plötsligt fanns det vita snuset överallt. Sedan Zyn lanserades 2016 har det vita snuset blivit en megasuccé. Det sprider sig genom Europa, USA. Och har blivit en miljardindustri. Och i Sverige har snusandet bland unga ökat enormt, framförallt bland unga tjejer. En grupp som tidigare inte snusat i någon större utsträckning, använder nu den här nya nikotinprodukten. Vi ville ta reda på vart nikotinet till denna “tobaksfria” produkt egentligen kom ifrån. När vi började titta på det förstod vi att det inte hade berättats tidigare.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vårt mål var att spåra nikotinet i det vita snusets ursprung, och på så sätt snusföretagens leveranskedjor. Det var inte helt enkelt, då detta inte är offentlig information. Vi började med att leta i offentliga handlingar hos de kommuner där det finns en snusfabrik. Vi samlade in alla dokument hos både miljöhandläggare och från de livsmedelsinspektioner som gjorts. I ett dokument från en handläggare kunde vi se att Swedish Match (SM) ansökt om att få öppna en snusfabrik i kommunen. De hade fått avslag på den, men i dessa handlingar hade de uppgett vilken nikotinleverantör de tänkt använda sig av. Det var det närmsta vi kom. Vi kontaktade även Kemikalieinspektionen och Tullverket för att på den vägen hitta informationen. Vi försökte komma i kontakt med tidigare anställda hos snusföretagen, och även kontakta olika organisationer för att få mer information. Parallellt med detta försökte vi också få en generell bild av tobaksindustrin. Här var vi i kontakt med flera olika organisationer som arbetat med dessa frågor. Inga av dessa försök ledde fram till informationen vi behövde. Då vi inte kunde få snusföretagens leveranskedja bekräftad på något annat sätt, bestämde vi oss för att starta ett påhittat snusföretag, för att på den vägen närma oss deras potentiella leverantör. Det låg mycket arbete bakom detta, då vi först och främst behövde ta fram en hemsida och bygga upp vårt “företag”. Sedan tog vi kontakt med leverantören som bjöd in oss till ett teams-möte med en av deras säljare. Inför mötet behövde vi därför lära oss så mycket som möjligt om snustillverkning. Vi intervjuade varandra tills vi kunde svara på alla tänkbara frågor om snus. Wallraffandet visade sig vara helt avgörande för vårt fortsatta arbete. Det var här vi dels fick hela leveranskedjan bekräftad, men också detaljerna kring deras egna fabriker. När vi hade fått leveranskedjan bekräftad började nästa del i granskningen. Hur såg arbetsförhållandena ut på plats? Vi började att ta reda på vad företagen själva lovade i sina leverantörsled. För att förstå hur tobaksindustrin såg ut på plats i Indien kom vi i kontakt med flera journalister och organisationer i området. De gav en samstämmig bild, där de beskrev en svår levnadssituation för tobaksarbetare. Utifrån dessa samtal bestämde vi oss för att själva åka dit. Väl på plats träffade vi de kontakter vi byggt upp på hemmaplan. De i sin tur kunde hjälpa oss vidare för att komma närmare de som faktiskt arbetade på fälten. Vårt mål med resan var att träffa de bönder som sålde sin tobak till SM/BATS leverantör och de arbetare som plockade den tobaken. Bönderna som odlade tobaken arbetade inte själva på fälten, utan hyrde in dagsavlönade arbetare. För att komma i kontakt med arbetarna la vi mycket tid på relationsbyggande med bönderna. Vi besökte samma personer flera gånger, och fick både lära oss om tobaksindustrin men också komma närmare arbetarna. Till slut hade vi flera olika bönder som gick med på att visa oss sina arbetare.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Mycket av materialet är källskyddat. Men vi har använt oss av: - Muntliga och skriftliga källor. - Kommunhandläggare - Kemikalieinspektionen - Forskare - Representanter för olika organisationer, både svenska och internationella - Jurister - Personer som jobbat på företagen vi granskat - Arbetsmiljöverket - Bönder - Indiska journalister som bevakade tobaksindustrin - Tobaksarbetare - Fixare
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Eftersom företagens leveranskedjor inte är offentliga uppgifter tog det mycket tid och kreativa idéer innan vi kunde belägga den delen. En svårighet med arbetet i Indien var att ingen av tobaksarbetare var knutna till något specifikt fält, utan jobbade dag för dag på olika platser. Vi ville vara helt säkra på att arbetarna vi träffade hade arbetat med tobaken som används till det vita snuset. Till en början försökte vi söka upp arbetarna på fälten, men eftersom de bara var på ett fält en dag visste de inte ens själva vart tobaken hamnade. Här fick vi lägga mycket tid på att bygga relationen med bönderna, som var den enda vägen in. Ytterligare en svårighet med det var att bönderna hela tiden var med när vi träffade arbetarna, vilket gjorde det svårt att prata öppet om deras arbetsförhållanden. Vi behövde komma på sätt att träffa arbetarna utan att bönderna närvarade. Ytterligare en svårighet handlade om hur vi skulle berätta om bönderna och arbetarna utan att utsätta dem för en risk.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Publiceringen består av flera nyhetsinslag och även ett antal uppföljningar. P3 Nyheter dokumentär publicerade även en fördjupande dokumentär. Därtill publicerades ett antal inslag på våra sociala medier, TikTok och Instagram. Dessa har fått enormt genomslag, och framförallt nått ut till den målgrupp som faktiskt använder sig av produkten. Men av nyhetsinslagen så är avslöjandet, dvs 1-3 viktigast.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Vi började arbeta med projektet i början av 2024. Men vi är en liten nyhetsredaktion, och har ingen egen “grävredaktion”. Alla har därför inte kunnat jobba heltid med projektet utan vi har varit 1-2 personer åt gången som driver det framåt.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Avslöjandet publicerades relativt nyligen. Men i samband med avslöjandet blev en av Sveriges största återförsäljare för vitt snus nedringda av oroliga kunder som ville veta hur de skulle förhålla sig till vår granskning. Något som gjorde att återförsäljaren själva valde att inleda en granskning av både SM och BAT, vilket även snusföretagen säger att de ska göra. Den indiska ambassaden i Sverige har även de kontaktat oss då de vill samla in egen dokumentation gällande arbetsförhållandena på tobaksodlingarna i Gujarat. Därtill har även flera politiker i Europaparlamentet uttalat sig kritiskt mot både att företag genom sina leverantörskedjor kan kränka mänskliga rättigheter. Men också gentemot hur svenska politiker “blivit kampanjmakare" åt snusföretagen.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Avslöjandet har fått stort medialt genomslag och har utöver Sveriges radio publicerats hos TV4, SVT, Omni, TT, Aftonbladet, SvD, GP, Sydsvenskan mm. Men det kanske allra viktigaste har varit genomslaget granskningen fått på TikTok, där det mest spridda klippet fått hela 1.3 miljoner visningar. Det vita snuset är en produkt som framförallt brukas av en ung målgrupp, en målgrupp som kan vara utmanande att nå. Men något vi verkligen lyckats med i det här jobbet.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej