SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Draken avslöjar hur Sverige har blundat för Kinas påverkan i mer än tio års tid, genom att följa tre avgörande fall. I boken avslöjas att en kinesisk spion kom hit på falska grunder – vilket missades av svenska myndigheter. Grundläggande identitetsuppgifter stämde inte, ändå fick han permanent uppehållstillstånd. Långt senare misslyckades Säpo med att utvisa spionen. Dessutom avslöjas den tidigare okända identiteten på två olika underrättelseofficerare som varit hans handledare och hur ett förlag blev en front för Kinas säkerhetstjänst. I fallet om Sveriges tidigare ambassadör i Peking avslöjas avgörande nya bevis för att hon utsatts för en påverkansoperation. Affärsmän som hon förde samman med Gui Minhais dotter hade nära kontakt med Kinas regim. Det visas också i detalj hur affärsmännen närmade sig ambassadören och hur UD-tjänstemän ändrat sina vittnesmål under rättegången. Trots tydliga indikationer ignorerades också den kinesiska statens inflytande över Volvoägaren Geely.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Draken är den första boken som systematiskt granskar kinesisk påverkan och spionage i Sverige. Den blottlägger ett målmedvetet, långsiktigt arbete från diktaturens sida som gång på gång mötts av aningslöshet och bristande kontroller. Genom avslöjandena i boken får allmänheten en unik inblick i hur Kinas hemliga påverkan i Sverige egentligen ser ut, och en detaljerad bild av hur den hemlighetsfulla kinesiska säkerhetstjänsten arbetar. Dessa avslöjanden har möjliggjorts av ett långsiktigt engagemang från författarens sida, där han under många års tid har odlat källor i miljöer som få har tillträde till. Författarens kunskaper både i det kinesiska språket och om det kinesiska samhället har varit helt avgörande för att genomföra granskningen. Det framkommer nya uppgifter av mycket högt allmänintresse, vars aktualitet bara förstärkts av det nya säkerhetspolitiska läget. Tidigare granskningar som författaren gjort för Göteborgs-Posten fördjupas också och sätts i ett större sammanhang i boken. Genom det långsiktiga perspektivet får läsaren en tydlig bild av hur Sverige under många år blundat för säkerhetspolitiska risker och sent omsider vaknat till en ny verklighet.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Författaren har tidigare bott och arbetat i Kina och har bevakat landet under lång tid. 2017 började han följa spionfallet från ett nyhetsperspektiv och insåg snart att det var en historia som möjliggjorde en unik inblick i Kinas spionage. Ändå var intresset från svenska medier svalt – inga andra journalister dök upp på rättegången. Under kort tid hände sedan en rad uppseendeväckande händelser inom den svensk-kinesiska relationen: bland annat Geelys omfattande etablering i Göteborg och en dramatisk upptrappning i fallet Gui Minhai, där bokförläggaren fördes bort inför ögonen på svenska diplomater. Det ledde till insikten om att detta var en del av en större historia om Kinas globala maktambitioner, som behövde berättas.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Boken bygger på en kombination av journalistiskt fotarbete och djuplodande dokumentresearch. För att kunna skildra en så stor och komplex historia har fokus lagts på tre olika fall som berättas parallellt och berör olika aspekter av kinesisk påverkan – ekonomisk, diplomatisk och hemlig påverkan genom spionage. Dessa fall har kartlagts i detalj längs en tidsaxel som löpt över mer än tio år. Genom att följa fallen över lång tid, prata kinesiska och vara på plats vid avgörande skeenden har författaren bland annat lyckats få kontakt med en kinesisk spion, Dorjee Gyantsan, och få honom att bekräfta identiteteten på sin handledare inom Kinas säkerhetstjänst. Närvaron har också varit avgörande för att bygga förtroende inom den tibetanska exilgruppen i Sverige – de som drabbats av spionaget. Författaren har besökt rättegångar, fester och intervjuat både spionen och drabbade i deras hem. Den personliga närvaron och kontakten blev också avgörande för att kunna följa utvecklingen av spionfallet efter den straffrättsliga processen, då Säpo försökte få honom utvisad. Författaren lyckades brevväxla med spionen inifrån häktet och senare träffa honom igen. Eftersom ärendet omgärdas av strikt sekretess har också långsiktigheten varit en förutsättning för att kunna förstå den fortsatta processen. En nyckel har varit dokumentation som författaren begärde ut från Migrationsverket redan 2017. I detta material finns bland annat de identitetsuppgifter som visat sig vara felaktiga – Dorjee Gyantsan uppges först vara drygt en decimeter kortare än i verkligheten. Dossiernumret på hans akt kunde författaren långt senare också använda för att begära ut handlingar i relaterade ärenden från en rad andra myndigheter – med uppgifter som inte hade lämnats ut om de kopplats till hans personnummer. Allt inspelat material från rättegångar, många tiotals timmar, har gåtts igenom och jämförts med uppgifter från intervjuer, förundersökningar och annat material för att lägga ett pussel. I fallet om Gui Minhai och Sveriges tidigare Kinaambassadör, Anna Lindstedt, har fokus legat på att undersöka affärsmannen Kevin Lius kontakter i Sverige och med den kinesiska regimen. Liksom i spionfallet har detta gjorts genom ett flerårigt arbete där allt tillgängligt material gåtts igenom. Genom att kartlägga hela förloppet har luckor kunnat identifieras och fyllas i, antingen genom dokumentation eller genom intervjuer med nyckelpersoner. Viktigt har också varit att gå igenom det kinesiskspråkiga källmaterialet – företags hemsidor, dokument och annat som inte varit avsedda för en västerländsk publik. I detta har avgörande information funnits. Skildringen av fallet kring Geely och Volvo Cars bygger till stora delar på granskningar gjorda i Göteborgs-Posten men har kompletterats med research och intervjuer kring hur det gick till vid förvärvet av Volvo. En omfattande genomgång har också gjorts av tidningsklipp från den tiden, för att förstå vad debatten fokuserade på då – och vad som ignorerades.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Intervjuer med spioner, drabbade, åklagare, advokater, experter, myndighetsföreträdare, politiker och andra personer, inklusive hemliga källor Inspelningar från rättegångar, förundersökningar, slasken och övriga rättshandlingar Resedokumentation, e-post och andra allmänna handlingar från svenska ambassaden i Peking och UD E-post och andra handlingar från Justitiedepartementet, Säpo, NFC, Migrationsverket, Kriminalvården, KU och en rad andra statliga och kommunala myndigheter och högskolor Hemsidor för företag och kinesiska myndigheter, nuvarande och historiska versioner Poster och bilder från Facebook, Twitter, Wechat och privata samlingar Rapporter, böcker och utredningar Utdrag från bolagsregister, bolagshandlingar och andra handlingar från bland annat Kina, Sverige, Polen och USA
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
Två av fallen i boken omfattas båda av stark sekretess. För att ändå få inblick i händelseförloppet har det krävts ett omfattande pusslande av både skriftliga och muntliga källor. När avgörande e-post begärdes ut från Kungliga musikhögskolan överlämnades handlingarna i stället till Säpo som sekretessbelade dem. Författaren fick ut dessa handlingar efter att ha fått rätt i Kammarrätten. Den långa tidshorisonten har gjort att avgörande dokumentation som inte funnits att tillgå, senare har blivit tillgänglig. Exempelvis återuppstod ett viktigt Twitterkonto, långt efter att mediernas fokus försvunnit från fallet. Men den har också skapat problem. Eftersom vissa myndigheter vetat om författarens kännedom om spionen, och därmed tvingats till mer omfattande maskning, har han behövt ta hjälp av kollegor och anonyma mejladresser för att begära ut en del handlingar. Ett stort problem har varit rädslan som har funnits hos en rad nyckelkällor. Långsiktigt förtroendebyggande har gett resultat här. Stor vikt har också lagts vid säkerhetsåtgärder. Författaren har exempelvis arbetat från en dator som varit helt frånkopplad från internet, för att minska risken för spionage. Stämningshot har mötts med saklighet, noggrann faktakontroll och möjlighet att bemöta all kritik. Slutligen har det varit en svår balansgång att hantera en brottsling och ansvarig som under historien också utvecklats till ett case som själv lidit stora konsekvenser – Dorjee Gyantsan. Detta har hanterats med löpande dialog.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
Endast en del.
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Arbetet har pågått under fem år. Det är svårt att uppskatta den exakta arbetstiden, men åtminstone ett halvårs heltidsarbete. Det tillkommer minst lika mycket tid som har lagts på granskningar som tidigare publicerats och som boken bygger vidare på.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
De nya avslöjandena rör rättsligt avslutade fall och kan därför främst få konsekvenser i framtiden. Sekretess gör att det inte går att veta om myndigheterna vidtagit åtgärder. Åklagaren i fallet Anna Lindstedt har dock sagt att de nya bevisen hade varit bra att ha under rättegången. Tidigare avslöjanden under arbetet har bidragit till att Norrköpings kommun stoppat planer på en helt ny stadsdel, kopplade till en huvudperson i fallet Anna Lindstedt. Rättsprocesser har följt. Avslöjanden i såväl det fallet som spionfallet har lyfts av åklagare och advokater i förhör, rättegångar och skriftliga inlagor. Tibetanska exilregeringen har reagerat kraftfullt. Avslöjanden om Geely har lett till omfattande debatt och till att politiker i Göteborg ifrågasatt förhållningssättet till Volvoägaren.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Boken har uppmärksammats i nyhetsartiklar, recensioner, poddar och tv-program både i Sverige och utomlands. Aftonbladet kallade den ”ett viktigt dokument över en svensk naivitet gentemot Kina”, Scoop kallade den ”nödvändig läsning” och BTJ (f.d Bibliotekstjänst) gav högsta betyg och skrev att den grundar sig på ”enträget grävande journalistiskt arbete”. Expressen, GP, Fokus, danska Weekendavisen och Ekstra Bladet har gjort långa artiklar/reportage och Axess TV, UR, Kinapodden i P1 och norska Kinapodden har sänt program. Avslöjanden under arbetets gång har också fått stort genomslag.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej