Sök
Kategori
Mindre dagstidning
Nominerade
Truls Nilsson
Hiba Abbas
Peter Ferm
Björn Lilja
Förutom ovanstående deltog följande personer
Johannes Sundblad (webbredaktör)
Fredrik Nilsson (redigerare)
Jennie Lorentsson (faktagranskning)
Tomas Nilsson (uppföljningar)
Jessica Ziegerer (arbetsledare)
Publiceringsdatum
Start 17 mars (2024)
Var publicerades jobbet?
Helsingborgs Dagblad, hd.se och vissa delar i Sydsvenskan och sydsvenskan.se
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Region Skåne har som enda region infört fritt vårdval och fri etableringsrätt för så kallade larokliniker. Där får tunga missbrukare medicin som ersätter tex heroin. Nu kan HD avslöja hur systemet havererat. De privata klinikerna har skapat en “larotursim” till Helsingborg från hela landet. Mottagningarna delar ut medicin till patienter som säljer den utanför mottagningen. Dessutom skriver de in fel sorts patienter, något som är förenat med livsfara. 18-åriga Stina nekas vård på en laroklinik. Hon är för ung och har fel sorts missbruk. Men en annan skriver in henne. Hon blir Skånes yngsta laropatient. Fyra månader senare hittar mamman henne i sängen. Då är hon död. Hennes fall utreds inte av Ivo. Det gör inte heller många andra anmälningar som kommit in. De skattefinansierade klinikerna gör snabbt miljonvinster som plockas ut ur bolagen. Personal vittnar om att de tar för mycket betalt och granskningen visar hur ett av dem gått till väga för att lura regionen.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det fanns en framgångsberättelse kring vårdvalet med laroklinikerna i Skåne. När enskilda protesterade lyssnade ingen. HD:s självständiga, unika granskning avslöjade den osmickrande och för allmänheten okända bilden av hur systemet egentligen fungerar. Det handlar om stora brister och allvarliga missförhållanden inom missbruksvården, där några av samhällets mest sårbara personer hamnar i kläm. Genom många timmars spaning lyckades reportrarna belägga hur medicinen säljs på gatan. De fick också kontakt med missbrukarna själva och deras anhöriga. Och de lyckades hitta det sekretessbelagda namnet på den unga person som dött och kontakta hennes mamma. Trots sekretess lyckades HD finna metoden för att granska fusket med ersättningarna till klinikerna. Granskningen ledde till att Region Skånes högerstyre bestämde sig för att skrota hela vårdvalet kring laro. Hittills har regionen också krävt att tre kliniker ska betala tillbaka åtta miljoner kronor i återkrav och vite. Avslöjandet är viktigt eftersom laropatienterna är en utsatt grupp som blivit allt fler. Laro: Läkemedelsassisterad behandling och rehabilitering av opioidmissbrukare.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Laroklinikerna har varit uppe för diskussion på Helsingborgsredaktionen efter att det kommit in tips och att folk lagt märke till utslagna människor och missbrukare på stan. Såväl kommunpolitiker som helsingborgare har reagerat på den otrygghet som “laroturismen” har skapat i Helsingborgs innerstad. Men hittills hade det trots det stannat vid diskussioner på HD-redaktionen. När det i början av 2023 kom in ett tips som pekade på mer specifika missförhållanden på ett par av klinikerna drog vi igång en granskning. Truls Nilsson från grävnavet och Hiba Abbas, nyhetsreporter på Sydsvenskan, parades ihop med Peter Ferm, databasjournalist och Björn Lilja, fotograf.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Vi började med att begära ut och strukturera tio års Ivoanmälningar och beslut gällande larovård. En Ivoanmälan gällde en ung person som var inskriven på en laroklinik i Helsingborg och hade dött. Vi tog kontakt med Ratsit och bad att få en lista över avlidna under sex månader. Bland hundratals namn, fick vi fram fyra unga personer. Genom att köra personnumren i Acta Publica och hitta kopplingar till tidigare händelser ringade vi in vem vi trodde att det kunde vara, en 18-årig kvinna, som vi kom att kalla Stina. Vi knackade på hos mamman och det visade sig stämma. Väl där handlade det mycket om att jobba upp ett förtroende hos en människa i sorg. För att kunna granska fallet behövde vi ha insyn i handlingar som rörde Stina. Parallellt spanade vi utanför klinikerna för att få en bild av hur det fungerade och dokumentera försäljning av preparat. Men också för att bygga kontakter med patienter och långväga laroresenärer. Det blev många förmiddagar ute på fältet. För att kartlägga patienter och koppla dem till hur mycket klinikerna fick betalt för varje besök kom reportrarna på idén att leta i Region Skånes ersättningssystem. Varje besök lagras i en databas och vi begärde ut alla transaktioner under nästan hela 2023 mellan regionen och de 28 kliniker som bedrev larovård. Då fick vi del av utbetalningar för varje patient och varje besök i en unik databas. Genom databaskörningar och analyser fick vi fram exakta kostnader för specifika patienter. Men vi kunde också belägga att en stor andel av patienterna kom från helt andra delar av Sverige, vilket skapade den så kallade laroturismen. Namn på patienterna är sekretess i ersättningssystemet men med hjälp av andra parametrar, som ort, ålder, klinik och regionens id-nummer kunde vi också faktagranska patienternas historier om när och hur ofta de varit på kliniken. För att visa att en klinik tagit för mycket betalt gick vi på djupet med en laropatient. Genom att jämföra alla besök i hennes journal och minnesanteckningar med klinikens fakturering till Region Skåne kunde vi slå fast att kliniken fuskat med faktureringen Bakgrundsresearch: Vi letade rätt på politiska beslut om vårdvalet 2013-2014, läste avtal med klinikerna, forskningsrapporter och Region Skånes uppföljningsrapporter som gjordes efter att vårdvalet startat. Reportrarna tog också kontakt med personal på larokliniker och annan missbruksvård och hittade källor i Ivoanmälningar. Systematisera årsredovisningar Ekonomin granskades genom att lusläsa årsredovisningar för klinikerna, hitta utdelningar och lägga pussel för vilka kliniker som ingick i vilka koncerner. Då såg vi hur nystartade kliniker på bara ett-två år kunde göra stora vinster och plocka ut pengar ur bolagen. Engagerat berättande Vanligtvis kan ett sådant här jobb vara svårt att bildsätta, men tack vare ett tidigt nära samarbete med fotograf hade vi ett bra bildmaterial när vi skulle publicera. Vi bestämde tidigt att granskningarna skulle lyfta fram de som drabbas.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Egen spaning och analys av film och foto. Muntliga källor i form av patienterna själva, personal inom missbruksvård, anhöriga till missbrukare. Regionens redovisningssystem där vi hittade parametrar till vår egen databas. Enskilda patienters journaler, minnesanteckningar och kalendrar. Sociala medier för att hitta rekommendationer om olika larokliniker. Ivoanmälningar och beslut. Statistik från regionen. Politiska beslut. Rapporter, uppföljningar och sammanställning från regionen och andra aktörer.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
1 Klinikerna var avvisande och tveksamma till att ge intervjuer. När ansvariga på kliniken där dödsfallet inträffat inte hörde av sig bestämde vi oss för att åka dit. I efterhand blev vi anklagade för att “ha trängt oss in” och kliniken hotade med en anmälan. 2 Vi brottades med etiska problem och svårigheter kring hur vi i publiceringen skulle framställa de ofta utsatta patienter som vi haft kontakt med. Genom täta diskussioner med redaktör och utgivare bestämde vi tidigt att det var viktigt att de här människorna var med själva och berättade öppet om sina erfarenheter. I slutänden ville några personer ändå vara anonyma. 3 Berättelserna från patienterna var viktiga men var till en början också svåra att faktakolla. Här blev Region Skånes ersättningssystem en del av lösningen. Där kunde vi till exempel se hur ofta de varit på klinikerna och var de kom ifrån. 4 Spaningen var tidskrävande. Det var inte så att det ständigt hände något utanför klinikerna. Men ganska snart ringade vi in vilka tidpunkter som det var bäst att vara på plats. Vi var också överens om att det här arbetet skulle få lov att ta tid. 5 Vi bad mamman ta ut Stinas journal men den privata kliniken lämnade inte ut den. En avgörande pusselbit för att vi då skulle kunna skriva att Stina dog med preparaten i kroppen var att se obduktionsprotokollet. Även det dröjde. Mamman fick trycka på flera gånger och till slut, kort innan publicering fick hon till slut ut den.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
https://www.hd.se/2024-03-17/18-ariga-stina-dog-efter-tre-manaders-drogbehandling/ https://www.hd.se/2024-03-18/spaning-visar-missbrukare-i-behandling-saljer-sina-mediciner-direkt/ https://www.hd.se/2024-03-20/eric-39-reser-sju-timmar-for-att-ga-pa-drogklinik-i-skane/ https://www.hd.se/2024-03-22/dodsfall-psykoser-och-blandmissbruk-anmalningarna-utreds-anda-inte/ https://www.hd.se/2024-08-25/de-kan-inte-fakturera-for-besok-som-inte-agt-rum/
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
En inledande träff med en källa hölls sommaren 2023. På senhösten lade vi två och en halv vecka intensivt arbete och sedan ett par veckor i slutet av januari. Under februari arbetade vi ett antal dagar med vi gjorde faktakoll och färdigställde.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Regionen initierar en stor fördjupad utredning av hela larosystemet. På sommaren 2024 beslutar regionen att Laro Lejon med tre kliniker, får ett återkrav och vite på åtta miljoner kronor. Tillägg 7 januari 2025: HD:s granskning har under hösten 2024 fått stor effekt. Politikerna i Region Skåne har omvärderat hela systemet kring laro-klinikerna. Det nuvarande upplägget med fritt vårdval och fri etableringsrätt ska avvecklas helt under 2025. Istället blir det fler offentliga kliniker och privata som handlas upp. https://www.hd.se/2024-10-07/privata-drogkliniker-i-skane-ska-avvecklas/ https://www.hd.se/2024-10-04/stora-forandringar-i-missbruksvarden-flertalet-laroavtal-sags-upp/ https://www.hd.se/2024-10-12/jag-har-fortfarande-inte-fatt-hennes-journal/
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Artiklarna fick stort genomslag hos läsarna. Reaktionerna har varit många och flera som hört av sig har bekräftat bilden och gett fler tips. Patienter som själva är inne i larobehandling, anhöriga och personal från missbruksvården har tackat för artiklarna. Än idag, ett halvår efter de första delarna publicerades, hör människor av sig. Deras tips har i flera fall lett till nya artiklar i ämnet. Yasmine Bladelius (S) tog upp frågan om laroklinikerna i en interpellationsdebatt i riksdagen. En forskare kritiserade Ivo och menade att Stinas dödsfall borde ha utretts.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej.