SökBESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Granskningen har avslöjat effekterna av den största sjukvårdsreformen i Sverige sedan 1970. Det vill säga hur samhället släppte planeringen av första linjens vård till marknaden, och hur svenska regioner därför inte kan förhindra att vården blir mindre ojämlik när resurser styr bort från områden och patienter med stora behov som en följd av marknadslogiken, tvärtemot hälso- och sjukvårdslagen och på ett sätt som sticker ut internationellt. Resultatet är mindre vård till samhällets sjukaste, och mindre förebyggande hälsovård även till barn. Svensk primärvårds tydliga problem med kontinuitet och personalbrist har snarast förvärrats av jättereformen. Vården fungerar bra – så länge man är frisk.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Sjukvården är en angelägenhet för hela befolkningen. Det är en demokratisk uppgift att förklara hur det komplexa systemet hänger ihop. De långsiktiga effekterna av vårdvalet är tämligen okända och har inte granskats på djupet. Ingen har kartlagt hur politiska beslut och ideologisk övertygelse påverkat styrningen och fördelningen av resurser i den svenska hälso- och sjukvården och inte heller förklarat hur vårdvalsreformen påverkar strukturen i sjukvården i grunden, fortfarande, inte bara vid införandet. Det har inte heller beskrivits hur vårdvalsreformen öppnat för andra omdebatterade fenomen - rätten att köpa sig förbi kön med en privat sjukvårdsförsäkring, eller möjligheten att när som helst kunna kontakta en nätläkare, finansierad av skattemedel. Att reformen infördes utan konsekvensanalys och utan avsikt att analysera effekterna gör den journalistiska granskningen extra angelägen.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Idén uppstod genom att frågan om vårdvalet debatterats högljutt politiskt år efter år, utan att någon sakligt förklarat essensen och mekanismerna – eller varit öppen med vad man verkligen ville uppnå. Många personer som arbetar inom sjukvården har också vittnat om vårdvalets effekter på systemnivå, och vid upprepade tillfällen framfört att reformen bör granskas journalistiskt.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
Jag har gjort mycket journalistiskt fotarbete; besökt vårdinrättningar och intervjuade vårdpersonal – läkare (inte minst många allmänläkare och hudläkare) och sjuksköterskor, på mottagningar och kaféer, i Stockholms innerstad och fattiga förorter, i glesbygdsområden i Dalarna och Hälsingland liksom i Norge. Jag har träffat privata entreprenörer och offentliganställda. Jag har också intervjuat patienter och anhöriga om deras erfarenheter, de som hamnat mellan stolarna, som förlorat sin vårdcentral, de som protesterat och kommit i kläm. Jag har läst böcker, gått igenom statliga utredningar, remissvar, riksdagsprotokoll liksom protokoll från landstingsfullmäktige, forskningsrapporter och mängder av tjänsteutlåtanden inför politiska beslut på riksdag – och landsting. Jag har läst de första uppföljande rapporterna om vårdvalet, plöjt debatt - och tidningsartiklar, tagit del av TV-klipp och även gått tillbaka till min egen rapportering av vårdvalet vid införandet 2007 och gjort direkta jämförelser med hur allt utvecklat sig 15 år senare. Jag har, i artiklar i DN, tillsammans med mina kollegor Hugo Ewald Hurinsky och Amanda Lindholm, kartlagt effekterna av vårdvalet efter 15 år genom att jämföra vårdkartan 2008 med vårdcentralernas och barnavårdscentralernas placering 15 år senare. Jag har intervjuat forskare för att förstå grunderna i den svenska sjukvården, och de som på olika sätt fördjupat sig i vårdvalet och dess effekter, liksom politiker från höger till vänster. De som var med från början och de som nu hanterar effekterna av sjukvårdsreformen, på regional och riksnivå. Jag har intervjuat aktivister och debattörer.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
Tjänsteutlåtanden, protokoll från riksdag och region, offentliga utredningar, statistik och dataunderlag från hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm, rapporter från landsting, myndigheter och medicinska tidsskrifter, politiska partier och tankesmedjor, politiska programförklaringar och broschyrer, tidningsartiklar och böcker samt intervjuer med över 100 personer.
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
De som varit frontfigurer och de främsta fanbärarna för vårdvalsreformen Filippa Reinfeldt (M) och Göran Hägglund (KD), ställde inte upp på intervju om den största reformen i svensk sjukvård i modern tid.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
nej
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Cirka 18 månader effektiv tid, men boken bygger också på journalistiskt arbete jag gjort från 2007 och framåt.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Vårdvalet i Region Stockholm genomlyses efter valet 2022, och för första gången sedan 2007 görs stora omtag för att vården ska få bättre geografisk spridning, och för att resurser fördelas efter behov. Vårdvalsreformen omvärderas och flera vårdval avskaffas.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Många artiklar och intervjuer och recensioner i samband med releasen, de flesta positiva. Men boken sågades av Timbro och Vårdföretagarna. https://www.dn.se/kultur/i-den-skona-nya-varden-ar-de-sjuka-forlorare/ https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/jloavn/recension-du-skona-nya-vard-av-anna-gustafsson https://www.gp.se/kultur/litteratur/litteraturrecension/recension-du-skona-nya-vard-av-anna-gustafsson-.f7e2e06d-882f-4cf6-b359-063dd0a8b6cb https://lakartidningen.se/aktuellt/recensioner/2024/01/bred-och-djup-genomgang-av-vardvalet/ https://sverigesradio.se/artikel/ny-bok-granskar-
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
nej