Guldspaden Nominerad 2024

Elmiljonerna som försvann

Tillbaka
Nominerad till Guldspaden 2024 i kategorin Mindre dagstidning Se bidrag: Bidrag (.zip, 551 MB) Kategori Mindre dagstidning Nominerade Åke Alvin Tina Enström Förutom ovanstående deltog följande personer Jasmine H¨übinette, videofotograf Albin Wiman, fotograf Victor Bomgren, fotograf Publiceringsdatum 8, 9, 12, 23, 29, 31 januari, 1, 2, 28 feb på corren.se. 10, 11, 15, 24, 2530, 31 jan, 1, 2, 3 feb, 1 mars i Östgöta Correnspondenten Var publicerades jobbet? Östgöta Correspondenten och corren.se

BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT

Granskningen avslöjade att det kommunala elbolaget tog ut tio miljoner kronor ur en av sina elpooler genom att höja elpriset för poolens kunder - utan att kunderna fick veta det. Bixias ledning hade kniven mot strupen efter flera år av röda siffror och en så kallad task force bildades, med uppdrag att lösa lönsamhetsproblemen. Den kreativa lösningen blev att i hemlighet plocka ut pengar från elpoolen - alltså kundernas pengar - för att presentera ett bättre resultat utåt. Det här ledde till att kunderna fick betala i snitt 20 000 kronor mer för elen. Vi avslöjade också att kommunen hade mörkat ett visselblåsarärende och att en oberoende utredning hade slagit fast att Bixias agerande inte hade stöd i avtalet. Vi kunde också visa att Bixias ledning inte berättade sanningen när de skulle förklara agerandet för politikerna. Efter granskningen avgick Bixias vd. Corren avslöjade då att bolagets styrelseordförande godkänt ett avgångsvederlag på 840 000 kronor i strid mot avtalet.

PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?

Granskningen avslöjar hur ett helägt kommunalt bolag har agerat i strid med avtalet, vilket har drabbat enskilda Linköpingsbor. Det var ett missförhållande som varken allmänheten eller de styrande politikerna kände till. Vi kunde också visa att kommunen hade hanterat visselblåsartips på ett sätt som innebar att de varken kom till allmänhetens eller de styrande politikernas kännedom. Redaktionen mötte stark moteld från de granskade som på olika sätt försökte stoppa granskningen och skapa förvirring kring vad som hade hänt och vad som var tillåtet. Det var en granskning som krävde ingående kunskaper om elbranschen och prissäkringar och som visar att medier kan ha en avgörande roll för att belysa missförhållanden, när varken visselblåsarsystemet eller kommunens egna demokratiska process kring helägda kommunala bolag fungerar som det är tänkt. Den här granskningen avslöjade vad som skett bakom kulisserna, bakom pressmeddelanden och offentliga styrelseprotokoll. Den belyste också hur lite insyn privatkunder har när det gäller hur elpriserna sätts.

HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?

Idén började med ett anonymt tips till redaktionen där personer med insyn berättade om missförhållanden. Reportern Åka Alvin har under lång tid följt de kommunala bolagen och skildrat turerna kring de röda siffrorna och missnöjet från elkunder. Här fanns en möjlighet att även kunna skildra det som pågått i det fördolda, bakom kulisserna.

VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?

Vi hade under lång tid kontakt med olika källor och byggde förtroende. Vi har på olika sätt belagt uppgifter genom att ha kontakt med flera olika personer och kontrollera uppgifter från olika källor med insyn. På grund av källskydd kan vi inte berätta i detalj vilka uppgifter det handlade om. Vi kontaktade andra elbolag för att jämföra hur de behandlar liknande situationer och jämförde deras avtal med Bixias. Vi begärde ut flera avtal från Bixia och granskade ordalydelsen i avtalen. Vi bollade med jurister och personer på andra elbolag. Vi gick igenom årsredovisningar och styrelseprotokoll från bolaget. Reportern Åke Alvin har under lång tid bevakat dessa kommunala bolag och kände därför till tidigare turer väl. Han kunde därför utnyttja tidigare nätverk och kunskaper om det som hänt - och sätta in nya uppgifter i ett sammanhang. Vi begärde ut mejlkonversationer och pratade med samtliga personer i styrelserna, både för det aktuella bolaget och moderbolaget. Vi letade i diarierna efter tidigare ärenden när det kom till vår kännedom. Vi begärde också ut samtliga avtal när vd:n slutade och kontrollerade det mot avtalet vid anställningen. Vi jämförde också med andra kommunala bolags avtal. Vi gjorde också ett stort antal intervjuer och bakgrundssamtal med ledningen i Bixia, både på plats och via Teams. Totalt flera timmars samtal om avtalen, där vi fick nya uppgifter som vi kunde kontrollera och begära ut fler uppgifter om. Vi lyckades få ut rapporten om avtalet och ägnade stor tid åt att sätta oss in i lagstiftningen kring elpooler för att säkert kunna slå fast att agerandet hade varit felaktigt. Vi kontaktade samtliga partier och frågade vilken information de fått om ärendet från Bixias ledning och jämförde det med vad som stod i den rapport som utrett ärendet. Vi begärde också ut samtliga visselblåsarärenden och konstaterade att kommunen hade diariefört dem i ett separat diarium som man var tvungen att känna till för att kunna ta del av.

VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?

Muntliga tipsare med källskydd. Muntliga källor i form av andra elbolag, jurister, kunniga i elbranschen, politiker och anställda i det kommunala bolaget och moderbolaget. Skriftliga källor i form av avtal, rapporter, mötesprotokoll, andra elbolags avtal, avgångsvederlag, årsredovisningar. Dokumentation kring visselblåsarärendet och en konsultrapport som gjordes med anledning av visselblåsarärendet

VILKA PROBLEM UPPSTOD?

Det första problemet var att all information var dold för oss, och vi behövde på olika sätt verifiera vad som hänt. Det gjorde vi både med hjälp av källor och genom att ställa upprepade frågor till ledningen och få bolaget att lämna ut allt fler uppgifter. Det svåra var att veta vad vi skulle fråga efter och att tolka svaren och materialet vi fick ut. Det handlade också om att bygga en tidslinje utifrån offentligt material, tidigare intervjuer, källmaterial och uppgifter i avtal och protokoll. Det andra problemet var att belägga att det verkligen var ett avtalsbrott som skett. Eftersom juridiken kring vad som är tillåtet och inte när det gäller elpooler och elsäkringar är en gråzon behövde vi kontrollera flera avtal och innehållet och jämföra med andra elbolags avtal och även få hjälp med tolkningen från jurister. Vi valde att vara mycket generösa och låta den granskade ledningen läsa och ha synpunkter före granskningen. Vi hade fyra långa sittningar där vi diskuterade olika begrepp och tillvägagångssätt och bemötte deras kritik genom ytterligare research. Ett tredje problem var att det är ett krångligt ämne och att den granskade ledningen gjorde stora insatser för att förvirra politiker och allmänhet kring vad som egentligen gällde. Det löste vi genom att inte släppa granskningen utan ta reda på vilken information politikerna hade fått av ledningen och göra ytterligare research för att kunna ge korrekt information.

VAD ANSER DU VIKTIGAST?

8 jan (10 jan i print): El-miljonerna som försvann, den första publiceringen där vi avslöjade att Bixia plockat ut 10 miljoner kronor ur en elpool utan kundernas vetskap 23 jan (25 jan i print): Utredning visar: Bixia agerade fel, en senare publicering där vi avslöjade att kommunen dolt ett visselblåsartips och en rapport om elpoolerna för både politiker och allmänhet 31 jan (1 feb i print): Bixias avgående vd får avgångsvederlag, där vi avslöjade att Bixias styrelseordförande på egen hand godkänt ett stort avgångsvederlag, i strid med avtalen, när Bixias vd avgick till följd av granskningen

HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?

Cirka tre månader. Tipset kom in i oktober 2023. Granskningen gjordes under november, december och januari och delvis i februari.

VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?

Granskningen ledde till att både Bixias vd och styrelseordförande avgick. Bixias ledning kallades till kommunfullmäktige för att förklara sig. Det ledde också till att kommunen började utreda om kommunen verkligen ska driva elbolag, och om insynen är tillräcklig för att kommunen ska kunna styra över dessa bolag. Utredningen pågår. En annorlunda konsekvens, som Dagens Media uppmärksammade, var att ett annat elbolag annonserade i Corren med hänvisning till granskningen: "Vi tål att synas i sömmarna”. Granskningen ledde till många insändare och debattartiklar och mycket reaktioner i sociala medier. Många kunder hörde av sig till Bixia och ville byta elbolag. Bixia har, på grund av granskningen, skickat ut brev till samtliga berörda kunder och frågat om de vill förändra villkoren i avtalet.

HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?

Granskningen fanns på allas läppar i Linköping och togs upp av Sveriges Radio Östergötland. Vi får fortfarande reaktioner och tips med hänvisning till den granskningen. Journalistens podd Veckans gräv har berättat om granskningen. Men annars har granskningen inte lyfts av andra medier.

HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?

Nej