Sök
Kategori
Storstadstidning
Nominerade
Andreas Andersson
Daniel Olsson
Förutom ovanstående deltog följande personer
Janne Åkesson, foto
Publiceringsdatum
2022-12-08
Var publicerades jobbet?
I Expressens alla editioner och kanaler.
BESKRIV KORTFATTAT VAD GRÄVET AVSLÖJAT
Expressen kunde avslöja det som regeringen och Svenska kraftnät inte själva kartlagt inför beslutet om det omdiskuterade elprisstödet. Vi kunde visa hur de allra rikaste får mest av elprisstödet, och att lantställen och sommarstugor i exklusiva områden toppar listorna i flera storstadskommuner med stöd för hundratusentals kronor. Medan de som verkligen behöver vända på sina sista kronor för att betala för skenande elkostnader i familjevillan får småbelopp i jämförelse. För att förhindra vår granskning tog ett kommunalt elbolag till och med en ny spionlagstiftning till hjälp. Regeringen svarade med att föreslå en lagändring som syftar till att sekretessbelägga den typen av uppgifter som möjliggjorde granskningen, en ändring som lagrådet sågade.
PÅ VILKET SÄTT ANSER DU ATT GRÄVET UPPFYLLER KRITERIERNA FÖR EN GULDSPADE?
Det är ett självständigt utfört gräv i en av 2022 års största frågor: de skenande elpriserna och regeringens försök att komma till rätta med kostnaderna för den vanliga elkonsumenten. Regeringen hade inte själva tagit fram någon socioekonomisk konsekvensbeskrivning av beslutet om nytt elprisstöd. Då gjorde vi det själva. Genom att processa juridiskt med helt nya metoder för att få ut uppgifter om elförbrukningen hos privatpersoner och bolag i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö kunde vi beräkna hur mycket pengar som betalades ut till de i toppen. Grävet granskar makten och hur regeringens elprisstöd slog olika efter människors plånbok.
HUR UPPSTOD URSPRUNGSIDÉN TILL PROJEKTET?
Expressen har liksom andra nyhetsmedier bevakat och granskat situationen med de galopperande elpriserna. Då ett nytt elprisstöd lanserades under hösten så ville vi se vilka som faktiskt kommer få del det. Vid den tiden hade inte elprisstödet betalats ut och vi misstänkte att de uppgifterna skulle kunna sekretessbeläggas. Samtidigt som vi såg det som rimligt att komma med en granskning redan innan besluten togs. Därför tog vi "bakvägen", och begärde ut elförbrukningen och räknade själva ut vad stödet skulle bli för de med störst förbrukning. Det var möjligt genom att studera hur elprisstödet var utformat.
VILKA ARBETSMETODER TILLÄMPADES?
- Först tog vi reda på hur elprisstödet var utformat, och undersökte vad vi behövde för att själva få fram uppgifter om stödet på individnivå. - Vi gjorde samtidigt en juridisk kartläggning av praxis vad gäller förbrukningsuppgifternas offentlighet hos de kommunala elbolagen. Vi fann då två äldre kammarrättsdomar, som var för sig gav tydlig vägledning om att enskilda uppgifter var offentliga. - Vi gick sedan igenom kartor över elnätsägare i landet och identifierade de kommunala bolag som finns i Stockholm, Göteborg och Skåneregionen. Och begärde ut de hundra med högst förbrukning under perioden oktober 2021-september 2022 (den tid stödet bygger på) från dem. - Sedan granskade vi listorna, namn för namn, för att få en bild av vilka det var och vad det var för fastighet de skulle få pengar från. Via Lantmäteriet kunde vi också finna vilka övriga fastigheter personerna hade och kunde räkna ihop deras totala förbrukning i de fall de hade fastigheter också i andra kommuner. I flera fall var de i toppskiktet på listorna miljardärer med flera fastigheter, och inte sällan var det lantställen, inte deras folkbokförda bostad, som genererade dem hundratusentals kronor i stöd. - Via intervjuer kunde vi få bilden om att elprisstödet inte spelade så stor roll för dessa, de rikaste. Och att de som skulle få mest i stöd själva inte hade personligen påverkats av elprishöjningarna alls, då deras inkomster var på en så hög nivå att det varken gjorde till eller från.
VILKA KÄLLOR ANVÄNDES?
- Svenska kraftnäts kartor över elnätsägare i Sverige - Regeringens hemsida om elprisstödets utformning - Acta Publica för att granska individerna, men också för att finna den vägledande juridiska praxisen för att möjliggöra uttaget av uppgifter - Lantmäteriets uppgifter om fastighetsägande - Skatteverkets folkbokföringsuppgifter - De kommunala bolagens uppgifter om elförbrukning
VILKA PROBLEM UPPSTOD?
De flesta kommunala elbolag lämnade ut uppgifterna ganska snabbt, däremot fanns ofta en rädsla för GDPR med mera som försvårade själva utlämnandet. Trots att journalistiskt arbete uttryckligen är undantaget GDPR skapar detta ofta problem. Hos Sollentuna Energi blev det först stopp. Deras elnätschef menade att den nya så kallade spionlagen, som skulle träda i kraft först 1/1 2023 och deras egna säkerhetsrutiner enligt Säkerhetsskyddslagen skulle förbjuda ett utlämnande, och att bolaget inte kunde säkerställa att vi inte i själva verket var spioner arbetandes för främmande makt. I bolagets myndighetsbeslut gick man vidare på att de inte kunde lämna ut någonting alls, med hänvisning till Säkerhetsskyddslagen, inte Offentlighets- och sekretesslagen som en begäran om allmän handling ska besvaras med. Uppenbart för att till varje pris blockera ett utlämnande. Samtidigt meddelade bolaget på sin sida att de vägrat lämna ut uppgifterna till Expressen och att de tar sina konsumenters integritet på allvar. Men när vi efter publicering överklagade beslutet till kammarrätten så valde de att vända och gav ut listor över de 100 privata elförbrukarna.
VAD ANSER DU VIKTIGAST?
- Huvudjobbet: Sveriges rikaste får mest i elstöd - "sjukt" https://www.expressen.se/nyheter/sveriges-rikaste-far--mest-i-elstod-sjukt/ - Uppföljning: Kommunala chefens utspel: Expressen bedriver spioneri https://www.expressen.se/nyheter/kommunala-chefens-utspel--expressen-bedriver-spioneri/ Länkar till jobben: Inlogg för juryn till låst material: Användarnamn: Premium@expressen.se Lösen: Guldspaden22!
HUR MYCKET TID SPENDERADE NI?
Tre veckors effektiv tid.
VILKA REAKTIONER HAR ARBETET FÅTT?
Granskningen gav ett stort genomslag och gav ett helt nytt perspektiv på debatten om elprisstödet. Vår granskning har hänvisats till i riksdagsdebatter och finns etablerad i den politiska diskussionen om stödets effekter. En vecka efter vår granskning kom också regeringen med ett förslag till ändring i Offentlighets- och sekretesslagen som skulle göra det omöjligt att få ut uppgifter om stödet, när det väl kommer betalas ut. Ytterligare ett par veckor senare kompletterades lagförslaget på så vis att man också - som en direkt följd av vår granskningen - ville sekretessbelägga den typen av uppgifter som möjliggjorde granskningen, en ändring som lagrådet sågat.
HAR AVSLÖJANDET FÅTT MEDIALT GENOMSLAG, I SÅ FALL VILKET?
Genomslaget i andra medier har varit stort. Särskilt den efterföljande publiceringen av hur Sollentuna energi försökte stoppa granskningen genom att hänvisa till den nya spionlagen och beskrev Expressen som en tidning som bedrev spionage under tryckfrihetsförordningens skydd, gav stort genomslag i sociala medier och uppföljningar i en mängd medier.
HAR PROJEKTET ANMÄLTS TILL MEDIEOMBUDSMANNEN, GRANSKNINGSNÄMNDEN ELLER ANNAN INSTANS?
Nej